Docentföreläsningar vid fakulteten för humanvetenskap
För att visa 2024 års nya docenter vår uppskattning arrangerar vi en högtid där de docenter som fakulteten har antagit under året bjuds in att hålla en docentföreläsning med anknytning till sin egen forskning. Varmt välkommen att lyssna på föreläsningarna!
Docenthögtiden hålls den 19 maj kl. 13–16 i sal F229 på campus Östersund. Lyssna på samtliga docentföreläsningar eller välj delar av eftermiddagen.
Program
Tiderna är ungefärliga.
13.00 Dekan Pär Olausson hälsar välkommen
13.10 Elisabet Rondung, docent i psykologi: Varför skulle en psykolog studera förlossningsvården?
Kärnan i Elisabet Rondungs forskning handlar om att bidra med ett psykologiskt perspektiv på graviditet och födande, särskilt med fokus på att förstå vad som gör att det ibland blir svårt och hur vården då kan hjälpa till på bästa sätt. Under föreläsningen ger hon några smakprov på hur sådan forskning kan se ut, och berättar lite om hur det kan vara att forska om frågor som traditionellt ligger inom en annan disciplin och tillhör en annan profession.
13.35 Maria Bogren, docent i företagsekonomi: Arbetslivet och flexibiliteten
Maria Bogrens forskningsintressen är breda och omfattar områden som arbetslivsforskning, entreprenörskap, hållbarhet och marknadsföring. Docentföreläsningen fokuserar på existensen och tillgången till policies som underlättar för anställda att balansera arbets-och familjelivet (work family policies) och vilken betydelse sådana policies kan ha för att anställda ska må bra. Arbetsflexibilitet i tid och rum är några exempel på vad som kan underlätta en balans i livet. Bogren kommer också att reflektera kring egna erfarenheter från arbetslivet och dess flexibilitet med exempel från norska och spanska universitet.
14.00 Linda Kvarnlöf, docent i sociologi: Krisbiografier – levda erfarenheter av sammanflätade kriser
Föreläsningen tar avstamp i tio års forskning om människors förståelser av kris och beredskap. Begreppet krisbiografi gör det möjligt att, teoretiskt och metodologiskt, belysa komplexiteten i människors kriserfarenheter och hur sådana behöver förstås mot bakgrund av personliga biografier. Att närma sig kriserfarenheter utifrån ett biografiskt perspektiv innebär samtidigt ett erkännande av krisers multipla karaktär. En kris förstås sällan ensam: en skogsbrand, ett långvarigt strömavbrott eller en pandemi förstås, av de som drabbats, ofta som konsekvenser av bakomliggande, och betydligt mer omfattande, kriser som klimatförändringar, ojämlikhet eller nedskärningar i välfärd och service. Sociologisk risk- och krisforskning kan hjälpa oss att belysa hur kriser är sammanflätade och tar sig både akuta och kroniska uttryck.
14.25 Lena Ivarsson, docent i pedagogik: Fokus på skolfrånvaro
Fokus för föreläsningen kommer att vara utmaningar med skolfrånvaro samt olika sätt att ta sig an dessa utifrån goda exempel från tre olika forsknings- och utvecklingsprojekt om skolfrånvaro som Lena Ivarsson leder.
14.50 Anna Bjärtå, docent i psykologi: En docent mellan teori och verklighet
Anna Bjärtå bedriver forskning om psykisk hälsa bland individer med flyktingbakgrund samt om psykologiska mekanismer som är viktiga i behandling av symptom på posttraumatisk stress. Hon berättar om sin forskningsresa på en väg som slingrar sig fram mellan grundforskning och tillämpad forskning.
15.15 Maarja Saar, docent i socialt arbete: Att dra gränsen – Förtjänthet, nationalism och socialt arbete i ett rörligt Europa
Denna docentföreläsning fokuserar på sambandet mellan idéer om förtjänthet och nationalism i olika kontexter, samt vilka potentiella implikationer dessa har för socialt arbete. Föreläsningen bygger på resultat från två forskningsprojekt: TRANSWEL, som undersökte transnationell portabilitet av välfärdsförmåner inom EU och de olika diskurser om förtjänthet som framkom i expertintervjuer, samt SHADOW, ett projekt som fokuserade på allmänhetens uppfattningar i Litauen och Polen om ryska och belarusiska migranter. Maarja Saar väver samman resultaten från dessa två projekt genom att ställa frågan: Hur kan vi förstå begrepp som välfärdschauvinism, nationalism och förtjänthet i olika europeiska kontexter? Föreläsningen problematiserar också vad dessa skilda uppfattningar i slutändan innebär för det sociala arbetets praktik och roll i dagens Europa.
15.40 Fika (OBS! Föranmälan senast 14 maj. Anmälan till fikat är nu stängd.)