Avhandlingsarbeten
Elevers arbete med matematikläroböcker – Läroböckers design och elevers meningsskapande
Malin Norberg, doktorand i pedagogik
Det här avhandlingsprojektet handlar om elever och matematikläroböcker, dels utifrån det läroboken designats att erbjuda och dels utifrån elevens faktiska meningsskapande i arbetet med läroboken. Intresse riktas mot förutsättningar för elevers matematiklärande med en avgränsning till lågstadiet, årskurs 1 – 3, såväl digitala som analoga läroböcker och området subtraktion. Detta studeras ur ett multimodalt designorienterat perspektiv. Perspektivet fokuserar kommunikation och meningsskapande ur en social, kulturell och historisk kontext och utgår från att kommunikation alltid sker genom olika resurser såsom: tal, skrift, och bild (se t.ex. Kress, 2010; Selander, 2008).
Projektet består av två studier, en multimodal läroboksanalys och videoobservationer av elevers arbete med matematikläroböcker, Den första studien, Multimodal läroboksanalys, består av två delar: (1) en kvantitativ del vilket utgörs av en totalundersökning av matematikläroböcker för årskurs 1 där såväl lärobokens övergripande design som området subtraktion analyseras. Den andra delen består av (2) en kvalitativ analys där ett urval av ett fyrtiotal uppslag från de olika läroböckerna analyseras utifrån Danielsson och Selanders Modell för ämnesdidaktiskt arbete med multimodala texter (2014). De resurser som studeras i den första studien är: skrift, bild, matematiska symboler och i de digitala läroböckerna även rörliga bilder och ljud. Den andra studien, Elevers arbete med matematikläroböcker, består av videomaterial där totalt 35 elever arbetar med analog eller digital matematiklärobok i årskurs 1 respektive 3. De resurser som studeras är: skrift, bild, matematiska symboler, tal, kroppsspråk och kopplat till de digitala läroböckerna, även rörliga bilder och ljud. Fokus för denna studie är elevers meningsskapande i deras arbete med matematikläroböcker. Avhandlingsprojektets fokus på elevers arbete med matematikläroböcker ur ett designorienterat multimodalt perspektiv, vilket kan leda till en djupare förståelse för mötet mellan elev och matematiklärobok. Detta kan i sin tur ge ett kunskapsbidrag gällande lärares förutsättningar för planerande och genomförande av matematikundervisning, vilket i förlängningen kan bidra positivt till elevers meningsskapande och lärande i matematik.
Referenser
Danielsson, K. & Selander, S. (2014). Se texten!: multimodala texter i ämnesdidaktiskt arbete.
Malmö: Gleerup.
Kress, G. (2010). Multimodality: a social semiotic approach to contemporary communication. London: Routledge.
Selander, S. (2008). Tecken för lärande – tecken på lärande. Ett designteoretiskt perspektiv. I A-L. Rostvall. & S. Selander (red.). Design för lärande. Stockholm: Norstedts akademiska förlag.
Fritidshemmets fysiska lärmiljö och dess betydelse för elevers lärande
Christina Grewell doktorand i pedagogik
Fritidshemsverksamheten i Sverige omfattar cirka en halv miljon barn i åldern 6-12 år och studier och statistik har sedan många år indikerat stora utmaningar i form av stora elevgrupper, låg personaltäthet, låg andel behörig personal och lokaler som inte är anpassade för verksamheten. Med 2010 års skollag förstärktes fritidshemmets lärandeuppdrag och i 2016 år läroplan förtydligades kraven på undervisning i fritidshemmen. Läroplanen anger att undervisningen ska stimulera elevernas utveckling och lärande, utmana och inspirera till nya upptäckter och ge möjlighet till lek, rörelse, skapande, utforskande och praktiska arbetssätt samt erbjuda en god miljö för lärande och rekreation med en variation av arbetssätt, uttrycksformer och lärmiljöer.
En komplex bild framträder med å ena sidan allt tydligare krav på undervisning och lärande i fritidshemmet samtidigt som de förutsättningar den fysiska lärmiljön erbjuder i flera studier konstaterats bristfälliga. Denna beskrivna komplexitet; fritidshemmets inre fysiska lärmiljö, vilka didaktiska möjligheter den erbjuder och vilken betydelse detta har för elevers lärande är avhandlingsprojektets övergripande problemformulering. Projektet genomförs som en flermetodsstudie där de ingående delstudierna, var för sig och tillsammans, ger en fördjupad förståelse av den fysiska lärmiljöns betydelse för lärande i fritidshem ur både elevers och lärares perspektiv.
