Uppdrag: Vi måste våga prata om matsvinnet!
I Sverige slänger vi idag mängder av mat, i en familj på fyra personer slänger vi ett kilo per dag (Livsmedelsverket, 2019). Matsvinnet förekommer i ännu större omfattning om man även räknar in allt som slängs i livsmedelsbutiker, i distribution, i storkök och restauranger. Det är ett onödigt stort miljöproblem och utgör 20-25% av svenskarnas totala klimatpåverkan (Naturvårdsverket, 2019). Matsvinnet måste stoppas, men hur?
Årets uppgift i Design Open är att komma med roliga, fantasifulla och kreativa förslag på hur matsvinnet kan minskas. Vi ser gärna förslag på lösningar inom exempelvis digitalisering, produkter, tjänster och service. Med hjälp av smart utformning och inkluderande teknik går det att skapa design som lockar till beteenden där minskat matsvinn är målet.
Det finns många frågetecken att räta ut, både för att minska matsvinnet och ta tillvara de matrester som trots allt blir över. Kanske behövs en lättillgänglig kompost i köket? Vad mer kan man göra med matrester? Är det hjälp att planera som saknas för att undvika matsvinn? Är bäst-före-datum verkligen en bra idé? Hur lär man sig ”tolka” mat? Kanske kan maten själv berätta om den är ätbar? Kan livsmedelsbutiken sälja gammal mat? Skulle du köpa?
Du kan angripa uppgiften på olika sätt. Antingen låter du fantasin styra och uppfinner något helt nytt som hjälper till i kampen mot matsvinnet. Du kan också ta något som redan finns och designa det så att prylen blir bättre, roligare, snyggare eller mer lättanvänd. Kanske en kompostkvarn, ett sopkärl eller en matlåda för att spara mat på bästa sätt. Du kanske kan förbättra designen på matförpackningar så inget blir kvar i dem när de kastas i återvinningen.
När kreativiteten flödar – tänk på att dina lösningar kan riktas mot olika grupper i samhället. Är det restaurangerna eller livsmedelsbutiker som behöver hjälp? Är det vuxna eller barn du vill puffa i rätt riktning? Personer med fysiska eller psykiska funktionsvariationer, hur kan de få ett stöd? Din idé behöver inte passa alla grupper.
Tänk på att en digital lösning inte bara behöver innebära en app eller en webbsida. Det finns också teknologier som kopplar fysiska produkter till varandra, som till exempel Internet of Things (IOT), Bluetooth, QR Code och sensorer.
Bedömningskriterier: innovationshöjd, kreativitet, idéframtagning, hur väl lösningen passar den tänkta målgruppen, tillgänglighet, måluppfyllelse, visuellt slutresultat.
Inspirationskällor
SVID beskriver design processen
http://www.svid.se/Vad-ar-design/Designprocessen-fran-ide-till-verklighet1/
PTS arbete för digital delaktighet och inkluderande kommunikationslösningar
https://www.pts.se/funk
Inspirationskällor om inkluderande design och universell utformning
http://www.certec.lth.se/universal-design/
Inspirationskälla Grafisk design
https://capdesign.se
How Inclusive Design Is Smart Design
https://www.fastcompany.com/video/how-inclusive-design-is-smart-design/sASSI1Pk
Matsvinn, Naturvårdsverket
https://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Uppdelat-efter-omrade/Avfall/Matsvinn/
Grafisk design, programmet vid Mittuniversitetet
www.miun.se/grafiskdesign
Industridesign, programmet vid Mittuniversitetet
www.miun.se/industridesign
