Samhällsorientering för lärare åk 4-6, 30 högskolepoäng (1-30 högskolepoäng). Ingår i Lärarlyftet.

Syfte

Kursdeltagaren skall efter genomgången kurs ha förvärvat ämnesteoretiska och ämnesdidaktiska kunskaper och färdigheter som krävs för att ge behörighet för att undervisa i åk 4-6.

I målen anges vad kursdeltagaren ska kunna (ha kunskaper om och förståelse för), vad kursdeltagaren förväntas kunna göra (ha färdigheter och förmågor i), samt vad kursdeltagaren ska uppvisa värderingsförmåga och förhållningssätt till.

Lärandemål

Moment 1 (historia):
Kursdeltagaren ska:
- Kunna redovisa kunskaper om huvudlinjer i främst svensk men även nordisk historia.
- Kunna redovisa kunskaper om tidslinjer, historiska periodiseringar och begrepp såsom dåtid och nutid samt kunna diskutera historisk förklaring och källkritik.
- Visa förmåga att tillämpa, utifrån ett ämnesdidaktiskt perspektiv, för skolsituationen relevanta kunskaper om svensk och nordisk historia.
- Visa förmåga att använda, utifrån ett ämnesdidaktiskt perspektiv, för skolsituationen relevanta kunskaper om olika tidsuppfattningar, periodiseringar och historiemedvetande.
- Uppvisa färdigheter i att tillämpa historiedidaktiskt perspektiv och metoder för planering, genomförande och bedömning med utgångspunkt från skolans styrdokument.

Moment 2 (religion):
Kursdeltagaren ska:
- Kunna redovisa en översiktlig kunskap om centrala tankegångar, riter och religiöst motiverade levnadsregler inom de fem världsreligionerna med betoning på judendom, kristendom och islam och dessa religioners förekomst i Sverige.
- Kunna redovisa översiktlig kunskap om hur religiöst utövande i Sverige har förändrats från förmodern till postmodern och postsekulär tid.
- Visa förmåga att tillämpa, utifrån ett religionsvetenskapligt grundat ämnesdidaktiskt perspektiv, för skolsituationen relevanta kunskaper om olika former av religionsutövning samt hur religion kan användas i såväl segregerande som inkluderande praxis.
- Uppvisa färdigheter i att tillämpa ett religionsdidaktiskt perspektiv och metoder för planering, genomförande, bedömning och betygsättning med utgångspunkt från skolans styrdokument.

Moment 3 (geografi):
- Visa kunskap om naturprocesser, klimat, kontinenter och världshav, länder och regioner, geografiska begrepp, teorier och modeller.
- Visa kunskap om nyttjande av naturresurser och deras förekomster samt globala klimat- och miljöförändringar.
- Diskutera tänkbara lösningar på olika nivåer för att uppnå en mer hållbar utveckling.
- Visa insikt i och förståelse för hur ojämn fördelning av samhällsresurser ger olika livsvillkor i olika delar av världen, samt hur prioriteringar på individ och samhällelig nivå kan påverka en global hållbar utveckling.
- Visa kunskap om tolkning av olika sorters kartbilder (fysiska, mentala och digitala) och visa insikt om insamlande, tolkande och åskådliggörande av geografiska data.
- Visa kunskap om generell landskapsutveckling i Sverige, både naturgeografiskt och kulturgeografiskt perspektiv, samt att kunna exemplifiera detta för sina elever i sin skolas närmiljö, med närområdesstudier som pedagogiskt verktyg.
- Uppvisa färdigheter i att tillämpa geografididaktiska perspektiv och metoder för planering, genomförande och bedömning med utgångspunkt från skolans styrdokument.

Moment 4 (samhällskunskap):
Kursdeltagaren ska:
- Visa kunskap om det demokratiska samhällets värdegrund och sociala innehåll.
- Visa kunskap om det politiska systemets funktionssätt.
- Visa kunskap om ett källkritiskt förhållningssätt till informationsbildning och informationsspridning i olika medier.
- Visa kunskap om samhällsekonomiska processer.
- Visa förmåga att tillämpa, utifrån ett ämnesdidaktiskt perspektiv, för skolsituationen relevanta kunskaper om människan som kultur- och samhällsvarelse.
- Uppvisa färdigheter i att tillämpa ämnesdidaktiska perspektiv och metoder för planering, genomförande och bedömning med utgångspunkt från skolans styrdokument.

