Handledarguide

År 1

Psykologi som vetenskap 6 hp

Perception, Kognition, Emotion och Inlärningspsykologi 24 hp 

Socialpsykologi 7,5 hp

Forskningsmetod 7,5 hp 

Utvecklingspsykologi 7,5 hp  

Personlighetspsykologi 7,5 hp

År 2

Biologisk psykologi och psykofysiologi 7,5 hp 

Att tänka sociologiskt - Sociala perspektiv på handling, förändring och välbefinnande 7,5 hp

Folkhälsovetenskap, 7,5 hp 

Miljöpsykologi 7,5 hp

Kritiska perspektiv på psykologi 4,5 hp 

Utvecklingspsykologi II 7,5 hp 

Psykopatologi och psykiatri 7,5 hp

Hälsopsykologi och beteendemedicin 7,5 hp 

Grundläggande samtalsmetodik 3 hp

År 3

Forskningsmetod och statistik 7,5 hp

Arbets- och organisationspsykologi inkl C-uppsats 22,5 hp 

Klinisk psykologi 12 hp

Motiverande samtal 3 hp

Utredningsmetodik, individ och grupp 15 hp

AVANCERAD NIVÅ

År 4

Etik och ett professionellt förhållningssätt 3 hp (hittills tagit 1.5 hp)

Efter genomgången kurs ska studenten kunna:

Kunskap och förståelse

1. Redogöra för generell kunskap gällande psykologers arbete, metoder och arbetssituation.
2. Redogöra för, och kritiskt reflektera kring, den egna praktikplatsens verksamhet, samt de psykologiska arbetsmetoder och verktyg som används.
3. Redogöra för evidensbasen för psykologinsatser som utförs på praktikplatsen. 

Färdigheter och förmåga

4. Visa förmåga att under handledning tillämpa metoder för psykologisk utredning, bedömning eller kartläggning.
5. Visa förmåga att under handledning planera, genomföra och utvärdera psykologisk intervention.
6. Visa förmåga att på ett adekvat sätt återföra såväl muntlig som skriftlig information om genomfört arbete till klienter, anhöriga, uppdragsgivare och kollegor.
7. Dokumentera genomfört arbete i enlighet med gällande lagar och förordningar.
8. Observera och beskriva beteenden, reaktionsmönster och förhållningssätt hos sig själv och andra som bidrar till ett professionellt förhållningssätt.
9. Redogöra för och reflektera kring praktikplatsens arbete kring våldsutsatthet.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

10. Agera professionellt och omdömesgillt i relation till klienter, anhöriga och uppdragsgivare.
11. Visa förmåga till samverkan och professionellt förhållningssätt i relation till kollegor och samarbetsparter.
12. Visa förmåga att ta emot handledning och omsätta denna i praktiskt handlande, kritiskt granska egna arbetsinsatser, samt fortlöpande reflektera kring sin egen professionella utveckling.
13. Visa förmåga till självständigt agerande inom de ramar som givits under handledning.
14. Reflektera över den egna professionella utvecklingen under praktikens gång. 

Lärandemål 1–3 och 9 examineras främst genom inlämningar och seminarier. Lärandemål 8 och 14 examineras främst genom Självreflektionsstrimman, dessa finns därför inte med i bedömningsunderlaget längre ned.

Praktikkursens innehåll kan delas upp i tre huvudsakliga områden. Det första området är kunskapsorienterat, och inriktar sig på aktiviteter som ger generella kunskaper om psykologers verksamhetsfält, samt mer specifik kännedom om den egna praktikplatsens verksamhet. Det andra området är färdighetsorienterat och bygger på klient- eller uppdragsinriktat arbete inom praktikplatsens verksamhet. Kandidaten förväntas arbeta med bland annat psykologisk utredning eller bedömning, samt psykologisk intervention. I detta område ingår även färdigheter i psykologisk dokumentation och kommunikation. Det tredje området är värderingsorienterat, och här betonas framförallt professionellt förhållningssätt och självreflektion.

Praktikens innehåll bör planeras så att psykologkandidaten får så breda kunskaper, erfarenheter och färdigheter som möjligt. Genom varierade uppgifter förväntas kandidaten få en allsidig bild av psykologers yrkesverksamhet. Eftersom psykologers arbetsuppgifter ser väldigt olika ut beroende på verksamhetsområde kan det specifika innehållet i praktikkursen också variera, utifrån såväl individuella önskemål som verksamhetens förutsättningar. 

