Forskare analyserar mönster och tendenser i Sametingsvalen

– För att förstå och utveckla demokratiska institutioner behövs kunskap om det egna samhället och dess medlemmar, samt om de centrala politiska institutionerna. Det är också viktigt att göra studier över tid för att se både kontinuitet och förändring bland väljarkåren. Därför är det glädjande att vi nu kan samla resultaten av vår tredje väljarundersökning i en ny bok, säger Ragnhild Nilsson, statsvetare vid Mittuniversitetet och projektledare.

Tre stabila mönster

Forskargruppen har genomfört väljarundersökningar i samband med val till Sametinget 2013, 2017 och 2021. I resultaten från den senaste undersökningen ser forskarna tre stabila mönster. 

– Vi ser att ju högre grad av social integration man har i det samiska samhället, desto troligare är det att en person röstar i val till Sametinget. Social integration påverkar även väljarnas val av parti, där den samiska väljarkåren i hög grad sorterar sig partipolitiskt utifrån graden av integration i det samiska samhället, säger Stefan Dahlberg, professor i statsvetenskap vid Mittuniversitetet. 

Ett annat resultat som är stabilt över tid är att väljarnas val av parti i mycket hög grad styrs av åsiktsröstande. De frågor där åsiktsskillnaderna varit som störst bland väljarna är desamma över tid. 

– Det handlar om huruvida samer utanför samebyar bör ha samma rätt till jakt och fiske som samebyarnas medlemmar, om samebyarna bör få ett större inflytande över naturresurser i samiska områden, samt frågan om att alla samer ska ha rätt att vara medlem i en sameby, säger Ragnhild Nilsson. 

Ragnhild Nilsson och Stefan Dahlberg är två av författarna. De övriga är Ulf Mörkenstam och Tim Segerberg.

Forskarna ser även att partipolitiken i huvudsak struktureras utifrån tydliga intressekonflikter och värderingsskillnader. Det samiska partiväsendet blir därmed inte enbart ett tekniskt system för representation utan också en arena för identitet, tillhörighet och politisk artikulation utifrån en tydlig och över tid stabil politisk skiljelinje.

– Den starka kopplingen mellan social integration i det samiska samhället, självidentifikation och åsikter i politiska sakfrågor kan göra identitetsfrågor politiskt betydelsefulla. Detta kan utgöra grogrund för en mer känsloladdad politisk polarisering, och huruvida så blir fallet kommer framtida val och valrörelser att utvisa, säger Stefan Dahlberg.

Årets undersökning lyfter även klimatförändringarna

Forskargruppen förbereder nu 2025 års väljarundersökning som under maj månad till ett urval om 3000 röstberättigade till Sametingsvalet. I den undersökningen finns för första gången med frågor om hur sametingsväljarna ser på klimatförändringarna och vilka klimatåtgärder som behövs.

– Det är tydligt att Sametinget och sametingsvalen blir allt viktigare bland den samiska väljarkåren. Valdeltagandet har ökat med 11 procent sedan 2013 och antalet som är registrerade i röstlängden inför varje val fortsätter att öka stadigt. Sametinget som institution förefaller nu vara väl etablerad i det samiska samhället, avslutar Ragnhild Nilsson. 

Boken ”Sametingsval 2021 – Stabila mönster och utvecklingstendenser” är ett gemensamt bokprojekt under redaktion av Stefan Dahlberg, Ulf Mörkenstam, Ragnhild Nilsson och Tim Segerberg. Boken ges ut av förslaget Santerus. Författarna ansvarar dock ensamt för innehållet i sina respektive kapitel.

Kontaktperson:

Ragnhild Nilsson, statsvetare vid Mittuniversitetet och projektledare, ragnhild.nilsson@miun.se