Innehåll

Kursen är uppdelad i fyra moment. I momenten analyseras förutom ämnesteori för årskurs 4-6 även frågor som rör ämnesdidaktik, IT i undervisningen, inkluderande förhållningssätt, genus, elever i behov av särskilt stöd och bedömning.


Ämnesdidaktiskt perspektiv:

I kursen diskuteras de ämnesdidaktiska frågeställningarna vad, hur och varför. Utifrån relevant ämnesdidaktisk litteratur och Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2022 (Lgr 22), och särskilt utifrån kursplanerna i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap med tillhörande kommentarmaterial, analyseras bland annat vilka förmågor som ska utvecklas, vilket centralt innehåll som ska behandlas och hur formativ och summativ bedömning kan genomföras. Kursdeltagarna får även kunskaper om detta innehåll på kursen, och får träna de förmågor de i sin tur ska utveckla hos eleverna. I samtliga fyra ämnen analyseras hur de aktuella formuleringarna i styrdokumenten kan omsättas i praktisk skolverksamhet, och hur olika metoder och material kan användas för att variera och stimulera lärande. Här diskuteras undervisning i samhällsorientering för 4-6 genom exempelvis film, musik, bild, skönlitteratur, IKT, narration, berättelser, rollspel, teater, kontrafaktiska övningar, museibesök, fältstudier och när-områdesstudier. Vidare analyseras i kursen frågan om progression i elevers lärande, hur ämnesövergripande förmågor (som kommunikativ-, begreppslig-, analytisk-, informationshanterings- och metakognitiv förmåga) kan tränas (exempelvis genom varierande och tematiska arbetssätt), var olika arbetsområden och centralt innehåll kan komma in samt varför, vad som ska bedömas samt hur formativ och summativ bedömning, samt betygsättning i samhällsorientering kan se ut.


IT i undervisningen:

I kursen behandlas och gestaltas hur lärare kan använda IT i undervisningen, och hur pedagogik, samhällsorientering och IKT kan samverka. Dessutom analyseras hur digitala medier och material (det kan vara digitala genomgångar, bildredigering, filmer, fotografier, appar, ljud och kartor) kan användas för att stimulera lärande och utveckla centrala förmågor, som kommunikativ-, begreppslig-, analytisk-, informationshanterings- och metakognitiv förmåga. Särskilt källkritik i den digitala tidsåldern berörs, och då hur elevers källkritiska förhållningssätt tidigt, och med progression, kan utvecklas. I kurserna analyseras hur elevaktiva och undersökande arbetssätt kan sättas i centrum för kunskapsinlärning, och för utvecklande av elevers analytiska och källkritiska förmåga.


Inkluderande förhållningssätt i utbildning för nyanlända och elever med annan kulturell bakgrund:

I Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2022 (Lgr 22) betonas att undervisningen ska vara varierad och perspektivrik. Givet de ingående ämnena i samhällsorientering är det naturligt att intersektionella perspektiv behandlas i undervisningen. I kursen diskuteras bland annat etiska frågor, identitets- skapande och olika livsfrågor, samt olika religioner och livsåskådningar. I kursen analyseras även hur olika undervisningsmetoder kan stimulera nyanländas lärande, samt hur det centrala innehållet kan anpassas efter lokala förutsättningar till en heterogen undervisningsgrupp, utifrån målet att elever ska uppnå kunskapsmål samt ges möjlighet att utveckla centrala färdigheter. Vidare behandlas hur studier i samhällsorientering kan samverka med studier av andra skolämnen, och hur elevaktiva arbetssätt, exempelvis genom olika exkursioner, kan främja elevers integration i det omgivande samhället. Vidare tränas kursdeltagarna i hur ett gemensamt centralt innehåll kan anpassas efter lokala och individuella förutsättningar, och hur kulturella mötesplatser kan skapas genom undervisning i samhällsorientering.


Intersektionellt perspektiv, med fokus på genus:

I kursen behandlas hur ett jämförande perspektiv över tid och rum (lokalt, regionalt, nationellt och globalt) kan anläggas på studier av centrala läroplansbegrepp, som genus, klass, etnicitet, sexualitet, religiös tillhörighet och funktionsvariation, för att utveckla analysförmåga hos eleverna. Vidare syftar detta till att diskutera hur värderingsförmåga samt demokratiska förhållningssätt kan utvecklas i undervisning i åk 4-6, samt att visa på hur frågor som rör exempelvis makt, etnicitet och genus kan analyseras med varierande elevaktiva arbetssätt. Ett genusperspektiv får ett särskilt fokus i flera moment. I kursen analyseras exempelvis föreställningar om manligt och kvinnligt i religion, historien och i det omgivande samhället. Här analyseras hur maktordning, och innebörden av vad som betraktats som manligt respektive kvinnligt, skiljer sig åt över tid och mellan olika sam-hällen. Vidare diskuteras i kursen konstruktionen av det sociala könet, olika könsnormer samt hur dessa kan uppmärksammas och kritiskt granskas. I diskussionen av manligt och kvinnligt anläggs ett kritiskt perspektiv, som syftar till att blottlägga olika föreställningar om könen. Här visas på hur relationer mellan könen kan avläsas exempelvis i samhällets symboler, begrepp, identitetsskapande och organisation. Dessa relationer och skillnader belyses utifrån ett maktperspektiv inom ramen för de olika ämnena.


Elever i behov av särskilt stöd:

I kursen lyfts fram hur progression i lärande ska utvecklas utifrån elevers förutsättningar och behov, samt hur undervisning i samhällsorientering kan ske genom olika metoder och materialtyper (exempelvis film, musik, bild, skönlitteratur, IKT, rollspel, teater och exkursioner), för att variera och stimulera allas lärande. I kursen analyseras hur Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritids- hemmet 2022 (Lgr 22) skrivningar om att undervisningen ska vara varierad och perspektivrik kan omsättas i praktisk skolverksamhet. I kursen diskuteras även hur det centrala innehållet kan anpassas efter elever i behov av särskilt stöd, samt på hur IKT-pedagogik kan användas för att utveckla exempelvis analytisk och källkritisk förmåga hos elever i behov av särskilt stöd.


Bedömning:

I kursen analyseras dels de kunskapskrav som eleven ska ha nått i slutet av årskurs 6, dels progressionen mellan de olika betygsstegen. I kursen studeras vilka de ämnesövergripande förmågorna är, vilka förmågor som är av central betydelse för de olika samhällsorienterade ämnena, vilket centralt innehåll som ska undervisas om, samt hur det centrala innehållet förhåller sig till de förmågor som ska tränas. I kursen analyseras dels hur tanken på progression i elevers lärande speglas i kurs- planen, dels hur elevernas inledande studier i samhällsorientering under de första sex-sju skolåren är tänkt att lägga en grund för kommande studier inom de fyra ämnena. Vidare diskuteras hur ett helhetsperspektiv på lärande kan tas, då det till en betydande del är samma förmågor som ska utvecklas i skolans olika ämnen. I kursen diskuteras även formativ bedömning samt hur sådan kan stimulera och utveckla elevers lärande; hur utrymme skapas av lärare för att elever ska kunna visa sina kunskaper på olika sätt; hur återkoppling ges för att stimulera vidare inlärning och utveckling, samt avslutningsvis hur man som lärare i samhällsorientering identifierar såväl generella styrkor som behov hos eleverna. Inte minst betonas i kursen hur bedömning kan betraktas som en framåtsyftande process, med målet att vidga och fördjupa elevers lärande. Här diskuteras även det flerdimensionella förhållandet mellan formativ och summativ bedömning, och hur de kan betraktas som mer intimt sammanflätade än att summativ bedömning endast handlar om tillbakablick och formativ om framåtsyftande. Detta innebär att summativ bedömning betraktas vidare än till att endast handla om betygsättning.


Kursen består av följande fyra (4) moment:

Moment 1: Svensk och nordisk historia. Ämnesteori och ämnesdidaktik, 7,5 hp:

I momentet analyseras innebörden och den vetenskapliga relevansen av att studera Sveriges och Nordens historia i ett övergripande perspektiv. Därtill analyseras olika tidsuppfattningar, såsom dåtid, nutid och framtid, och periodiseringar i svensk och nordisk historia. Innehållet riktas mot svensk historia, och mot perioden cirka 1100-1850. Teman som samisk historia, agrarsamhällets och det tidiga industrisamhällets historia behandlas, med fokus mot genus-, klass- och etnicitet/minoritetsaspekter. I momentet behandlas hur lärare kan använda IT i undervisningen, och detta görs konkret med hjälp av främst ”Digitalt museum”, men även med hjälp av Riksantikvarieämbetets databas ”fornsök”, och det visas och diskuteras hur olika digitala verktyg kan användas i undervisning för åk 4-6. I momentet övas också studenten att använda, utifrån ett ämnesdidaktiskt perspektiv, för skolsituationen relevanta kunskaper om närmiljöns historia och olika tidsuppfattningar. Därtill övas kursdeltagaren, utifrån skolans styrdokument, i planering, genomförande, bedömning och betygsättning. Även i detta ska hänsyn tas till elever i behov av särskilt stöd och till nyanlända elever.
Examination sker i seminarier och PM-skrivande.

Moment 2: Religion i Sverige. Ämnesteori och ämnesdidaktik, 7,5 hp:

I momentet analyseras innebörden och den vetenskapliga relevansen av att studera religioner i dåtid och nutid, med beaktande av elevernas egna erfarenheter. Religioners betydelse i människors liv vad det gäller levnadsregler, centrala föreställningar, betydelsefulla religiösa platser samt varierande sätt för individer att uttrycka religiositet uppmärksammas. Fokus ligger på de abrahamitiska traditionerna, kristendomens position i Sverige samt hinduism och buddhism. I momentet övas också kursdeltagaren att tillämpa, utifrån ett ämnesdidaktiskt perspektiv, för skolsituationen relevanta kunskaper om olika former av religionsbruk, religionsutövning och förmedlingen av minoriteters föreställningar och betydelse i ett historiskt perspektiv. Momentet har ett intersektionellt perspektiv, med fokus mot genus och etnicitet, där etik, identitetsskapande och livsfrågor diskuteras. Därtill övas kursdeltagaren, utifrån skolans styrdokument, i planering, genomförande, bedömning och betygsättning. Även i detta ska hänsyn ta till elever i behov av särskilt stöd och till nyanlända elever.
Examination sker i seminarier och PM-skrivande.


Moment 3: Människa och miljö ur geografiska perspektiv. Ämnesteori och ämnesdidaktik, 7,5 hp:

I momentet ingår grundläggande kunskaper om hur natur- och kulturlandskapet uppstått och förändras över tid. Studenten får en grundläggande förståelse för de processer som genom samspel och påverkan har format landskapet.
Grundläggande kunskaper i geografins metoder, begrepp och arbetssätt beskrivs och analyseras. De geografiska förutsättningarna för mänskliga verksamheter som rör livsmiljöer, naturresurser, natur- och kulturlandskap och befolkningsförändringar studeras. Särskilt betonas samspelet mellan människan, samhället och miljön ur ett helhetsperspektiv och stor vikt läggs vid klimat- och hållbarhetsfrågor. Momentet diskuterar även aktuella forskningsfrågor och forskningsprojekt, vilka belyses i föreläsningar, uppgifter och vetenskapliga artiklar. Utifrån ämnesdidaktiska perspektiv övas kursdeltagaren att använda för skolsituationen relevanta kunskaper om människans livsvillkor och hur natur- och kulturlandskapet kan levandegöras i skolans närmiljö. Därtill övas kursdeltagaren, utifrån skolans styrdokument, i planering, genomförande, bedömning och betygsättning. Även i detta ska hänsyn tas till elever i behov av särskilt stöd och till nyanlända elever.
Examination sker skriftligt och muntligt, genom diskussionsinlägg, quiz, PM, samt utföra muntlig tentamen och didaktisk redovisning.


