Vila och aktivitet i naturen
Naturen har en sällsam dragningskraft. Undersökningar om friluftslivsvanor bekräftar att de flesta svenskar rör sig i naturen mycket ofta. Och allra bäst gillar vi att vistas i skogen.
I den senaste undersökningen av svenskarnas friluftslivsvanor, som Mittuniversitetet gjort tillsammans med Naturvårdsverket och Statistiska centralbyrån, SCB, står det klart att naturen är en stark magnet. De allra flesta söker sig dit för att få rekreation och koppla av en stund, men även naturupplevelse, fysisk aktivitet och social samvaro i naturen står högt upp på listan över motiv.
– Vi har listat ett 40-tal olika aktiviteter, men den som ligger i topp och är allra vanligast är att promenera eller ströva i skog och mark. Andra populära fritidsaktiviteter i naturen är cykling, vandring och att bada utomhus, säger Peter Fredman, professor i turismvetenskap och ansvarig för forsknings- och samverkansprogrammet Mistra Sport & Outdoors.
Trygg i skogen
Skogen är särskilt viktig för friluftslivet i Sverige. Där upplever vi trygghet och möjlighet till återhämtning. När turismforskningsinstitutet ETOUR i en kartläggning av naturturismföretag ställde frågan hur viktiga olika naturtyper är, svarade 77 procent att skogar är viktiga eller mycket viktiga. Skogen verkar alltså vara av större betydelse än sjöar, älvar, vattenfall och fjäll, berättar Peter Fredman.
– Det finns också två uppenbara trender för vistelse i naturen, där den ena är stabil och handlar om den enkla aktivitet som utgörs av promenader. Nästan alla, eller 80–90 procent av de tillfrågade har promenerat under det senaste året. Den andra trenden är att rekreation i naturen har blivit alltmer mångfacetterad. Det finns en mångfald nu som inte fanns för några decennier sedan. Endast för ett par decennier sedan fanns det till exempel bara två-tre olika sorters skidåkning, idag kan man utan problem räkna upp tio olika varianter, säger han.
Påverkar samhällsekonomin
Den tekniska utvecklingen och de kommersiella intressena men även sociala medier, då det kan vara identitetsskapande att utöva vissa aktiviteter, driver den här utvecklingen. Det gör den andra trenden väldigt mångfacetterad, menar Peter Fredman.
– I spåren av att nya aktiviteter dyker upp så kommer också behovet av nya typer av fritidsutrustning och kläder och dessutom utförs de på olika typer av platser. Vissa aktiviteter har blivit dyrare, och vi konsumerar också mer inom friluftsliv. För drygt tio år sedan låg utgifterna i genomsnitt på 12 000 kronor per person och år, vilket sammantaget för hela befolkningen blir uppåt 100 miljarder kronor, så det är en viktig del i samhällsekonomin.
Drar till fjälls
I sin forskning har Peter Fredman även tittat närmare på vilka hinder de det finns för folk att ge sig ut i naturen. Nästan hälften av de tillfrågade har då svarat att det handlar om brist på tid.
– Det vara svårt att veta vad som menas exakt med det svaret. Om man börjar borra i olika hinder ser man att det till exempel beror på en viss livssituation som inte tillåter det, småbarn och dykning går till exempel inte så bra ihop, eller ekonomiska förutsättningar. Det kan också handla om det sociala, att man inte vill ge sig ut själv, säger han.
När Peter Fredman själv får välja så ger han sig ut i naturen för att få avkoppling. Och då vill han stanna där ute i minst två dygn, och gärna tillsammans med andra.
– Det är det ultimata sättet att koppla av och jag gillar fjällen. Men det finns många andra underbara miljöer också. Sverige är ett fantastiskt land, med en rik variation både i natur och i årstider.