"Mer och hårdare straff är fel väg att gå"

– Mäns våld mot kvinnor är ett omfattande problem som skapar stort lidande, så det är förståeligt att politiker vill göra något. I debatten idag ser vi en enighet kring ”hårdare tag” mot förövare trots att det inte finns stöd för att det har en avskräckande effekt. Men, kanske ännu värre är att ett ensidigt fokus på mer och hårdare straff får allvarliga bieffekter, säger Marcus Lauri, docent i socialt arbete vid Mittuniversitetet.  

Tillsammans med forskare på Umeå universitet har en pilotstudie genomförts där forskarna analyserat riksdagsdebatter, valkampanjmaterial och lagförslag. Resultaten presenteras i tidskriften Women's Studies International Forum.

– Vi försöker förstå logiken i samtidens fokus på straff som lösning på problemet, men vill också resonera kring vilka konsekvenserna blir om politikernas idéer blir verklighet. Ett problem är att engagemanget kring straff kostar mycket pengar och flyttar fokus från de som drabbas av våldet. Dessutom kan det spilla över på den som utsätts för våldet. Forskning från andra länder visar att våldsutsatta allt oftare själva blir anhållna om de försvarat sig och att deras barn då kan komma att omhändertas säger Marcus Lauri.

I studien använder forskarna begreppet ”carceral feminism”, vilket betyder ungefär ”fängelsefeminism”, för att analysera den offentliga debatten. Begreppet är hämtat från USA och är lite knöligt i ett svenskt sammanhang, men bidrar med att bättre förstå fenomenet, till exempel enigheten bland olika politiska aktörer kring att hårdare straff är den enda rimliga lösningen för att motverka mäns våld mot kvinnor och att man använder feministisk symbolik för att legitimera det.

– Artikeln visar också att män som utövar våld framställs som monster eller som någon sorts ytterlighet i den debatt som förs. Men, man ska komma ihåg att mäns våld mot kvinnor är väldigt utbrett och finns i alla samhällsklasser och grupper. Risken med att framställa våldet som en avvikelse är att man då döljer att det förekommer så pass ofta i till synes vanliga par och familjer. Det kan hindra upptäckt och stöd till utsatta, säger Marcus Lauri.

Forskarna hoppas nu kunna gå vidare med ytterligare studier kring vilka drivkrafter som kan ligga bakom framväxten av så kallad fängelsefeminism och vilka effekter det kan få för utsatta kvinnor.

– Just detta är inte undersökt i Sverige, och det vill vi ju göra, men utifrån forskning i andra länder kan man konstatera att mer och hårdare straff inte är vad utsatta kvinnor efterfrågar, de vill ha helt andra saker, som till exempel en bostad. Mer och hårdare straff är fel väg att gå, säger Marcus Lauri.

Här kan du ta del av artikeln i Women´s Studies International Forum.

Kontaktperson:

Marcus Lauri, docent i socialt arbete vid Mittuniversitetet, marcus.lauri@miun.se