Hur hanterar kommuner översvämningsrisker?
Rapporter om översvämningar har kommit från många håll i landet under de senaste veckorna. Hur kommuner väljer att ta sig an det långsiktiga arbetet kring översvämningsrisker har intresserat forskare knutna till Risk- och krisforskningscentret, RCR, vid Mittuniversitetet.
– Frågan om vem som initierar och driver frågor i klimatförändring och på vilket sätt det görs är teoretiskt intressanta. Styrning och hantering av översvämningsrisker är aktuellt i den tid vi lever i med akuta konsekvenser av klimatförändringar, säger Jörgen Sparf, docent i sociologi vid Mittuniversitetet.
Tillsammans med kollegorna Per Becker, professor i risk och hållbarhet vid Lunds universitet och Evangelia Petridou, docent i statsvetenskap vid Mittuniversitetet, har man undersökt hur tre kommuner i södra Sverige arbetar för att minska risker för översvämning.
– Vi kunde identifiera två olika logiker för hur man angriper frågan. Antingen ses riskerna som en möjlighet att få upp större samhällsfrågor på agendan, i detta fall klimatanpassning, eller så agerar man på det som redan har hänt och genomför åtgärder. Det kan till exempel handla om större avloppstrummor eller andra vatten- och avloppsprojekt, säger Evangelia Petridou.
De olika angreppssätten omfattar olika roller för personer som driver frågor eller ansvarar för dem, så kallade policy-entreprenörer, och forskarna har identifierat såväl ett proaktivt som reaktivt förhållningssätt.
– Det finns inget sätt som fungerar universellt och det ena sättet utesluter inte det andra. Det är snarare en fråga om politisk ambition och kontext. Att arbeta långsiktigt och att integrera översvämningsrisker med andra samhälls- och klimatanpassningsfrågor är ambitiöst. Men att arbeta reaktivt efter politiskt tryck uppifrån kan också fungera bra. Att arbeta reaktivt på händelser liknar däremot mer att bota symptom av en sjukdom snarare än orsaken, säger Jörgen Sparf.
Hur kan kommuner använda sig av det ni kommit fram till i ert arbete?
– Ansatserna som vi lyfter fram kan visa på olika sätt att arbeta med översvämningsrisker på kort och lång sikt. Det krävs dock alltid några som driver frågan, alltså policy-entreprenörer, engagerade individer som är villiga att utföra arbetet. Det är centralt oavsett om initiativet kommer underifrån eller från politiska beslut som ska implementeras. Om policy-entreprenörer redan finns på plats och arbetar med frågan kan till exempel riktade medel snabbt omsättas i åtgärder och implementeras, säger Jörgen Sparf.
Resultaten av studierna, som var delvis finansierade av FORMAS, har publicerats i en artikel i tidskriften ”Politics & Policy” och ytterligare en artikel publiceras inom kort. Just nu skriver Evangelia Petridou och Jörgen Sparf tillsammans med två kollegor i USA en bok om proaktivt och reaktivt policy-entreprenörskap inom krishanteringsområdet. Boken ska ges ut av Cambridge University Press.
Läs artikeln i "Politics & Policy".
Kontaktperson:
Jörgen Sparf, docent i sociologi vid Mittuniversitetet, 010-142 82 76, jorgen.sparf@miun.se