”Sport är inte kul, men svenska damlandslaget i fotboll är fantastiska”
Minnet är ett såll, och mycket rinner liksom bara iväg. Men det finns sånt som inte lämnar. En doft, en slagdänga eller kanske ett citat. Det är de ljuspunkterna som vi vill ta fasta på i den här serien av medarbetarporträtt. Näst på tur är Lill Furudahl, bibliotekarie på biblioteket i Sundsvall.
Man skulle kunna tro att en bibliotekarie går igång på böcker, men för Lill Furudahl handlar yrkesvalet om en helt andra passioner.
– Böckerna är sekundära, jag är ingen bokmal. Och läser jag så är det främst reportageböcker om mörker, krig och orättvisor. Däremot besöker jag gärna biblioteksbyggnader när jag är i andra länder. Det som fascinerar är, förutom att det ofta är storslagen arkitektur, själva idén med biblioteken, alltså demokratitanken. Alla kan komma och läsa och låna och lära sig nya saker helt gratis och utan motprestation. Det tycker jag är vackert och något vi måste värna om.
Plankar in på teatern
Sedan erkänner hon att nåväl, en och annan skönlitterär bok slinker nog ned ibland. Men de teman hon då väljer måste även de ha svärta i sig, som ”Jag for ner till bror” och de andra böckerna i Karin Smirnoffs mörka norrlandssvit.
– Just nu läser jag Stöld av Ann-Helén Laestadius. Och jag älskar kultur som musik och teater. Jag försöker planka in på publikrepen på teatern så ofta det går, säger hon.
Äpplen och gamla hus
För fem år sedan flyttade hon in i en gammal 1920-talsvilla i Sundsvall. Sedan dess har hon och hennes fru haft fullt upp med att varsamt renovera huset, något hon njuter av att göra. Det verkar vara lite så med Lill – att hon vurmar mer för den underliggande processen, det som bär upp och stödjer än det som syns utåt. Det är inte böckerna, det är biblioteken. Det är inte sporten, det är lagandan. Det är inte ett hus i toppskick, det är vägen dit.
När Lill Furudahl väljer sådant som har format och inspirerat henne blir det en demokratisk idé, en kamp, en älskad mormor, ett slags äpple och en levande symbol för systerskap och demokrati.
Bibliotek
Jag besöker gärna biblioteket när jag kommer till en ny plats. Det är oftast fantastiska byggnader och en mötesplats för alla typer av människor, det gäller både gamla och nya bibliotek. Det finns exempelvis ett nybyggt kulturhus i Skellefteå som inrymmer stadsbiblioteket och är döpt efter Sara Lidman, det vill jag gärna åka och titta på. Bibliotek är så starka symboler för demokrati och historia och det tilltalar mig, som New York Public Library som jag senast besökte förra våren. Där fanns också Virginia Woolfs käpp och den teddybjörn som var förebild för Nalle Puh. Sånt är kul.
Svenska damlandslaget i fotboll
Jag gillar egentligen inte att titta på sport. Sport är inte kul, men Svenska damlandslaget i fotboll är ett fantastiskt lag. Herrfotboll går fetbort. Damlandslaget däremot, de inspirerar mig med sitt systerskap och sin demokrati och laganda. De både spelar bra och står upp för något mer. Det märks att de har fått kämpa och att de tar sitt ansvar som förebilder för sporten och landet på allvar. De för också kampen för kvinnor och rättvisa.
Mormor
Hon flydde hit ensam från Estland under andra världskriget som tonåring, utklädd till en manlig matros. Hon kom via Finland och skeppet förliste utanför Ulvön, så där tog hon sig i land. Det var dramatiskt. Hon stod väldigt nära mig och jag har präglats mycket av henne. Hon var så snäll och fördomsfri. Jag blir mer och mer intresserad av hennes historia och mitt ursprung. Hon var också bibliotekarie. Kanske har hon präglat även mitt yrkesval omedvetet på något vis.
Kvinnokampen
Den är något som genomsyrar allt för mig. Jag har alltid på mig genusglasögonen, de går inte att ta av sig när man väl fått på sig dem. Det var en stor våg av kvinnokamp förut, i samband med att Feministiskt initiativ bildades, men nu känns det tyvärr som att den har kommit långt ned på politikers agenda. Men vi får inte glömma bort hur kvinnor har fått kämpa, det är så lätt att ta saker för givna. För bara 150 år sedan hade kvinnor inte ens fått jobba på det här universitetet. Vi måste fortsätta prata om frågan och inte sopa den under mattan.
Appleprodukter
Det kanske låter jättetöntigt men det är ett av mina stora intressen. Min pappa var journalist och fotograf och arbetade bara med macdatorer, sedan dess har appleprodukterna, med sin design, funktion och perfektion varit något av en passion för mig. Jag är alltså datanörd i grund och botten. Hade jag varit kille hade jag nog jobbat med webbutveckling eller något liknande, men jag hade inte det självförtroendet när jag skulle välja utbildning. Min dotter heter förresten Siri.