Stora vinster vid samarbete inom hemberedskap
Svenskarna är överlag intresserade av hemberedskap och är mer förberedda på en kris än de tror. Många har tillräckligt med mat hemma för att klara sig i några dagar, men det är betydligt ovanligare att ha en plan för vad man ska göra om krisen plötsligt kommer.
Det visar Linda Kvarnlöfs pågående forskning inom hemberedskap.
– Hur kommer jag i kontakt med mina anhöriga om telefon och internet slås ut? Hur kan vi hjälpas åt i grannskapet, trappuppgången eller i byn om en samhällskris inträffar? Har jag någon granne som kan tänkas vara i behov av lite extra stöd? Det är bra att ha en plan, säger Linda Kvarlöf, forskare och lektor vid Mittuniversitetets Risk and Crisis Research Centre, RCR.
Linda Kvarnlöf har ett pågående forskningsprojekt kring just hemberedskap. Hennes forskning visar att det finns ett stort intresse för hemberedskap och att vi många gånger är mer förberedda än vad vi tror.
– Det kan till exempel handla om att man har ett trangiakök hemma för att man är friluftsintresserad, att man bor i ett gammalt hus med vedeldad spis eller att man har frysen full av älgkött. Allt det där kommer till nytta i händelse av en samhällskris men det är väldigt få av oss som tänker på det som en form av beredskap.
Ett tips är att först och främst fundera på vad som finns hemma och hur det kan användas i händelse av kris. Vad finns hemma som skulle underlätta om vatten, el eller telefoni försvann? Vad behöver man komplettera med?
Skillnad mellan storstad och landsbygd
Studier visar att beredskapen är generellt högre på landsbygden än i städer och Linda Kvarnlöf har i sin forskning försökt förstå vad det beror på. Hon konstaterar att det bland annat är avsaknad av tillit till samhällets institutioner som gör att människor på landsbygden har högre beredskap.
– På landsbygden finns en vana av att behöva klara sig själv, till vardags så väl som i kris. Tanken om att "samhället" ska finnas till hands när det krisar är mer eller mindre uppgiven. I städer finns det ett helt annat förgivettagande av att saker och ting ska fungera och att om man blir insnöad eller träd faller över vägen så kommer någon annan och tar hand om det här.
Linda Kvarnlöf understryker vikten av att se beredskap som en gemensam angelägenhet. Som något som utvecklas i dialog mellan samhällets aktörer och enskilda medborgare – och som med fördel kan praktiseras tillsammans inom familjen, bland grannar eller i vänkretsen.
– Om det finns ett samhälleligt engagemang i riskreducerande och krigsförberedande åtgärder ökar det människors motivation att engagera sig i det samma.
Linda Kvarnlöfs forskningsprojekt kring hemberedskap
Fler forskarröster om kriget
Mittuniversitetet har flera forskare som bidrar med kunskap om kriget i Ukraina. Vi har samlat nyheter och kontakter till forskare inom en rad områden här: