Blodanalyser kan ge ny kunskap om ångest och depression

Ångest och depression är allvarliga sjukdomstillstånd som ofta är en konsekvens av en akut stressreaktion, ett trauma av något slag. Men utvecklingen av individanpassade behandlingar och nya mediciner går trögt – man kan rent av tala om en stagnation inom området, menar Fredrik Åhs.

– Det finns absolut en kunskapslucka här. Jag hoppas därför kunna hitta en biologisk markör för stress, liksom det finns för så många andra sjukdomar. En sådan markör skulle göra det lättare att avgöra vilken typ av behandling som behövs i olika fall av ångest och depression, säger han.

Jakten på markören

I jakten på en markör riktar nu Fredrik Åhs och hans kollegor blickarna på hur blodet beter sig hos stressade människor. Deras förhoppning är att blodanalyser ska kunna visa vad det är som händer i kroppen vid en akut stressreaktion, och alltså inte bara vad som händer i hjärnan, något som tidigare forskning kring stress har riktat in sig på.

– Vi vill ta reda på vilka gener det är som uttrycks annorlunda vid stress, vilka ämnen de producerar och om några av dem tar sig in i hjärnan och påverkar oss. Tidigare har man tittat på hormoner som kortisol och adrenalin och på signalämnen i immunförsvaret. Vår plan är att hitta nya ämnen. Genom det här breda perspektivet hoppas vi kunna göra det, säger han.

Stress kan vara ärftligt

Fredrik Åhs räknar med att insamlingen av data kommer att ta ett år. Studien har precis börjat och under det nästkommande året ska 300 enäggs- och tvåäggstvillingar få delta i ett stresstest.

– Att vi har valt tvillingar beror på att vi ska titta efter genetiska bidrag till stress och ångest. Stress drabbar oss alla så olika, och alla får inte problem av det. En del får kraftiga reaktioner, andra inte alls, inte ens vid extrema former av stress, och vi tror att det beror på vilken genotyp man har. Därför är det viktigt att förstå den genetiska påverkan på stressresponsen. De delar som beror på generna, alltså ärvda delar, kan då ge en indikation på varför vissa individer är mer stressade än andra.

Blodet kan visa vägen

Tidigare forskning på stress som gjort på möss och råttor har fokuserat på vad som händer i hjärnan genom att använda precisa metoder som studerar olika kretsar i hjärnan på djuren. Sådan forskning kan inte göras på människor, och därmed, menar Fredrik Åhs, kan blodanalyser vara ett bra alternativ.

– Det är lätt att ta blodprover och man kan göra sofistikerade analyser som man sedan kan kombinera med generella aktivitetsmönster i hjärnan, säger han.

Stress är ett startskott

Att de har valt att undersöka just stressreaktioner är att det i många fall har visat sig vara startskottet för senare problem med ångest och depression. En studie av bankpersonal som varit med om bankrån visade till exempel att de som upplevde akut stress också var de som sedan utvecklade posttraumatiskt stressyndrom.

– De visade alla tecken på akut stress två dagar efter rånet. De som inte drabbades av det fick heller inte några problem senare.

Projektet blev försenat på grund av coronapandemin. Nu känns det skönt att projektet är igång tycker Fredrik Åhs.

– Jag gillar hypotesdriven vetenskap. Att hitta nya saker är den roligaste delen med forskning, tycker jag. Det är lite som att vara upptäcktsresande.

Deltagare i projektet

Förutom Fredrik Åhs deltar i projektet även Fara Tabrizi, doktorand vid Mittuniversitetet, Hampus Grönvall, doktorand vid Mittuniversitetet, Jörgen Rosén, forskare vid Karolinska Institutet, Sylvia Edwards, forskningsassistent vid Karolinska Institutet samt Erik Arner, forskningsledare, RIKEN, Juha Kere, professor vid Karolinska Institutet och forskningssjuksköterskor vid Sabbatsbergs sjukhus.