Praktiken planeras lämpligen på ett sådant sätt att kandidatens självständighet samt komplexiteten i uppgifterna ökar gradvis. Förslagsvis inleds då praktiken med auskultationer, där studenten bitvis får ta mer och mer ansvar, för att längre fram kunna agera självständigt under handledning.   

För att kandidaten ska kunna tillgodogöra sig de kunskaper som beskrivs i lärandemålen bör varje praktik i någon mån innehålla nedan delar (A-C), utgå därför från dessa när ni gör praktikplanen så att samtliga finns med i planeringen.

A. Generella kunskaper om psykologers verksamhetsfält, och mer specifik kännedom om den egna praktikplatsens verksamhet

A1. Psykologrollen: Professionalitet och yrkesetik

Samtal om exempelvis yrkesetiska riktlinjer och lagstiftning för psykologer, psykologens yrkesansvar, och professionalitet i psykologrollen.

A2. Institutionskännedom och verksamhetsbeskrivning

Introduktion till den aktuella praktikplatsens organisation, verksamhet och plats i samhället. Speciell uppmärksamhet riktas mot psykologens roll i organisationen, samt yrkesfrågor som är specifika i just denna verksamhet.

A3. Auskultation - Psykologens arbete i den aktuella verksamheten

Som en introduktion till arbetet på aktuell praktikplats, och för att få en modell av psykologers yrkesutövande, ska kandidaten under sin praktikplacering ha möjlighet att följa en yrkesverksam psykolog i dennes dagliga arbete. Detta innebär att kandidaten ska kunna följa sin handledare eller annan psykolog i samma verksamhet i arbetsuppgifter som är typiska för den aktuella verksamheten. Omfattningen och formen för detta är en överenskommelse mellan handledare och kandidat, och preciseras närmare i den gemensamma praktikplaneringen. 

A4. Psykologer i annan verksamhet.

1–3 studiebesök hos psykolog i annan verksamhet. Kandidaten och handledaren ansvarar tillsammans för att planera detta.  

B. Klient- eller uppdragsinriktat arbete, dokumentation och kommunikation

B1. Färdighetsträning

Färdighetsträning för att senare kunna genomföra någon form av utredning/bedömning/kartläggning, samt intervention. Vilken typ av färdighetsträning som behövs och hur denna organiseras planeras gemensamt av kandidaten och handledaren. Exempel på färdighetsträning kan vara att träna WISC-V på en kandidatkollega, träna observationsfärdigheter eller öva på att ge psykoedukation på dig som handledare.

B2. Utredning, bedömning eller kartläggning

I vid bemärkelse handlar detta om att samla information för att försöka förstå hur något förhåller sig, t.ex. psykologutredning, bedömningssamtal, eller en organisationsanalys. Arbetet ska vara klient- eller uppdragsinriktat vilket innebär att kandidaten i detta arbete ska möta praktikverksamhetens kunder, brukare, patienter eller klienter. Beroende på praktikplatsens verksamhet och det aktuella uppdraget kan arbetet vara individ- grupp- eller organisationsinriktat, och genomföras av kandidaten ensam eller kandidaten som en del av ett team. Handledaren ska i detta arbete stötta kandidaten genom hela processen – från planering till kommunikation och dokumentation – samtidigt som kandidaten bör få utrymme till självständigt agerande.

B3. Psykologisk intervention

Under praktikperioden ska kandidaten också genomföra någon form psykologisk intervention. I sin vidaste betydelse handlar detta om att försöka påverka eller förändra något. Detta arbete kan se olika ut beroende på praktikplatsens verksamhet, men kan exempelvis handla om stödsamtal, upprättande av åtgärdsprogram, konsultation eller utveckling av grupp eller organisation. Handledaren ska i detta arbete stötta kandidaten genom hela processen – från planering till utvärdering – samtidigt som kandidaten ska få utrymme till självständigt agerande.

B4.Kommunikation och dokumentation

Kandidaten ska under sin praktik vidare få möjlighet att kommunicera och dokumentera genomfört arbete i enlighet med gällande regler och praxis inom praktikverksamheten, tex journalföring, återkoppling av utredning, eller genomgång av insatser vid psykologisk intervention.

C. Professionellt förhållningssätt och självreflektion  

C1. Handledning

Varje kandidat ska under sin praktik handledas av legitimerad psykolog, verksam vid den aktuella praktikplatsen. Handledningen har en central roll för kandidatens lärande och professionella utveckling under praktikperioden. Den ska därför genomföras regelbundet under hela praktikperioden, med veckovisa träffar. Totalt ska handledningen omfatta minst 20 timmar under praktikens 14 veckor. Se vidare beskrivning av handledning under rubriken Handledning längre ned i dokumentet.

