Alkohol och droger

Universitetet ska erbjuda en god och stimulerande arbets- och studiemiljö som är trygg och säker. En förutsättning för det är att medarbetare och studenter är alkohol- och drogfria under arbets- och undervisningstid.

Det kan ibland vara svårt att prata om de problem alkohol skapar, eftersom alkohol är en så accepterad del av vårt samhälle. Men det är viktigt att se och prata om problemen, både när det gäller alkohol och droger. För problem får konsekvenser. Både för den som är beroende, för närstående och för arbetsplatsen.

Mittuniversitetet ska vara en arbetsplats som är fri från alkohol och andra droger och där vi verkar för tidig upptäckt av riskbruk.

Vår alkohol- och drogpolicy säger att:

Mittuniversitetet ska erbjuda en god och stimulerande arbets- och studiemiljö som är trygg och säker.
Universitetet ska vara fritt från alkohol och droger.
Medarbetare och studenter ska vara alkohol- och drogfria under arbets- och undervisningstid.
Bruk av alkohol eller andra droger utanför arbets- eller undervisningstid får inte påverka säkerhet, effektivitet och trivsel på universitetet.
Alla medarbetare är Mittuniversitetets ansikte utåt. I samband med exempelvis konferenser, personalfester och vid representation, även utom arbetstid, ska återhållsamhet råda och alkoholfria alternativ erbjudas.
Icke medicinskt bruk av läkemedel är därför att betrakta som drogmissbruk.
Alla anställda och studenter har ett gemensamt ansvar för att Alkohol- och drogpolicyn följs samt verka för en god arbets- och studiemiljö som är alkohol- och drogfri.
Chef med personalansvar har ansvar för att informera om och säkerställa att Alkohol- och drogpolicyn efterlevs samt ingripa vid upptäckt av bruk på arbetsplatsen och i studiemiljön.
Vid misstanke om riskbruk, skadligt bruk eller beroende ska chef med personalansvar agera.

Om du upptäcker att någon kollega är påverkad

Anmäl alltid till din närmaste chef om du upptäcker att en person är alkohol- eller drogpåverkad på arbetsplatsen eftersom personen utgör en risk för sig själv eller för andra.
Chefen utser två personer som säkerställer att personen lämnar arbetsplatsen och tar sig hem på ett betryggande sätt.
Om medarbetaren bedöms vara i mycket dålig kondition kontakta sjukvårdande instans.
Chefen uppmanar den påverkade medarbetaren att komma tillbaka följande dag för ett personligt samtal som dokumenteras.

Om du upptäcker att en student är påverkad

Kontakta lärare, kursansvarig eller programansvarig.
Säkerställ att personen lämnar universitetet och tar sig hem på ett betryggande sätt.
Om student bedöms vara i mycket dålig kondition kontakta sjukvårdande instans.
Lärare/kursansvarig/programansvarig följer upp med ett samtal med den berörde.

Kontakta närmaste chef, studenthälsan eller skyddsombud om du känner att du behöver stöd och hjälp!

Tecken på riskbruk, skadligt bruk eller beroende

För att hjälpa någon att komma ur ett riskbruk, skadligt bruk eller beroende, är det viktigt att våga ingripa. Ju tidigare problemet upptäcks, desto större är chansen att personen inte hinner etablera ett tyngre beroende. Det är alltid rätt att ingripa. De kännetecken som beskrivs nedan kan vara signaler på riskbruk, skadligt bruk eller beroende, men också tecken på en destruktiv arbetsmiljö som till exempel för hög arbetsbelastning eller andra psykosociala problem. Oavsett orsak, är det alltid rätt att vidta åtgärder om ett eller flera av följande kännetecken stämmer in på en medarbetare.

Förändrad arbetsprestation, mindre jämn, mer ryckig arbetsinsats
Sjunkande intresse för jobbet/studierna
Ökat antal misstag och felbedömningar
Koncentrationssvårigheter, dålig uthållighet och ökad trötthet
Instabilt humör, splittrad i sitt uppträdande
Sjunkande självkänsla, nervös, håglös och nedstämd
Retlig, sårbar och avig
Tendens att isolera sig
Mer misstänksam
Inträffar ofta olycksfall utom arbetet
Bakfylla eller luktar alkohol under arbetstid
Upprepad korttidsfrånvaro
Sena ankomster
Fysiska förändringar

Vad kan jag som arbetskamrat/kollega göra?