Moment 4: Människan som kultur- och samhällsvarelse ur samhällsvetenskapliga perspektiv. Ämnesteori och ämnesdidaktik, 7,5 hp

I momentet beskrivs och analyseras människan som samhällsvarelse utifrån centrala välfärdspolitiska frågeställningar som det sociala skyddsnätets funktionssätt, opinionsbildning, rättighetsaspekter och samhällsekonomi. Momentet innehåller även genomgång av demokratimodeller och en översikt av det politiska systemets uppbyggnad i Sverige. I momentets demokrati- och maktperspektiv betonas barns rättigheter samt frågor om genus, klass och etnicitet. I momentet demonstreras att det finns flera sätt att förstå och beskriva vad samhället är, och det diskuteras hur detta får konsekvenser för hur vi kan analysera aktuella samhällsfrågor. I momentet övas kursdeltagaren dessutom att använda, utifrån ämnesdidaktiska perspektiv, för skolsituationen relevanta kunskaper om människan som kultur- och samhällsvarelse. Därtill övas kursdeltagaren, utifrån skolans styrdokument, i planering, genomförande, bedömning och betygsättning. Även i detta ska hänsyn tas till elever i behov av särskilt stöd och till nyanlända elever.
Examination sker i seminarier och PM-skrivande.

Behörighet

För att delta i kursen behöver du vara anställd som lärare och ha en behörighetsgivande lärarexamen avsedd för åk 4-6 eller åk 7-9 utan ämnesbehörighet.

Du är anställd hos en huvudman eller entreprenör som utför uppgifter inom sådan verksamhet som avses i Förordning (2007:222) om statsbidrag för fortbildning av lärare.

Arbetsgivares godkännande krävs för att delta. Blankett: Huvudmannens godkännande.

Ytterligare information: https://www.skolverket.se/lararlyftet

Urvalsregler

Alternativt urval, se under rubrik "Övrig information".

Undervisning

Kursen ges på distans, utan fysiska träffar. Däremot förekommer sammankomster online. Till kursen finns en IT-baserad lärplattform (Moodle) och det används för föreläsningar, diskussioner och vissa redovisningar.

Kursen och varje delmoment introduceras skriftligt (genom en Studiehandledning) men även muntligt genom IT-introduktion med hjälp av konferensverktyget Zoom.

Varje moment har föreläsningar, ibland digitaliserade (inspelade) och ibland ”live”. Varje moment innehåller även minst ett seminarium, som vanligtvis är examinerande men även fungerar som lärseminarium för kursdeltagarna.

Examination

M101: Moment 1: Närområdets historia, ämnesdidaktik o ämnesteori i historia, 7,5 hp
Betygsskala: Underkänd (U) eller Godkänd (G)

M201: Moment 2: Religion i Sverige. Ämnesteori och ämnesdidaktik, 7,5 hp
Betygsskala: Underkänd (U) eller Godkänd (G)

M301: Moment 3: Människa och miljö ur geografiska perspektiv. Ämnesteori och ämnesdidaktik, 7,5 hp
Betygsskala: Underkänd (U) eller Godkänd (G)

M401: Moment 4: Människan som kultur- och samhällsvarelse ur samhällsvetenskapliga perspektiv. Ämnesteori och ämnesdidaktik., 7,5 hp
Betygsskala: Underkänd (U) eller Godkänd (G)

Former för examination finns angivna under respektive delmoment i kursen.

Begränsning av examination

Vid uppdragsutbildning utses examinator av prefekten. I övrigt gäller fastställda regler för examination och tentamen i högskolenivå eller avancerad nivå. DNR: MIUN 2019/1998.

Betygsskala

Underkänd (U) eller Godkänd (G)

Övrig information

Validering är möjlig. Den som antagits till Lärarlyftet ges möjlighet att tillgodoräkna högskolepoäng genom en validering av kunskaper och färdigheter/kompetens i förhållande till lärandemålen i den kurs man är antagen till. Mittuniversitetet är ansluten till det digitala ansöknings- och administrationssystemet Valda.

Urval sker genom lottning.