C2. Medsittning (Sit-in)

Under praktikperioden rekommenderar vi att kandidaten och handledaren vid minst ett tillfälle genomför en så kallad medsittning (sit-in). Kandidaten arbetar då självständigt med en uppgift medan handledaren finns med som observatör. Reflektioner från detta tillfälle tas sedan upp i handledningen som en källa till ytterligare lärande för kandidaten. Denna metod har tidigare varit mycket uppskattad av både studenter och handledare, inte minst som underlag för bedömning av kandidatens färdigheter och förhållningssätt. Notera att detta inte är samma sak som att kandidaten auskulterar dig som handledare.

C3. Professionella relationer

En viktig del av psykologens arbete som också bör ingå i praktiken är samverkan med andra professionella inom verksamheten eller annan enhet (t.ex. team- eller yrkesträffar), eller professionellt samarbete i olika uppdrag. Kandidaten behöver inte göra allt praktiskt arbete tillsammans med sin handledare, utan kan med fördel arbeta också med andra psykologer inom praktikplatsens verksamhet. Kandidaten kan även göra vissa insatser tillsammans med personer av annan yrkesbakgrund – huvudsaken är att arbetet är av sådant slag att det kan anses vara förenligt med kursens syfte och psykologens verksamhetsfält.

C4. Litteratur

För kursen Psykologpraktik finns ingen obligatorisk kurslitteratur angiven. Litteraturen ska istället väljas av handledare och kandidat, utifrån vad som är relevant för aktuellt verksamhetsområde. Handledaren och kandidaten ska också planera för hur kandidaten ska visa att han eller hon tillgodogjort sig innehållet i vald litteratur. Litteraturen ska omfatta ca 200 – 400 sidor, och anges i praktikplaneringen. 

I den praktikplan (se vidare under ”Studenternas inlämningsuppgifter och seminarier”) ni som handledare gör tillsammans med er kandidat och som kandidaten lämnar in till universitetet i början av praktiken ska samtliga dessa delar samt litteratur finnas beskrivna. 

Observera att vikariat eller annat arbete där kandidaten ersätter ordinarie personal får inte förekomma.

Varje kandidat ska under sin praktik handledas av legitimerad psykolog, verksam vid den aktuella praktikplatsen. Om kandidaten har fler än en handledare, ska en av dessa utses till huvudhandledare, med ett övergripande ansvar för planering, uppföljning och bedömning. 

Handledningen har en central roll för kandidatens lärande och professionella utveckling under praktikperioden. Den ska därför genomföras regelbundet under hela praktikperioden, med veckovisa träffar. Totalt ska handledningen omfatta minst 20 timmar under praktikens 14 veckor.

Handledningen bygger på att en förtroendefull relation skapas mellan kandidat och handledare, och samtalen ska kunna handla om både det som fungerar bra och sådant som fungerat mindre bra eller kan utvecklas ytterligare. Eftersom handledaren också ska bedöma kandidatens kunskaper, färdigheter och förhållningssätt i relation till kursens lärandemål är det viktigt att dessa samtal kan föras relativt öppet redan från start. 

I början av praktikperioden kan det vara lämpligt att handledaren ger kandidaten en introduktion till praktikplatsen och dess verksamhet samt går igenom praktisk information som kandidaten behöver känna till. Lämpligt är också att kandidat och handledare gemensamt gör en plan för praktikperioden samt sätter upp individuella mål för kandidatens lärande. Planering och mål bör sedan följas upp (och eventuellt revideras) regelbundet under praktikperioden. Kandidaten och handledaren kan tillsammans behöva klargöra sina roller och sina förväntningar på varandra, på handledningens innehåll, och på relationen. Det kan också finnas skäl till att i förväg prata om hur man ska göra ifall bekymmer eller svårigheter dyker upp under praktikens gång.

Ärendehandledning är en självklar del i handledningen, men det är viktigt att inte låta detta bli det enda ni pratar om under handledningstimmarna. Etiska och juridiska frågor, likväl som professionsfrågor och samtal om kandidatens professionella utveckling bör också beröras. Handledningen är det primära forumet för samtal och reflektion kring kandidatens förhållningssätt och professionella utveckling. Det är därför viktigt att frågor av detta slag bereds plats i handledningen, och att såväl handledare som kandidat strävar efter att skapa ett öppet och tillåtande samtalsklimat. 