Studien motiveras av att det i stort sett saknas forskning med fokus på sambandet mellan fysisk lärmiljö, didaktik och lärande i fritidshem. Projektet förväntas kunna bidra till fördjupad kunskap och insikt för såväl lärare, elever, målsmän som skolledare, huvudmän och politiker. Resultatet kan vara en grund för både policybeslut och kvalitetsutveckling gällande fritidshemmets verksamhet, såväl ur ett politiskt, som ur ett verksamhetsmässigt och ur ett didaktiskt perspektiv. Resultatet av projektet kan bli ett viktigt kunskapsbidrag i den för projektet specifika kontexten men kan också vara överföringsbart till andra liknande kontexter, nationellt och internationellt. Studien bidrar också till att barns röster blir hörda inom det av projektet omfattande temat samtidigt som det också kan bidra med ytterligare metodologiska kunskaper vad gäller forskningsprojekt där barn deltar.
Elevers textskapande i ett digitalt samhälle – ett multimodalt perspektiv
Helene Dahlström, doktorand i pedagogik
Det här avhandlingsprojektet kommer att ha ett elevperspektiv på textskapande i ett digitalt samhälle. Huvudsyftet är att beskriva och analysera hur elever i de mellersta årskurserna skapar berättande texter och vilken betydelse de digitala verktygen har för elevers meningsskapande. Teorier som avhandlingen kommer att bygga på är multimodal socialsemiotik och Literacy. Det är en sammanläggningsavhandling som kommer att innehålla fyra olika artiklar. Fokus i de olika artiklarna är: Elevers skrivande i ett digitalt samhälle, Elevers röster om det digitala skrivandets möjligheter, Elevers multimodala texter och Elevers utvidgade textskapande i ett digitalt samhälle.
Referenser
Dahlström, H. & Boström, L. (2017). Pros and Cons : Handwriting Versus Digital Writing. Nordic Journal of Digital Literacy, vol. 12: 4, ss. 143-161.
Dahlström, H (2019) Accepted. Digital writing tools from the student perspective Access, Affordances, and Agency. DOI: 10.1007/s10639-018-9844-x. Education and Information Technologies.
Dahlström, H. & Damber, U (XXXX) Students multimodal texts. Available design, content and re-design.
Dahlström, H (XXXX) Students design process and student agency
Principal Leadership Enactment of Beyond School Collaborations – Implications for Capacity Building?
Susanne Sahlin doktorand i pedagogik
A main purpose is to explore knowledge about how principal leadership enactment, in a setting of beyond school collaborations, is realised and expressed within a Swedish context and contribute to the wider discussions of leadership within the educational field. The aim of this thesis is to create knowledge about principal leadership enactment in the context of beyond school collaborations in school improvement processes, and to grow new understandings into the complex relations involved in principal leadership at local school level. The research undertaken in this thesis was a part of a larger research and school improvement project called “The best regional education system in the world” (2012-2015). The project included three huge companies/industries, Mid Sweden University and three selected schools in the Mid Sweden region. The project aimed to contribute new knowledge about school leadership at different levels and knowledge on how school improvement possibly develops the school's results. The project comprised a school improvement project at three schools, as well as a research project to support, monitor and disseminate the experiences from three schools. The project as a whole included both development of the practical school activities, the leadership in the schools and research on leadership, change and improvement. My research interest in the project was to focus on principals’ leadership enactment and especially their role in school improvement processes. More specifically the focus was to study and problematize the meaning of principals’ leadership when local schools are working with beyond school collaborations and how it could be understood in relation to internal capacity building at local school level. Principal leadership practice and beyond school collaborations at local school level is the object of analysis in this thesis. The study draws on data from a qualitative case study of three schools conducted during the years 2012-2015. In the three schools semi-structured interviews with principals and teachers were conducted and further analysed. The theoretical framework is based on institutional perspectives on organisations, capacity building in schools as the foundation for school improvement and distributed perspectives on leadership. The thesis consists of four articles:
Sahlin, S. & Styf, M. (submitted). Toward an understanding of internal capacities for school improvement in the case of internationalization: A Swedish Example, is an empirical study of a school's collaborative work with internationalization, and examines how the work with internationalization at one Swedish upper secondary school could be understood in relation to building internal capacities for school improvement. Submitted to Journal of Leadership in Education.