Vid misstanke om riskbruk, skadligt bruk eller beroende, ska man som medarbetare i ett så tidigt skede som möjligt, informera sin chef om vad man har iakttagit, gärna dokumentera olika händelser. Beroende på vilken relation du har till den berörde kollegan kan du själv försöka hjälpa genom att;

Bry dig om – även om det uppfattas som att du lägger dig i något du inte har med att göra. Det kan hjälpa till att bryta den oförmåga och förtvivlan som många känner inför sin situation.
Berätta att du finns där för din arbetskamrat och att du ser att kollegan behöver hjälp.
Ljug inte för att skydda personen, den björntjänsten hjälper bara denne att fortsätta sitt beteende.
Ställ krav på att din arbetskamrat ska göra sin del av gruppens arbete. Acceptera inte ett förhållande där det råder obalans i arbetsbelastningen på grund av en persons riskbruk eller beroende.
Att du bryr dig och vågar tala om vad du ser och känner innebär inte att du blir ansvarig för att lösa din kollegas problem. Du förmedlar hur du upplever situationen här och nu och hur du blir påverkad. Ansvaret att lösa problemet vilar på din kollega. Du kan erbjuda ditt stöd, inte mer.
När du tar upp alkohol- eller drogproblem med en arbetskamrat, räkna med att du blir avvisad men påpeka att du finns till hands om hon/han ändrar sig. Visa fortsatt intresse och ta efter en tid åter kontakt.
Om du känner dig osäker på hur du skall agera kan du vända dig till chef med personalansvar, skyddsombud, HR-specialist eller företagshälsovården för råd.

Vad kan jag som kompis/studiekamrat göra?

Det första och kanske viktigaste du kan göra som kamrat till någon du tror har begynnande alkohol- eller drogproblem är att visa omtanke och att du bryr dig. Under studietiden är man ofta fördelade i olika grupparbeten bland annat när det gäller laborationer och projekt. Om någon i gruppen inte fullgör sina åtaganden på grund av sina alkohol- eller drogvanor påverkar det inte bara individen utan hela gruppen. Detta skall aldrig accepteras. Genom att ljuga eller täcka upp för personen löser man inte problemet. Som studiekamrat bör du ta ett samtal med personen ifråga och förklara hur du själv ser på situationen. Ingen kan säga att det du ser, känner eller hur det påverkar dig är fel. Det är av yttersta vikt att prata med kamraten, inte om den.

Skulle du som student misstänka att en föreläsare eller anställd är påverkad under arbetstid bör du ta kontakt med dennes chef eller studentkåren omgående.

Behöver du som student hjälp eller råd i frågor kring alkohol och drogvanor kan du vända dig till studenthälsan eller den studiesocialt ansvarige vid din studentkår. Du kan också få tips och råd innan du tar ett eventuellt samtal med kamrat.

Medberoende

De flesta av de som har ett riskbruk, skadligt bruk eller beroende har intakta familjeförhållanden och ett arbete att gå till. Det gör att ett medberoende också kan vara ett arbetsplatsproblem. Ofta är problemen på arbetsplatsen nedtystade och tabubelagda. Att vara medberoende drabbar såväl kvinnor som män och kan upplevas som lika skambelagt som beroendet självt.

Arbetsgivaren och arbetskamraterna ser ofta bara den som har ett riskbruk, skadligt bruk eller beroende. Finns det en anhörig eller närstående anställd på samma arbetsplats är det inte ovanligt att det uppstår en kultur som tystar ned problemet, runt båda, både den som har alkohol- eller drogproblematiken och den som skyddar (den medberoende). Övriga anställda förhåller sig oftast passiva, man vill inte lägga sig i, riskera att indragen eller att göra sig ovän.

Medberoende är vanligt på svenska arbetsplatser. Att vara medberoende till en kollega som dricker eller använder droger innebär att du tar ansvar för den personens handlingar och arbetsuppgifter. Det är också vanligt att undanhålla sanningen för att skydda kollegan i fråga. Även chefer kan bli medberoende. Då handlar det om att blunda för tecken som upprepad korttidsfrånvaro, humörsvängningar och prestationssvackor. När någon mår dåligt på arbetsplatsen, oavsett anledning, anpassar sig de övriga i gruppen efter det. Men varför man blir medberoende kan ha olika anledningar:

En del är konflikträdda och vill eller orkar inte stöta sig med andra.
Hög arbetsbelastning som gör att man inte orkar stödja kollegan.
Andra har en alkohol- eller drogproblematik med sig hemifrån och är redan i medberoendeställning.
Man bry sig om sin kollega och tror att man hjälper genom att sopa igen spåren och täcka upp.

Möjliggörare

Ett aktivt respektive upprepat möjliggörande kan leda till att vem som helst i kretsen runt en beroende blir medberoende. Det är viktigt att inte bli en möjliggörare. Vem är då möjliggörare?

Den som gör det möjligt för personen med beroendet att fortsätta bruka alkohol eller droger. Alla som är passiva inför beroendet gör det möjligt att bruka alkohol och droger.
En chef som låter en med ett beroende representera vid restaurangbesök.
En arbetskamrat som lockar med en kollega med beroende på ett par öl efter jobbet.
En arbetskamrat om hen gör sin kollegas jobb, för att det inte ska synas utåt att kollegan inte klarar av det på grund av sitt beroende.
Den som håller beroendet hemligt.
Den som lånar ut pengar, betalar räkningar när personens pengar går till alkohol eller andra droger.

Förebyggande arbete, studenter

Faddrar under insparken har genomgått en obligatorisk utbildning i alkohol- och drogkunskap
Studenthälsan ställer frågor om alkoholkonsumtion vid besök hos Studenthälsan. Audit finns tillgänglig på Studenthälsan och via Studenthälsan hemsida för egen test.
Alla nya programstudenter får via e-postutskick erbjudande om att testa sina alkoholvanor i termin 1 och termin 4.