Återvinning

Återanvändning av forskningsdata

Återanvändning av forskningsdata

Det är både dyrt och tidskrävande att ta fram forskningsdata samtidigt som det är angeläget att kunna replikera studier för att kunna verifiera resultat. Därför finns det stora fördelar med att, då det är möjligt, återanvända forskningsdata vilket även är del av FAIR-principerna. Här har vi samlat information om var du hittar forskningsdata och vad du kan behöva ta hänsyn till om du vill använda data i egen studie. 

 

Att tänka på 

Forskningsdata skapad vid offentliga lärosäten räknas i Sverige som allmän handling. Det betyder att du kan be lärosätet om att få ta del av forskningsdata. Åtkomst till forskningsdata kan vara begränsad om den innehåller skyddsvärt material, så som personuppgifter eller företagshemligheter - data som omfattas av GDPR eller sekretesslagstiftning.  Vissa data går att fritt ladda ned från repositorier medan annan känslig data förvaras säkert i lärosätets låsta lagringsyta och kan då kräva en särskild prövning innan data lämnas ut till dig. Oavsett om det är öppen eller låst data så kommer du, om data finns samlat och beskrivet i ett repositorium, kunna ta del av metadata (data om data). Du får då mer övergripande information om materialet - så som var materialet är insamlat, filformat och storlek - även om du inte kommer kunna ta del av själva innehållet.   

Tänk på att forskningsdata ofta är kontextberoende. För att det ska vara meningsfullt för dig att återanvända data behöver du förstå hur och i vilket syfte data har tagits fram. Exempelvis intervjuer kan vara utmanande att återanvända men det kan ändå finnas delar av materialet som kan vara av intresse för dig så som intervjufrågor. Kontexten kan återskapas med hjälp av metadata och dokumentation.

I Vetenskapsrådets handbok Lär dig mer om öppen tillgång till forskningsdata kan du läsa mer om vad öppen tillgång till forskningsdata innebär. Handboken tar också upp relaterade frågor, såsom FAIR-datahantering och datahanteringsplaner. 

 

Så får du del av forskningsdata i Sverige

I och med att forskningsdata i Sverige omfattas av lagen om allmänna handlingar så behöver du bara vända dig till det lärosätet där forskningen har bedrivits för att begära ut data. Du behöver inte kontakta forskaren som har tagit fram materialet. Vi rekommenderar att du kontaktar lärosätets DAU, sök på deras hemsida efter DAU eller forskningsdatafunktion. I ditt mail skriver du vilket projekt det data som du vill begära ut tillhör och om du vill se någon speciell del av innehållet, exempelvis "jag vill ta del av PISA 2015, läsförståelsedelen". Du kan också skriva vad du vill göra med materialet, "jag bedriver en egen studie om ämnet" eller "jag ska granska studien". Rör det sig om ett material med personuppgifter eller biometrisk data så kan du behöva få ett nytt medgivande från informanterna som lämnat data. 

Du kan också behöva göra en etikprövning. Den etikprövning som godkänt projektet som samlat in data följer inte med data till dig. 

 

Citering av forskningsdata

När du använder andras forskningsdata ska du alltid citera den korrekt. Du behöver ange:

Upphovsperson, Publiceringsår, Titel, Version, Datarepositorium, Resurstyp, DOI eller annan unik identifikator:

Barber, L.B., Weber, A.K., LeBlanc, D.R., Hull, R.B., Sunderland, E.M., and Vecitis, C.D., 2017, Poly-and perfluoroalkyl substances in contaminated groundwater, Cape Cod, Massachusetts, 2014-2015 (ver. 1.1, March 24, 2017): U.S. Geological Survey data release, https://doi.org/10.5066/F7Z899KT.

 

Här hittar du forskningsdata

Forskningsdatarepositorium

Här listar vi några plattformar där du kan söka och tillgängliggöra forskningsdata:

Sidan uppdaterades 2024-03-28