Välkommen till licentiatseminarium i kvalitetsteknik

Avhandlingens titel:
Organizational Learning – the Missing Link in Successful Continuous Improvement?

Opponent:
Professor Sofia Kjellström, Jönköping University

Seminariet kan följas på plats i sal Q340 på Mittuniversitetet i Östersund eller digitalt via Zoom.

Seminariet hålls på engelska och är öppet för alla intresserade.

Varmt välkommen!

https://miun-se.zoom.us/j/3646494844?omn=6785812844

Abstract

Organisationer i allmänhet, och hälso- och sjukvårdsorganisationer i synnerhet möter ständigt olika utmaningar och ständiga förbättringar anses viktigt för att organisationer ska kunna tackla dessa utmaningar och uppnå organisatorisk framgång. Ständiga förbättringar är en grundläggande värdering inom kvalitetsteknik och används frekvent inom hälso- och sjukvårdens organisationer. Däremot har ständiga förbättringar inte producerat tydliga positiva effekter. En föreslagen anledning till detta är avsaknaden av fokus på det lärande som anses vara en väsentlig del av ständiga förbättringar. 

I den här avhandlingen betonas vikten av att integrera lärande med ständiga förbättringar genom användandet av begreppet kontinuerliga organisatoriska förbättringar och lärande (förkortat COIL). För att lyckas med COIL behöver organisationer också tillräckligt med individer som har rätt kapabilitet, dvs kunskap, förmågor och självförtroende. 

Syftet med den här licentiatavhandlingen är att utforska viktiga faktorer som stödjer COIL och ökning av COIL-kapabilitet i organisationer. För att besvara syftet formulerades följande forskningsfrågor: 1. Vilka egenskaper (karaktäristika) hos interventioner är viktiga för att öka COIL-kapabilitet?, och 2. Vilka förutsättningar i en organisation är viktiga för att stödja COIL? 

För att uppfylla syftet utfördes en systematisk litteraturgranskning och en kvalitativ longitudinell fallstudie. Den systematiska litteraturgranskningen utforskade forskningsområdet från perspektivet av vad som redan har gjorts när det kommer till interventioner som ökar COIL-kapabiliteten i hälso- och sjukvårdsorganisationer, medan fallstudien utforskade forskningsområdet från perspektivet av vad som händer organiskt i en organisation som strävar efter att förbättra sitt arbete med ständiga förbättringar. Fallstudien genomfördes i en svensk Region över 18 månader. 

Gemensamma egenskaper för interventioner som ökar COIL-kapabiliteten är att de har engagerade ledare med ett strategiskt förhållningssätt; de använder extern träning och guidning från till exempel coacher och facilitatorer för att utveckla interna kunskaper, förmågor och självförtroende; de använder en process och struktur (kvalitetsteknisk metodologi) för att skapa förbättringar och lärande; och autonomi, ansvarighet och säkerhet bland både individer och team. Viktiga organisatoriska förhållanden som stödjer COIL är en förståelse för begreppet; kunskap om och vana av att reflektera; använda befintlig kunskap; vara öppen för kunskap från andra; och säkerhet och trygghet. 

Både litteraturgranskningen och fallstudien tyder på nära relationer och interaktioner mellan interventioners egenskaper och organisatoriska kontextuella faktorer som antingen stödjer och underlättar eller hindrar och försvårar. Det förefaller nödvändigt att ta hänsyn till dessa interaktioner för att kunna utveckla COIL och COIL-kapabilitet. Resultaten betonar vikten av att inkludera lärandeaspekter med ständiga förbättringar. COIL representerar en potentiell metod för att integrera organisatoriskt lärande och ständiga förbättringar, och bidrar därigenom till ökad förmåga och kapacitet för att framgångsrikt stödja utveckling och förbättringsarbete inom organisationer.

Länk till avhandlingen i Diva