Sahlin, S. (2018) Principals experience and sensemaking of a collaboration with private companies as a vehicle for school improvement, is an empirical study of a beyond school collaboration between three private companies and three schools, and explores how principals make sense of this collaboration, focussing on leadership and school improvement. Journal of Professional Capital and Community. Accepted for publication.
Sahlin, S. (XXXX) Principals’ sensemaking of a school-university collaboration is an empirical study of a beyond school collaboration between three schools and one university and elaborates on principals’ enactment of this collaboration in school improvement processes and how it could be understood in relation to possibilities and challenges in the principal role. Unpublished manuscript.
Sahlin, S. (XXXX) Principal’s role and meaning in beyond school collaborations - the teacher perspective, is an empirical study of three schools different beyond school collaborations and examines how principal’s role and meaning in this work is experienced and understood from a teacher perspective. Unpublished manuscript.
Jämställdhets och jämlikhetsarbete – ett medel för förändring av en kollektiv verksamhet?
Ida Johansson doktorand i pedagogik
Politiska direktiv om jämställdhet och jämlikhet uppfattas ofta av personal som oklara att förstå vad de innebär för det vardagliga utförandet av en verksamhet. Processen att omvandla politiska direktiv till praktisk innebörd benämns som jämställdhets- och jämlikhetsarbete och beskrivs i tidigare forskning som ett metainstrument. På vilket sätt jämställdhets- och jämlikhetsarbete bedrivs och hur det fungerar som ett metainstrument finns det dock lite forskning om. Syftet med forskningsprojektet är därmed att beskriva och förklara processer inom jämställdhets- och jämlikhetsarbete med betoning på om, och i så fall på vilka sätt, det fungerar som ett medel för att omvandla politiska direktiv inom en hälso- och sjukvårdsverksamhet till praktisk innebörd. Det jämställdhets- och jämlikhetsarbete som följs i avhandlingen benämns av deltagarna som en modell för systematiskt jämställdhetsarbete. Observationer som kompletteras med intervjuer är de huvudsakliga metoderna för empirigenerering. Verksamhetsteori och expansiv lärandeteori utgör teoretisk grund i avhandlingen. I resultatet beskrivs det aktuella jämställdhets- och jämlikhetsarbetet uppkomst, tillika på vilka sätt interaktioner sker med den aktuella vårdverksamheten. Det förklaras utifrån en expansiv lärandeprocess inbegripet behovsfas hos ledning respektive personal på en öppenvårdsenhet. Vidare i processen betonas en teoretisk förståelse av jämställdhets- och jämlikhetsarbete som en lärandeverksamhet, där ingående handlingar och interaktioner utforskas som potentiella mediatorer mellan politiska direktiv och kärnverksamhet.
Elevinflytande i gränslandet mellan didaktik och makt – en studie av undervisningspraktiken i tre grundskolor
Linda Eriksson doktorand i pedagogik
Det här är en doktorsavhandling om elevinflytande. Den övergripande frågan om elevinflytandets gränser studeras med ett intresse för frågor om didaktik och makt i grundskolans undervisningspraktik. Elevinflytande menas vara mångtydigt och implicera ett antal dilemman att hantera i undervisning som berör demokrati, kunskap och lärande. I studien behandlas såväl frågor om utbildning som undervisning, läroplansteoretiska och lärandeteoretiska frågor. Syftet är att beskriva och kritiskt analysera elevinflytande som didaktisk praktik. Forskningsfrågorna handlar om elevinflytandets uttryck, förutsättningar samt möjligheter och begränsningar i perspektiv av didaktik och makt. Studien präglas av en abduktiv ansats och strategi där kritisk realism är grunden för det vetenskapliga förhållningssättet. Didaktik och makt används som teoretiskt ramverk och har bidragit till de analysverktyg som utvecklats. Empirin baseras på en multipel fallstudie med tre grundskolor som fall. Dessa som fall visade sig i en tidigare studie ha delvis skilda utgångspunkter i arbetet med elevinflytande. Materialet har producerats med etnografisk metod för fältstudier i klassrum där interaktionen mellan lärare och elev har fokuserats. Tre teman beskriver det som sker i undervisningen, arbetssätt, aktörsrelationer samt kunskapande. Sedan har materialet analyseras och villkor som ansvar och transparens prövas. Slutligen diskuteras studiens resultat i perspektiv av ideal för utbildning och tre didaktiska principer för elevinflytande som didaktisk praktik formuleras.