Batteriforskarna nyfikna på jätteetableringen

– Det är en fantastisk fördel för oss forskare att de etablerar sig här, och vi tror även att den batteriforskning som vi bedriver kan vara gynnsam för företaget Shanghai PTL. Vi hoppas att vi kan bidra med vetenskaplig kompetens och på sikt utbilda personal med djupa kunskaper inom batteritillverkning. Då kan vi ytterligare utveckla och integrera forskning och akademi med näringsliv och samhällsutveckling i en viktig framtidsfråga, säger Jonas Örtegren, docent i materialfysik vid Mittuniversitetet.

Den verksamhet som bedrivs vid Mittuniversitetet sedan 2017 handlar om att utveckla kostnadseffektiv och resurssmart batteriteknik som kan underlätta övergången till ett fossilfritt samhälle. I klartext rör det sig om att forska fram batterier med betydligt högre kapacitet än dagens, som kan användas i olika typer av fordon, och säkerställa att dessa kan drivas utan att kräva fossila bränslen, oavsett om vi bjuds på soliga eller blåsiga dagar.

Forskningen utvecklar nästa generation batterier

Samtidigt utvecklar forskarna metoder och tekniker för att klara storskalig lagring av energi i industriell skala och superkondensatorer. Efterfrågan från framför allt bilindustrin är stor och på Mittuniversitetet jobbar man med nästa generation litiumbatterier, men även med andra lovande hållbara teknologier, såsom till exempel aluminiumbatterier.

Aluminiumjonbatterier som tillverkats i Mittuniversitetets labb. Foto: Mittuniversitetet.

– För att skapa ett framtida samhälle med mer grön energi är utvecklingen av teknik för batterier avgörande. En viktig parameter för dessa batterier är kapaciteten – hur mycket energi per kilo batteri som kan lagras. Ett sätt att öka kapaciteten är att ersätta grafiten i anoden med kisel eftersom den kan lagra mycket mer litiumjoner än grafit. En intensiv forskningsinsats i denna fråga har lett till nya lösningar men att producera storskaligt är svårt. På Mittuniversitetet har vi tagit fram en metod för att göra kiselnanopartiklar på grafen som är både enkel och kompatibel med industriella processer, säger Manisha Phadatare och Rohan Patil, forskare i materialfysik vid forskningscentrum FSCN.

Det nya materialets speciella egenskaper ökar batteriets lagringskapacitet med tio procent, men det kan bli ännu bättre. Genom att öka andelen kisel i materialet kan batterierna nå en nivå där det har 20 procent högre lagringskapacitet, bara genom att bara förbättra anoden. För elbilar är detta särskilt viktigt, då de behöver kunna lagra mycket energi för att få en längre körsträcka.

Jonas Örtegren, Manisha Phadatare, Rohan Patil och Birgitta Engberg. Foto: Mittuniversitetet.

"Det känns jätteinspirerande för oss"

Sedan den nya företagsetableringen i Torsboda offentliggjordes ser forskarna med tillförsikt framåt.

– Det är en spännande tid vi har framför oss med forskning och utveckling i viktiga samhällsfrågor. Vi vill gärna bidra med kunskap och kompetens från vår batteriforskning om batterianoder. Vid vårt forskningscentrum FSCN jobbar vi med nya material och processer och våra fokusområden är biomaterial (fiber- och cellulosamaterial) och just energimaterial som kan användas för energilagring men även i andra tillämpningar. Vi har forskarna och kompetensen inom batteriområdet så detta känns jätteinspirerande för oss, säger Birgitta Engberg, forskningsledare vid forskningscentrum FSCN, Mittuniversitetet.

Förutom den omedelbara forskningskopplingen mellan Torsbodaetableringen och Mittuniversitetet kommer också utbildningsverksamheten att beröras.

– Vi hoppas att vi också kan bidra med kompetensförsörjning genom utbildningarna till civilingenjör Teknisk fysik och Teknisk kemi men kanske också nya behovsstyrda utbildningar. Vi ser mycket fram emot att följa etableringen av anodfabriken och vill gärna skapa kontakt med Shanghai PTL när de etablerar sig i Torsboda, säger Birgitta Engberg.

Kontaktperson:

Birgitta Engberg, forskningsledare vid forskningscentrum FSCN Mittuniversitetet, 010-142 88 97, birgitta.engberg@miun.se