”Intensiva strider på slagfältet är att vänta i vår”

Fre 24 feb. 2023 07:05

24 februari var det ett år sedan Ryssland invaderade Ukraina. Håkan Gunneriusson, docent i krigsvetenskap vid RCR, har följt utvecklingen och kommenterat densamma i media vid åtskilliga tillfällen. Vi lät honom såväl blicka tillbaka som titta framåt. Någon nära förestående fred ser han tyvärr inte.

Håkan Gunneriusson
Håkan Gunneriusson, docent i krigsvetenskap vid RCR, Mittuniversitetet. Foto: Annacarin Aronsson.

– Det som har överraskat mest är att Ryssland så ensidigt satsade på att ett kuppförsök skulle lyckas i februari 2022, att ingen egentlig reservplan fanns. Detta var tydligt när även den reguljära krigföringen under våren visade på stora brister. Om man kan välja vilken årstid och vilket år man vill för ett strategiskt överfall på ett land så borde man rimligtvis ha förberett sig på konsekvenserna av detta, säger han. 

När han summerar det viktigaste från senaste året pekar han ut en förändring som särskilt betydande – att det politiska Väst har ändrat hållning gentemot Ryssland.

– Den ryska förtrollningen har släppt. För ett år sedan var det viktigt att inte eskalera konflikten genom att ge Ukraina militärt stöd. Väst ville undvika störningar i den globaliserade ekonomin, men nu har vi ändå störningar i ekonomin så det argumentet föll. Därtill är det ryska agerandet ett säkerhetspolitiskt problem för Europa så det finns således egennyttiga skäl att stödja Ukraina, vid sidan av alla etiska skäl. Numera finns det få gränser för vad för sorts militärt stöd som man kan tänkas utrusta Ukraina med, säger Håkan Gunneriusson.

Årsdagen av den ryska invasionen uppmärksammades genom olika manifestationer runtom i Sverige och världen och för Håkan Gunneriusson fortsätter de mediala åtagandena.

Vilken betydelse kan man tillmäta det faktum att årsdagen uppmärksammas?

– Som sagt så behöver Ukraina fortsatt stöd från det politiska väst för att kunna bedriva krigföring framgångsrikt. På det sättet är manifestationerna viktiga, att påminna medborgarna i demokratiska länder att kriget pågår och att det finns legitimitet för att deras folkvalda politiker ger stöd till Ukraina, menar han. 

Vad kan vi förvänta oss sker de närmaste månaderna?

– När vädret blir bättre framåt våren och leran Rasputitsa släpper kommer Ryssland återigen att försöka nå ett avgörande på slagfältet. Vid det laget kommer även Ukraina att ha fått artilleri och stridsfordon tillskjutna så även deras kapacitet till manöverkrigföring kommer att ha förbättrats vid det laget. Sammantaget kommer det att ske intensiva strider. Något som ligger till fördel för Ukraina är att de har stöd av Natos underrättelseinhämtning via AWACS (flygradar mot luftmål), JSTAR (flygradar mot markmål) och satelliter. Utan överraskningsmoment är det svårt för Ryssland att nå framgång. Något som ligger Ukraina i fatet är att de i princip saknar militär industri, de behöver fortsatt starkt stöd från väst, säger han. 

Är det realistiskt att hoppas på ett krigsslut under 2023?

– Nej det är inte realistiskt. Det som skulle kunna ske är förstås ett byte av den ryska ledningen, kupp eller naturligt dödsfall. Det är dock för det första osäkert och för det andra behöver det inte betyda att utrikespolitisk policy ändras för rysk del, avslutar han. 

Kontakt:

Håkan Gunneriusson, docent i krigsvetenskap, 010-142 89 84, hakan.gunneriusson@miun.se


Kontakt

Sidan uppdaterades 2023-03-21