Kan den westfaliska freden vara en modell för kriget i Ukraina?

- Anledningen till att Trettioåriga kriget är så välkänt är dess långa varaktighet, som ungefär motsvarade en människa på 1600-talets genomsnittliga livslängd, men också krigets europeiska dimension. Nästan alla europeiska territorier var på ett eller annat sätt involverade i kriget, och största delen av Centraleuropa drabbades av krigets våld och förhärjningar, säger Dorothée Goetze.

Finns likheter med kriget i Ukraina

I Ukraina ser vi ett modernt krig med moderna vapen. Den största skillnaden mellan kriget i Ukraina och Trettioåriga kriget är att Putin är driven av en ideologi som förnekar Ukrainas existensrätt och som har till mål att förstöra och utplåna Ukraina samt landets, och dess befolknings, kultur och identitet. Sådana krig såg vi inte under den tidigmoderna epoken.

- Ändå kan vi se likheter när det kommer till krig och krigförande som fenomen. Liksom kriget i Ukraina föregicks Trettioåriga kriget av långvariga konflikter mellan de involverade parterna, och i båda fall kan vi se ett stort antal provokationer och rättsbrott där man testade gränser under åren före krigsutbrottet, säger Goetze och fortsätter:

- Bilder och rapporter från Ukraina gör oss medvetna om krigets fasor. Något som Europa inte upplevt sedan krigen på Balkan under 1990-talet. Varje krig upplevs som fasansfullt. Vi känner till massor av likartade rapporter om krigets våld, grymhet, skräck och även krigsbrott genom tiderna, också från Trettioåriga kriget. Det är något som inte förändrats utan tillhör alla krig. Och så kan vi se något annat som verkar konstant genom historien - med kriget föds också en önskan för fred.

Redan under Ukrainakrigets första dagar kom diskussionerna upp om hur fred kan återupprättas. Det kan vi också se när vi tittar på Trettioåriga kriget. Så snart kriget brutit ut, kunde röster förnimmas som uppmanade till fred och letandet efter fred kom i gång.

Lärdomar från den westfaliska freden

Med tanke på westfaliska freden och det stora antalet aktörer som deltagit är det också rimligt att fundera över vem som ska inkluderas i förhandlingar mellan Ukraina och Ryssland.

- Det vore kanske nyttig att andra stater i regionen som känner ett hot från Ryssland deltar i fredsförhandlingar för att långsiktig kunna stabilisera regionen. En av de stora utmaningarna som väntar för de som drabbats av det ryska angreppet och kriget är förlåtelse. Hur skulle ukrainare och ryssar kunna leva med, och nära, varandra efter kriget? Hur förhindras att krigets erfarenheter ger näring till nya konflikter? Säger Goetze och fortsätter:

Fred innebär mycket mer än endast en avslutning av kriget. Den omfattar föreställningar om vad fred är och hur den kan se ut, letandet efter fred, fredsförhandlingar, implementering av fred och slutligen bevarandet av fred.

- Fred, med allt vad det innebär, skulle därför snarare uppfattas som en prestation som kräver stora insatser och ansträngningar. Westfaliska freden innehåller amnesti och en oblivionsklausul som bestämmer att alla anledningar som orsakade kriget skulle svepas in i glömska, likaså all orätt och alla grymheter som begicks under kriget. Tanken var att efterföljande konflikter därmed inte skulle leda till en återuppblossning, utan skulle snarare betraktas som nya motsättningar med nya orsaker och som skulle åtgärdas med nya medel.

- Sådana amnesti- och oblivionsklausuler var vanliga beståndsdelar av fredstraktater fram till första världskriget. Ett problem är dock att de främst adresserar överheten och inte befolkningen vars erfarenheter, trauma och längtan efter rättvisa fortlever. Dessutom är det svårt att se hur de kan passa in i våra moderna samhällen. Viktigare är dock att sådana klausuler påminner om att fredsavtal måste presentera något perspektiv för framtiden och hur krigspartierna kan återvända till en icke-fientlig samvaro, säger Goetze.