Från arbetsmiljöingenjör till professor – en lång karriär inom arbetslivsforskning

Vi var nyfikna på vad som motiverar Stig att fortsätta arbeta trots att han passerat pensionsåldern. Vi bad honom också reflektera över de största utmaningarna i karriären och de förändringar han har sett inom sitt område.

En lång resa in i arbetslivsforskningen

Stig började sin akademiska karriär vid Luleå tekniska universitet, där han läste till civilingenjör med inriktning arbetsvetenskap, redan där med ett fokus på arbetsmiljö- och arbetshälsofrågor. Efter examen arbetade han först som akustikkonsult i Umeå, där han fördjupade sig i bullerbekämpning och effekter av störande ljud, innan han fortsatte sitt arbete inom företagshälsovård både privat och statligt. Som arbetsmiljöingenjör och teamledare på Statshälsan fick han ansvar för fysiska arbetsmiljöfrågor över hela landet, med särskilt fokus på ljudrelaterade problem.

– Jag fick en god inblick i arbetsmiljöfrågor, både fysiska och psykosociala, inom statlig verksamhet. Det var en värdefull erfarenhet under nästan tio år som jag tog med mig vidare, säger Stig.

Senare fick han en tjänst på Arbetslivsfonden, där han besökte över 500 arbetsplatser i Jämtlands län för att bedöma deras arbetsplatsprogram. Detta arbete blev en ögonöppnare, och hans intresse för arbetsrelaterade utmaningar i både offentlig och privat verksamhet växte sig starkare.

År 1998 började han på Arbetslivsinstitutet i Östersund, vilket markerade en vändpunkt i hans karriär mot akademin. Han blev en del av den grupp som regionaliserade institutet och började engagera sig i forskningsprojekt i samarbete med Mittuniversitetet. Under några år var Stig också ansvarig för frågor om hälsa i arbetslivet vid Statens folkhälsoinstitut.

– Det var på Arbetslivsinstitutet jag började glida in på forskning. Jag var med och byggde upp Arbetslivsinstitutet här och det var ett naturligt steg att börja arbeta mer akademiskt, förklarar han.

En oväntad doktorsexamen

På grund av sin praktiska bakgrund var det inte självklart för Stig att han skulle ta steget att doktorera. I början var han tveksam, rädd för att en doktorsavhandling skulle göra honom "överkompetent" och begränsa hans karriärmöjligheter. Men när han väl satte i gång insåg han de många fördelarna med att doktorera.

– Att doktorera var verkligen en aha-upplevelse. Det var fantastiskt att jag lyckades skriva en avhandling om småföretag, hälsa och organisatoriska effekter. Att försvara min avhandling och få fem publicerade artiklar var en stor prestation, säger han stolt.

– Flera samarbeten med forskare i vår arbetsgrupp och vid andra universitet ledde fram till docentkompetens och professor med inriktning arbetsliv 2013, säger han.

Lång erfarenhet av undervisning och handledning

Som akademiker har Stig haft en aktiv roll i undervisning och handledning. Han har handlett både magisterstudenter och doktorander och har funnit detta arbete oerhört givande.

– Att hjälpa studenter att utvecklas och skriva sina magisteruppsatser är något som verkligen motiverar mig. Jag har även haft förmånen att handleda doktorander, både som huvudhandledare och bihandledare, säger han och tillägger att han funderar på att trappa ner framöver och eventuellt gå ner på deltid.

Han reflekterar också över hur undervisningen har förändrats över tid. När han började var undervisningen helt fysiskt baserad, men i takt med den teknologiska utvecklingen har han sett en stor övergång till distansundervisning.

– Det har varit en stor förändring. Nu måste man vara tekniskt kunnig och öppen för nya pedagogiska grepp för att interagera med studenterna över nätet. Det ställer helt nya krav på oss som lärare, säger han.

Ett magisterprogram som framgångssaga

En av de prestationer han är stolt över är magisterprogrammet  Arbetsmiljöstrateg, som han varit en drivande kraft bakom. Programmet, som utvecklades i samarbete med Mynak – Myndigheten för arbetsmiljökunskap, har blivit en succé senast med drygt 250 förstahandssökande

– Det var roligt att se hur programmet togs emot. Jag ser det som ett viktigt bidrag till kompetensutvecklingen inom HR och företagshälsovård, säger han.

Råd till yngre forskare

När han får frågan om vad han skulle ge för råd till yngre forskare eller doktorander, betonar han vikten av att vara nyfiken och motiverad.

– Min främsta rekommendation är att vara nyfiken och verkligen brinna för sitt ämne. Det är också viktigt att vara beredd på att lägga mycket tid och energi. En doktorsavhandling är en lång process och det kommer både med- och motgångar, säger han och tillägger att det är viktigt att hitta en balans mellan arbete och privatliv.

– Det handlar om att ta det steg för steg och inte bränna ut sig. Och glöm inte att livet måste fungera utanför doktorandprojektet också, påpekar han.

Framtida planer

Trots att han har passerat pensionsåldern är Stig fortfarande mycket engagerad i sitt arbete. De närmaste åren planerar han att fortsätta fokusera på forskning, särskilt inom områden som attraktiva offentliga arbetsplatser, ledarskap inom gruvindustrin och arbetshälsofrågor i småföretag. En förhoppning är att arbetslivsfrågor blir mer synliga vid vårt universitet – förhoppningsvis i form av ett kommande forum för dessa frågor.

– Jag ser fram emot att fortsätta arbeta med mina projekt, och till del även hålla föreläsningar och undervisa på våra magister- och kandidatprogram. Men om något år tänker jag nog ansöka om en seniorprofessorstjänst på deltid och fokusera mer på mina intressen utanför universitetet, som familj, körsång, resor, tennis, golf och vistelser i min hemtrakt Höga kusten, säger han.

Han ser fram emot att fortsätta delta i internationella konferenser och upptäcka nya kulturer, och för honom handlar det inte bara om forskning – utan också om att finna balans i livet.