Blandskogar ger minskade skogsskador enligt ny avhandling

– Vi måste öka mångfalden av trädtyper för att stå emot skador på våra skogar – det tyder försöken på i mitt avhandlingsarbete. Vi har bland annat använt oss av en artificiell mångfald och de skadedjur som finns reagerar på det. Om vi har mer variationsrika skogar får vi därmed färre skadedjur, menar Matilda Lindmark.

Den komplexa debatten kring Sveriges skogsbruk, där olika aktörer drar åt motsatt håll, bidrar till en situation där forskningen på området får extra stor fokus. Matilda Lindmarks projekt har varit en del av skogsskadenätverket som Skogsstyrelsen startade i samband med att problemet med granbarkborre uppdagades runt år 2012.

Träd angripet av granbarkborre. Foto: Joachim Kjellgren.

– Miljösidan menar att homogena skogar är problemet. En annan sida som är mer produktionsinriktad säger att det är de skyddade skogarna med gammal död gran som bidrar till problemet med granbarkborrar. Jag har visat på att så inte är fallet, det är i granskogen man fångar mest borrar – ju större inblandning av tall desto mer naturliga fiender och färre borrar. För mig har det varit betydelsefullt att få vara en del av skogsskadenätverket där alla olika representanter finns med. Det är väldigt roligt att bolla forskningstankar med andra – det blir verkligen en diskussion, säger Matilda Lindmark.

Hennes avhandling med titeln ”Increased resilience in managed boreal forests: controlling damages by Spruce bark beetle and Moose in Sweden" undersöker främst skogsskador i brukade skogar i Jämtland och Västernorrland men även alternativa viltskyddsmedel.

– Min avhandling baseras på tidigare forskning vid Mittuniversitetet av bland andra Kerstin Sunnerheim, som har jobbat mycket med granbark och träds försvarsmekanismer. Hon har hittat olika sätt att använda dem på. Sedan har jag utvecklat det vidare och gjort två stora fältförsök där jag plockat torkad granbark vid stora sågverk, kokat i etanol och löst ut försvarsämnena som älgarna känner doften av och som de väljer att avstå från att äta. Det finns andra viltskyddsmedel på marknaden, men det här kan bli billigare. Ett alkoholbaserat medel fungerar dessutom när det är kallt ute, berättar Matilda Lindmark.

Matilda Lindmark presenterade sin avhandling fredag 2 december. Foto: Christine Grafström, Mittuniversitetet.

Avhandlingen fokuserar även på hur fällor kan reducera risken för att skogen angrips av granbarkborren.

– Vi har ökat fällornas effektivitet genom att hitta nya ämnen som avskräcker granbarkborrar. Det kan bli en betydande del i att skydda viktiga skogskanter framöver, säger hon.

I de nya försöken har forskarna även använt sig av svampar som lockbeten.

– Dels har vi gjort ett projekt där vi ”boostat” traditionella feromonfällor med svampsubstanser. Det vi såg var att om man blandar in svampdofterna så minskar antalet fångade barkborrar. Vi tänker att en svampdoft kan bli ett ännu effektivare sätta att få barkborrar att inte flyga dit överhuvudtaget. Det vi använt tidigare är lövbarksdoft, men vi kan inte se att det har hjälp mot antalet barkborrar. Man inser vilket komplext luktsinne en sådan liten barkborre har. Även om det har forskats om det länge är det så mycket vi inte vet. Tjusningen med det här är att jag försökt att ta tidigare resultat från labbförsök och skala upp det ute i verkligheten, vilket är svårt när så mycket påverkar var borren flyger. Man börjar med en fråga och får sedan 100 frågor till – det är verkligen ett superspännande område, säger Matilda Lindmark.

Matilda Lindmark har tidigare jobbat praktiskt inom skogsbruket och har tagit med sig sin kunskap om skogsvård in i sitt avhandlingsarbete. Även efter disputationen kommer hon att engagera sig i skogsfrågor.

– Jag kommer att delvis lämna forskningen och jobba på Skogsstyrelsen – en myndighet som kontrollerar skogsbruk. Jag kommer att jobba med älgbetesfrågor, och hur man kan sköta skogar som är mer motståndskraftiga, berättar Matilda Lindmark.

I sin nya roll kommer hon även att sammanställa forskningsresultat från skogsforskning och göra dem mer populärvetenskapliga.

– Jag har en vision om att även de markägare som är produktionsinriktade kan se att vi inte har råd att lägga alla ägg i samma korg, samt att vi lever i en klimatföränderlig värld. Biologisk mångfald är ju även viktigt ur ett skogsekonomiskt perspektiv. Det ska inte behöva vara så polariserat, avslutar hon.

Kontaktperson:

Matilda Lindmark, doktor i biologi vid Mittuniversitetet, matilda.lindmark@miun.se, 010-142 83 87