När våld blir till vinst – så tjänar privata aktörer pengar på våldsutsatta
När marknaden ska göra vinst på mäns våld är risken stor att våldsutsatta kvinnor hamnar i kläm. Nu finns forskning från Mittuniversitetet som visar vad de privata boendena erbjuder och hur det kan komma att påverka kvinnojourerna framöver.
Landets kvinnojourer har varit de som erbjudit våldsutsatta tillfälliga lägenheter, men på senare år har flera privata företag öppnat så kallade skyddade boenden. Den största skillnaden mellan kvinnojourer och privata aktörer är uppenbar – de sistnämnda vill tjäna pengar.
– Ett aktiebolag ska gå med vinst, det är liksom en självklarhet. Det överlägset vanligaste skälet till att öppna ett privat skyddat boende är att tjäna pengar. Om man jämför det med en ideell kvinnojour som startas enbart för att ge stöd till våldsutsatta kvinnor så förstår man ganska snabbt att det finns en risk att den som bedriver privat verksamhet i första hand fokuserar på vinsten och i andra hand på de våldsutsatta kvinnorna.
Det säger Marcus Lauri, lektor vid Mittuniversitetets institution för psykologi och socialt arbete, PSO, som har undersökt vad de privata aktörerna säger att de erbjuder för slags skyddade boenden och vad deras inträde på marknaden kan betyda för kvinnojourerna och de våldsutsatta. Han har tidigare forskat om marknadisering av olika verksamheter men också om mäns våld mot kvinnor, dels vilka förståelser av våldet som finns och vilken politik som förts för att hantera det.
– När jag upptäckte att det hade börjat växa fram privata skyddade boenden för våldsutsatta kvinnor så hade jag vissa, ska vi säga farhågor, om vad den här typen av utveckling skulle kunna leda till, givet vad jag har sett på andra områden som har genomgått en marknadisering.
Kvinnorörelsen drabbas
Enligt en kartläggning som Socialstyrelsen genomförde år 2020 utgör i dag privata skyddade boenden en dryg tredjedel och står för närmare hälften av alla platser som erbjuds till våldsutsatta kvinnor. Genom att undersöka hur 20 privata aktörer berättar om sig själva har Marcus Lauri och hans forskarkollegor kunnat utröna vilka ideal de ger uttryck för och hur dessa kan komma att påverka framtidens jourlandskap.
Förutom att de privata aktörernas huvudsyfte med att erbjuda skyddat boende handlar om att tjäna pengar så finns det fler skillnader jämfört med kvinnojourerna. En sådan skillnad är att de allra flesta privata boendena har män bland personalen.
– Det är någonting som kanske inte uppskattas så högt av de våldsutsatta kvinnorna. Dessutom har privata boenden en mycket bredare målgrupp och har därför rimligen mycket svårt att ha samma specifika kunskap om mäns våld mot kvinnor som de ideella kvinnojourerna har, säger Marcus Lauri.
Fortsätter utvecklingen med att kommunerna placerar våldsutsatta på privata boenden kommer kvinnorörelsen att drabbas.
– Risken är förstås att de privata boendena tränger undan de ideella kvinnojourerna genom att de har större ekonomiska muskler, kan lägga pengar på marknadsföring och också har en strävan att få så många placeringar som möjligt.
Kommunerna har stor makt i frågan, menar Marcus Lauri.
– Det är i regel socialtjänsten som avgör var placeringen ska ske. Om privata boenden tar över så kommer kommunen förlora den kritiska röst som kvinnojouren ofta utgör, för vem tjänar pengar på att bråka och ställa krav?
Kontakt
