Ökat besökstryck i naturen kräver insatser av ansvariga

Ons 04 maj 2022 08:56

Under pandemin blev naturen en fristad för många. Men det ökade intresset för friluftsliv har också medfört utmaningar som slitage, trängsel och nedskräpning. Forskning visar att skötseln av naturområden för friluftsliv behöver vara mer anpassad för att klara av det ökade besökstrycket.

Storslagna fjäll
Foto: Kristin Godtman Kling

Forskare vid Mittuniversitetet, Göteborgs universitet och Högskolan Kristianstad har nu publicerat en forskningsartikel på temat.

− För att undvika begränsningar i allemansrätten och vår rörelsefrihet behöver myndigheterna lägga mer fokus på besöksförvaltning av populära naturområden de kommande åren, säger Peter Fredman, professor i turismvetenskap vid Mittuniversitetet och medförfattare för en ny forskningsartikel, som rapporterar från tre tidigare studier. 
 
Forskarna genomförde under 2020 en nationell, en regional (Västra Götaland) och en lokal studie (Kristianstad) för att kartlägga och bättre förstå friluftsvanor under pandemin. Undersökningarna genomfördes online och drygt 3000 svar registrerades.  
 
Samtliga studier visade på ett ökat intresse för friluftsliv sedan pandemin bröt ut. Till exempel svarade nästan hälften av dem som deltog i den regionala studien att de vistas i naturen oftare, bland annat för återhämtning och för att umgås med familj och vänner. Många uppgav också att de kommer att fortsätta med sina nya friluftsvanor efter pandemin.

Myntets baksida – trängsel och nedskräpning 

Men det finns också utmaningar. Mer än var fjärde deltagare i den regionala studien upplevde olika typer av problem, varav det största var en ökad trängsel, främst på stigar och parkeringsplatser. Detta gäller såväl skyddade områden som naturreservat och nationalparker, men även offentliga gröna områden och stadsparker.  
 
− Andra negativa upplevelser var en oro över ökad nedskräpning och upplevda konflikter med andra besökare.  
 
Dessutom pekar resultaten också på att besökarna använder sig av mindre hållbara transportformer, som till exempel att ta bilen snarare än kollektivtrafik för att ta sig till och från naturen. Något som gäller särskilt i och runt större städer.  
 
− Detta kan i framtiden bli ett problem ur ett hållbarhetsperspektiv, då fler har blivit vana att ta bilen under pandemin och kanske fortsätter med detta.  

Beredskap att tänka om 

Vissa deltagare i den nationella studien efterlyste bättre planering och metoder från myndigheternas sida för att hantera problemen, något forskarna har tagit fasta på. Genom jämförande analyser mellan de olika undersökningarna har de dragit slutsatsen att förvaltningen av naturområden för friluftsliv behöver bli mer flexibel för att kunna hantera ett ökat besökstryck.   
 
− Det kan till exempel handla om en beredskap hos myndigheter att hantera konflikter mellan olika typer av besökare, eller besökare och markägare. Men också om att snabbt kunna tänka om och ställa om när det gäller infrastrukturen, genom att till exempel tillfälligt bredda stigar och ordna fram fler parkeringsplatser. 
 
Forskarna betonar också vikten av att fokusera mer på feedback från besökarna själva om hur de upplever naturen och sina medbesökare. Utbildningsinsatser till nya besökare om allemansrättens principer efterlyses också, och att säkra resurser och finansiering. I många fall överraskades myndigheter och markägare av det höga besöksantalet, och organisationen räckte i många fall inte till för att hantera de problem som uppstod. 

Prioriteringar för friluftspolitiken 

2012 beslutade regeringen om tio mätbara mål för friluftspolitiken. Det första målet är att naturen ska vara tillgänglig för alla. Allemansrätten, ett annat av målen, ska hjälpa till att uppfylla det första målet, genom att ge besökaren tillgång till natur och kulturlandskap.  
 
När nu besökstrycket och intresset för att vistas i naturen har ökat, krävs mer uppföljning för att få kunskap om besökarna och deras friluftsaktiviteter (det sista målet). Med hjälp av den insamlade informationen kan myndigheter, friluftsorganisationer och markägare jobba mer aktivt för ett hållbart friluftsliv.   
 
− Det är framför allt på lokal nivå som stora insatser behöver göras, både i form av prioriteringar och i stöd till friluftslivet. Flera kommuner i landet har exempelvis börjat göra så kallade friluftsstrategier eller friluftsplaner, och där skulle våra rekommendationer med fördel kunna arbetas in, säger Peter Fredman.  

 

Läs forskningsartikeln i sin helhet:
Outdoor recreation in Sweden during and after the Covid-19 pandemic – management and policy implications
 

Kontakt: 
Peter Fredman, professor i turismvetenskap, Mittuniversitetet
 
Mer information:
Den nationella studien och regionala studien är finansierade inom ramen för forsknings- och samverkansprogrammet Mistra Sport & Outdoors.

Läs mer om Mistra Sport & Outdoors

Sidan uppdaterades 2022-05-04