Hur påverkas skidåkningen av att ha ett gevär på ryggen?
Det är kanske ingen överraskning att skidåkningen försämras om man, likt skidskyttar, ska skida med ett gevär på ryggen, men det finns delar i Malin Jonsson Kårströms avhandling som till och med överraskar henne själv. Nu disputerar hon som ”skidskytteforskare” – mitt under pågående VM.
– Ja, jag är nog faktiskt mest förvånad över att vi inte fann några direkta skillnader mellan män och kvinnor i hur de reagerade på att bära geväret på ryggen. Detta trots att geväret är relativt tyngre för kvinnorna om man jämför gevärets vikt med personens kroppsvikt, säger Malin Jonsson Kårström, doktorand vid Institutionen för hälsovetenskaper på Mittuniversitetet.
Skidskytte kombinerar längdskidåkning och gevärsskytte och under skidåkningen bär skidskytten geväret, som måste väga minst 3,5 kilo, på ryggen. I sin avhandling har Malin Jonsson-Kårström undersökt hur geväret påverkar skidåkningen både från ett fysiologiskt och biomekaniskt perspektiv genom rullskidåkning i laboratoriemiljö och skidåkning på snö i fält.
Viktigt att utveckla skidtekniken med geväret på ryggen
– I avhandlingen konstaterar jag att kontrollgruppen endast genomför cirka 10% av uthållighetsträningen med geväret på ryggen, det vill säga en relativt liten del. Eftersom det här är den första publicerade studien som har försökt mäta hur mycket de aktiva faktiskt tränar med geväret på ryggen vet vi egentligen inte hur mycket aktiva på olika nivåer tränar med gevär, säger Malin Jonsson Kårström.
Resultaten i avhandlingen visar att bärandet av geväret bland annat försämrar prestationen, ökar syreupptaget och ventilationen under submaximalt arbete samt påverkar rörelsemönstret i överkroppen jämfört med skidåkning utan gevär.
Malin försvarar sin avhandling samtidigt som skidskytte-VM i Oberhof pågår.
– Vi kan se att det verkar vara viktigt att arbeta med att utveckla skidtekniken även med geväret på och då främst försöka att nå en hög kroppsposition vid stavisättningen. Det verkar också vara viktigt att genomföra högintensiv träning med gevär samt att man anpassar träningen efter den aktiva. Nästa steg i forskningen blir att undersöka om dessa råd kan ge effekt även i praktiken, säger hon.
Hur ser det ut bland eliten – hur mycket tränar de med geväret på ryggen?
– Tidigare har detta bara uppskattats av tränare och aktiva och de siffror som då anges har varit betydligt högre (ca 15-30% av uthållighetsträningen) än de vi uppmätt i denna studie. Det finns fortfarande många kunskapsluckor att fylla och i min avhandling har jag egentligen bara börjat kartläggningen av vad som händer när man åker skidor med geväret på ryggen. I framtiden vill jag gärna undersöka om vi kan modifiera träningen med gevär för att få en ännu bättre träningseffekt och i framtiden ännu fler medaljer, avslutar hon.
Kontaktperson:
Malin Jonsson Kårström, doktorand vid Institutionen för hälsovetenskaper på Mittuniversitetet, Malin.m.jonssonkarstrom@miun.se, 070-626 19 90