Handledaren bör också ta ansvar för att praktiken och handledningen utvärderas med jämna mellanrum. Exempel på relevanta områden att utvärdera kan vara bemötandet på praktikplatsen, praktikens innehåll, handledningens form och ramar, handledningens innehåll (”pratar vi om rätt saker?”), samt relationen mellan handledare och kandidat. 

Ansvarsfrågan under praktiken kan vara något otydlig och de gånger frågan har prövats har ett delat ansvar mellan handledare och kandidat uttalats. Som handledare är man ansvarig för vilka uppgifter man tilldelar kandidaten och för de råd man ger. Man kan däremot inte anses ansvarig för sådant kandidaten gör som man som handledare inte rimligen känner till.

Om det uppstår oenighet eller andra svårigheter i samarbetet eller relationen mellan handledare och kandidat och detta inte kan redas ut på egen hand kontaktas praktikansvarig.  

Under praktiken ska kandidaten lämna in en praktikplan samt ytterligare några mindre skriftliga inlämningar. Praktikplanen skrivs tillsammans med dig som handledare, gällande de andra inlämningarna bör kandidaten beredas tid för att arbeta med uppgifterna på arbetstid. Inlämningarna är dock relativt små och studenterna förväntas endast lägga enstaka dagar på dem (praktikplan ej inräknat). Utöver inlämningsuppgifter ingår några seminarier.

1. Praktikplan

Den första inlämningen, som ska skickas in redan efter en och en halv vecka, är en praktikplan som kandidat och handledare upprättar tillsammans. Planen syftar till att i möjligaste mån säkerställa att praktikens innehåll och upplägg går i linje med kursplanen, kandidatens önskemål och praktikplatsens förutsättningar. I praktikplanen ska samtliga delar underovan rubrik ”praktikens innehåll” beskrivas.

Det kan också finnas skäl till att i förväg prata om hur man ska göra ifall kandidaten möter en klient med suicidrisk.

Vid tidpunkt för praktiken har studenterna ej tillgodogjort sig kunskap kring suicidriskbedömning. Detta bör därför vara något som ni tillsammans med er kandidat gör upp en handlingsplan kring och skriver in i praktikplanen. Vi rekommenderar inte att kandidaten får göra denna arbetsuppgift på egen hand.  

Eftersom den gemensamma planeringen sällan blir färdig under praktikens första dagar kan en idé till handledaren vara att i förhand planera en lämplig introduktionsvecka för kandidaten.

2. Praktikinlämning – poster

Efter en dryg månad har studenterna en inlämning av en poster där de beskriver praktikplatsen att sina arbetsuppgifter.

3. Praktikinlämning – evidens

Mot slutet av praktikperioden har kandidaterna ytterligare en inlämning där de ska titta på riktlinjer och evidens för en diagnos eller målgrupp praktikplatsen jobbar med.

4. Praktikinlämning – etik

I samband med praktikperiodens avslut har kandidaterna en sista inlämning. I denna är fokus på etik och de ska utifrån psykologförbundets etiska riktlinjer göra en etisk analys på ett fall/tema eller liknande som under praktiken fått dem att reflektera över psykologers etiska ansvar.

Seminarium

Utöver inlämningar har studenterna seminarium i samband med praktiken. Det första i samband med inlämningen av postern, det andra i samband med evidensinlämningen och det sista dagen efter praktikes slut. Seminarierna är obligatoriska, för studenter som gör praktik utanför Jämtland genomförs seminariet mitt i praktikperioden på distans. Studenterna förväntas vara på plats på praktikplatsen resterande del av seminariedagen. Utöver obligatoriska seminarier kommer vi efter praktiken ha en frivillig postersession där studenterna får berätta om sina praktikplatser för studenterna i årskursen under.

Bedömning

För att kandidaten ska kunna dra största möjliga nytta av sin praktikplacering är det viktigt att denne redan tidigt får öppen och konstruktiv feedback av sin handledare. Kandidaten behöver kontinuerligt få veta både vad som fungerar bra och vad handledaren tycker fungerar mindre bra i kandidatens kontakt med klienter och kollegor. Som handledare kan man känna sig osäker i sin bedömning och gärna vilja ha mer på fötterna, men det är en stark rekommendation att ta upp eventuell osäkerhet gällande kandidatens förmåga eller förhållningssätt på en gång. Givetvis bör man som handledare vara professionell i hur man framför sina tankar till kandidaten. Med handledarens stöd kan kandidaten utifrån formativ feedback arbeta för att utveckla sina starka sidor och förbättra eventuella svagheter redan från start. Handledaren och kandidaten bör också tillsammans fundera över hur handledaren kan vara behjälplig i detta arbete. 

