Hur tar vi till oss information vid händelse av kris?
Vet du hur du skulle reagera om du var i närheten av ett terrorattentat? Med hjälp av Mittuniversitetets forskning kan kommuner och myndigheter förbättra sin kommunikation vid händelse av en kris. Och för dig blir det lättare att göra rätt.
Hur vi tar till oss och uppfattar information beror på många olika saker. Ålder, var vi kommer ifrån, vår bakgrund – sådana faktorer spelar in när vi tar till oss och tolkar vad som händer i vår närhet.
Vid en krishändelse behövs att trovärdig information och kommunikation skickas och tas emot på ett så bra sätt som möjligt. Just det forskar Minna Lundgren, lektor i sociologi vid Mittuniversitetets Risk and crisis research centre, RCR, om.
– Vi behöver mer kunskap om vilken information människor behöver för att förbereda sig för händelser som vi inte vet om och när de inträffar. Det vill säga, vilken information behöver man för att hantera en situation som uppstår om man är nära när en våldsam incident inträffar? Hur ska den informationen utformas för att man ska ta till sig av innehållet och komma ihåg det, säger Minna Lundgren.
Bakgrunden till att de valt att forska kring de här frågorna är att man märkte under coronapandemin att information inte nådde ut till alla och att den inte nådde ut på ett sätt som alla kunde ta till sig.
Studerar hur testpersoner reagerar
I RCR:s simuleringslabb har Minna Lundgren och hennes forskarkollegor bland annat byggt upp en nattklubbsmiljö där en del av testdeltagarna fått information om en påstådd krishändelse i närheten. Genom att studera hur testpersonerna reagerade hoppas forskarna på att kunna hjälpa kommuner och myndigheter att kommunicera på rätt sätt om en sådan händelse skulle hända på riktigt.
– På samma sätt som vi som barn får lära oss rädda – larma – släck i samband med brandövningar, är det också bra att känna till fly – sök skydd – larma om till exempel ett terrordåd inträffar i närheten av den plats där man befinner sig. Det vi kunde se utifrån resultaten är att information i närtid innan en händelse inträffar påverkar människors beteenden. Om något inträffar nära inpå att vi tagit del av informationen, så kommer vi ofta ihåg instruktioner och kan agera i enlighet med dem.
För att förbättra sin kommunikation till medborgarna behöver kommuner och myndigheter ha goda kunskaper om vilka medborgarna är. Vilka informationsvanor har de, vilka kanaler använder de och vilka språk använder de, är frågor som bör tas i beaktning.
– För att minska kommunikationssårbarheten behöver inte bara budskap och kanaler anpassas till olika målgrupper, det handlar också om ett långsiktigt arbete för att minska till exempel sociala och ekonomiska skillnader mellan samhällsgrupper för att på så vis bidra till människors motståndskraft, säger Minna Lundgren
