Fridykningsforskning tilldelas internationellt forskningspris

Ons 14 sep 2022 11:20

Doktoranden Frank Pernett vid Mittuniversitetet tilldelas det internationella priset Musimu Award för bästa studie inom fridykningsforskning. I studien visades att hyperventilering gör att syrebristen blir större vid seriella dyk, som därmed ökar risken för blackout.

Forskargruppen som gjorde studien, från vänster: Pontus Holmström, Frank Pernett, Erika Schagatay, Eric Mulder. Även läkarstudenten Pontus Bergenhed (ej i bild) medverkade i studien i sitt examensarbete.
Forskargruppen som gjorde studien, från vänster: Pontus Holmström, Frank Pernett, Erika Schagatay, Eric Mulder. Även läkarstudenten Pontus Bergenhed (ej i bild) medverkade i studien i sitt examensarbete. Foto: Mittuniversitetet.

– Man visste sedan tidigare att fridykare kan drabbas av syrebrist och svimma, så kallad ”blackout”, vilket gör att de riskerar att drunkna om de inte blir räddade av en parkamrat. Lärdomen av vår nya studie är att dykaren aldrig ska hyperventilera, särskilt inte vid serier av upprepade dyk, säger Erika Schagatay professor i zoofysiologi och den som leder forskargruppen.

Risken för blackout anses vara ökad vid så kallad hyperventilering, då dykaren överventilerar före dyket, vilket gör att man inte känner när man behöver börja andas. Forskargruppens tidigare studier har indikerat att risken för blackout kan vara större även vid seriella dyk med korta mellanrum. Forskarna ville undersöka vad som händer när båda riskfaktorerna kombineras i studien, som genomfördes på dyklabbet vid Mittuniversitetet i Östersund.


Dykning simuleras på labbet i en modell där personen håller andan och doppar ner ansiktet i svalt vatten, vilket utlöser skyddsreaktioner i kroppen. Foto: Mittuniversitetet.

– Vi lät 18 personer hålla andan i serier med korta andningspauser med och utan hyperventilering. De fick doppa ansiktet i vatten när de höll andan och samtidigt mättes olika fysiologiska variabler på kroppen, som koldioxid och syrgas i utandningsluften, andningsrörelser, blodets syremättnad, puls och dykrespons, och blodflöde i huden, säger Erika Schagatay.

Forskarna mätte också mjältens volym och sammandragning, eftersom den boostar blodet med röda blodkroppar så att mer syre kan lagras.

– Vi kunde slå fast att hyperventilering gör att syrebristen och därmed också risken för blackout blir särskilt stor när dyk upprepas i serier, med korta mellanrum, då en syreskuld ackumuleras. Det är så de flesta fritidsdykare dyker – och de drabbas oftare av blackout än tävlingsdykare, som bara gör ett maximerat dyk. Dykresponsen ändras inte genom serier av dyk, och inte heller mjältens kontraktion - och dessa försvarsreaktioner kan alltså inte skydda dykaren mot riskerna, säger Erika Schagatay.

I nästa steg planerar forskarna att undersöka hur många dyk som kan göras i serie och hur långa andningspauserna måste vara för att garantera återhämtning. Det ska ligga till grund för att utveckla ett varningssystem.

Studien vid Mittuniversitetet har finansierats av familjen Francis, som förlorat en son genom blackout, och av Centrum för Idrottsforskning. Musimu Award delas ut till minne av den belgiske elitfridykaren Patrick Musimu, som var världsledande inom sporten, men som drabbades av blackout och drunknade då han tränade ensam i en pool.

Priset delades ut av European Underwater and Baromedical Society på en konferens i Prag nyligen och omfattar ett diplom och finansiering av deltagande i nästa års konferens i Portugal.


Rekommenderat

Sidan uppdaterades 2022-09-19