Superkvinnan i skogen – så ska skogsbranschen bli jämställd
För att lyckas som kvinna i skogsbranschen ska du helst vara lång och bredaxlad och inte menstruera. Statsvetare Sara Nyhlén har tittat på ett skogsbolags jämställdhetsprojekt och konstaterar att det branschen efterfrågar är en superkvinna.
Cirka 90 procent av de som arbetar inom skogsbrukssektorn är män. Den kraftiga mansdominansen och den manligt kodade kulturen utgör ett hinder för branschens utveckling. Samtidigt finns det hopp om förändring. En önskan kring breddad rekrytering och ökad jämställdhet efterfrågas av skogsbolagen. Sara Nyhlén, forskare vid Forum för Genusvetenskap, FGV, har följt fyra kvinnor under sin utbildning till skogsmaskinförare. ”Skuggningen” är ett led i ett större forskningsprojekt som FGV har gjort tillsammans med SCA. Sara följde de fyra kvinnorna under utbildningen, intervjuade dem och deras lärare och var med dem ut i skogen för att köra skogsmaskin.
– Det var superroliga dagar ute i skogen, jag fick också prova på att köra skogsmaskin. Det är ett ganska högteknologiskt yrke, för att följa tidsplanen och gå runt ekonomiskt ska man fälla, kapa och avverka två träd per minut. Tidspressen är enorm.
Varför har du valt att titta på det här?
– Det är ett spännande område att studera ur ett genusperspektiv eftersom jämställdhet mellan kvinnor och män är ett uttalat mål i den svenska skogsbrukssektorn men trots det är branschen i starkt mansdominerad. Män är en tydlig norm i skogsbruket vilket gör det intressant att studera de jämställdhetssatsningar som görs.
Vad menar du med uttrycket superkvinna?
– Det som är tydligt är att de få kvinnor som finns i branschen synliggörs genom att ordet ”kvinnlig” placeras före dess funktion och på det sättet gör kvinnor ”annorlunda” än normen. Tillägget kvinnlig synliggör att kvinnor antas kunna bidra med något utöver det som redan finns i sektorn, till exempel med nya idéer eller värderingar men också samtidigt att kunna anpassa sig till härskande koder. Detta innebär en position där kvinnor både ska personifiera något ”nytt” men samtidigt inte störa eller förändra något i grunden. Det här blev väldigt tydligt i studien av de kvinnliga skogsmaskinsförarna där de dels under utbildningstiden fick jobba hårdare än männen för att visa sig kompetenta och kunniga och samtidigt förväntades de agera annorlunda än männen när det gäller exempelvis körstil av maskinen. Därav begreppet superkvinna, som kvinna förväntas du lämna färre markskador, färre skador på maskinen, samtidigt som du ska vara starkare, snabbare, tuffare än männen för att räknas. Kort sagt en helt omöjlig position.
Det låter lite som en omöjlighet att det ska kunna bli jämställt på de premisserna. Vad ska de göra tycker du?
– Nej det är absolut inte omöjligt, jag tänker att det är få branscher som jobbar så intensivt med frågan. Jag tycker att de ska göra precis det som gjorts i det här projektet, det vill säga normkritiskt jämställdhetsarbete för att utveckla skogsföretagen till en attraktiv arbetsplats oavsett kön, etnisk eller religiös tillhörighet. Projektet har också syftat till att på lite längre sikt omvandla skogssektorns rådande könsstereotypa föreställningar om kompetens och arbete.
Hur jobbar skogsbolagen framåt med de här frågorna?
– Det är nog en fråga du egentligen borde ställa till bolagen men utifrån mitt perspektiv så finns det kunskap inom branschen om att den kraftiga mansdominansen och maskulint kodade kulturen är ett hinder för utveckling i skogssektorn. Det är just det som lett till en strävan efter ökad jämställdhet inom branschen. Det finns kunskap och insikt i att det är nödvändigt att underlätta en breddad rekrytering och undvika kompetensförlust när erfaren personal lämnar yrket.
Kommer det bli någon skillnad?
– Att sia om framtiden är svårt men det vi kan se är att det har blivit skillnad under de år som vi har haft projekt med skogsföretag. Vår forskning visar att de olika aktiviteterna, som utbildningsinsatser och övningar, har ökat kunskaperna och medvetenheten om jämställdhet generellt och skapat reflektion kring det egna agerandet och hur det ser ut inom arbetsplatsen. Den ökade medvetenheten har till viss del förändrat kultur och samtalsklimat inom arbetsplatserna. Vårt material visar att det har blivit mer förekommande att könssammansättning diskuteras vid rekrytering, och det har nästan skett en fördubbling av andelen män som anser att det är viktigt att ta hänsyn till underrepresenterat kön vid rekrytering.
Forskningsrapporten från FGV och SCA