Kursens lärandemål är juridiskt bindande och det är utifrån dessa som bedömning av praktikens görs. För att underlätta bedömningen bifogas ett antal bedömningskriterier, som kan ses som beskrivningar av vad som kan läggas in i de olika lärandemål som ska bedömas. Titta gärna igenom bedömningskriterierna tillsammans med kandidaten redan i början av praktiken, så att ni båda vet vilka kriterier som är viktiga att förhålla sig till under praktikarbetet. Om handledaren bedömer att det finns minsta risk att kandidaten inte kommer att kunna godkännas på samtliga kursens lärandemål är det av största vikt att handledaren tydligt förklarar detta för kandidaten på en gång, samt omgående kontaktar Mittuniversitetets praktikansvarige!  

Ungefär mitt i praktikperioden rekommenderas en mer genomgripande bedömning av kandidatens kunskaper, förmågor och förhållningssätt utifrån det bedömningsmaterial som gäller för den slutliga bedömningen. Detta samtal ska ses som en naturlig del av kandidatens lärande under praktikperioden, och bör ske i dialog mellan handledare och kandidat. Finns farhågor vid denna bedömning att kandidaten inte kommer kunna bli godkänd är det av yttersta vikt att ni kontaktar Mittuniversitetets praktikansvariga snarast så att vi gemensamt kan lägga upp en handlingsplan.

Vid praktikperiodens slut ska handledaren göra en avslutande bedömning av kandidatens färdigheter och förhållningssätt i relation till kursens lärandemål. Även om handledaren är ansvarig för bedömningen är det viktigt att också detta samtal blir en dialog där såväl handledarens som kandidatens reflektioner lyfts fram, bedömningsformuläret fylls således i tillsammans med kandidaten. Lärandemål, bedömningskriterier och det formulär där bedömningen sammanställs finns bifogade.  

Bedömningen sammanställs i bedömningsformuläret och postas i original till praktikansvarig efter avslutad praktikperiod. Din bedömning är en viktig del av kandidatens examination. Om kandidaten inte kan bedömas som godkänd på ett eller flera lärandemål är det därför viktigt att du på ett tydligt sätt beskriver och motiverar detta. 

Godkännandet av praktiktjänstgöringen görs av kursansvarig, utifrån ett sammanvägande av flera examinationskriterier: handledarens bedömning, inlämningsuppgifter, seminarier, samt närvaro.  Vid tveksamheter sker bedömningen i samråd med ämnesansvarig och programansvarig. Den betygsskala som tillämpas omfattar betygen Underkänd (U) eller Godkänd (G).

Avskiljande och underkännande

Om studenten, utifrån lärandemålen, inte blir godkänd på kursen sker individuell planering av komplettering och förnyad prövning.  Är kandidatens agerande eller prestation av sådan art att det kan bedömas orsaka verksamhet eller klienter men kan kandidaten omedelbart skiljas från arbetsplatsen och praktiken. Inför förnyad psykologpraktik kan kursansvarig, tillsammans med programansvarig och ämnesföreträdare föreskriva prövning av kandidatens lämplighet. Om studenten blir underkänd på sin praktik ges endast en möjlighet till ny praktikperiod. 

Närvaro och komplettering av frånvaro

Full närvaro under hela praktikperioden är ett viktigt kriterium för att studenterna ska kunna godkännas på kursen. Det innebär att kandidaten ska vara närvarande och följa den arbetstid som gäller på praktikplatsen. Studenterna ska alltså vara fysiskt närvarande på praktikplatsen under hela praktikperioden. Enstaka tillfällen av hemarbete kan godkännas om det finns särskilda skäl för det, kontakta praktikansvarig om det finns funderingar kring detta.

I den händelse en student skulle bli sjuk tillåter kursplanen fem procents frånvaro. Vid all frånvaro därutöver ska kandidaten i samråd med kursansvarig och handledaren göra en plan för komplettering. Det är av största vikt att kursansvarig kontaktas omgående om det blir tydligt att en kandidat har eller beräknas få mer än 5 procents helfrånvaro (dvs. mer än tre dagar).  

Om kandidatens frånvaro överstiger fem procent, eller om studenten på grund av särskilda skäl inte kan följa samtliga moment föreskrivna i kursplanen, träffas specifik överenskommelse mellan student, handledare och kursansvarig. För att kunna påbörja kompletteringen så snart som möjligt måste eventuell frånvaro komma till praktikansvarigs kännedom så snart som möjligt.

Bedömningsformulär att fylla i (word-dokument)