Historia GR (A), Tidigmoderna politiska idéer, 15 hp

Syfte

Kursen syftar till att ge fördjupade kunskaper om det politiska tänkandets historia med fokus på perioden från renässansen och reformationen fram till den franska revolutionen. Geografiskt är kursen avgränsad till Europa och Nordamerika. Statsbegreppet, den politiska etiken och föreställningar om rättigheter står i centrum. De politiska idéerna studeras i sitt politiska sammanhang under denna turbulenta period i Europas historia. Vi undersöker förändringarna i det politiska tänkandet under denna tidsperiod, varför de ägde rum just då och vilka långsiktiga konsekvenser dessa förändringar fick.

Kursen belyser också olika angreppssätt och tolkningar av de historiska idéerna och syftar till att ge studenten både kunskaper om idéutvecklingen och grundläggande analysfärdigheter som kan tillämpas i studier av politiska idéer i deras historiska sammanhang.

Kursen ges av ämnet historia, men riktar sig också till studenter inom samhällsvetenskaperna.

Lärandemål

Den studerande ska efter genomgången kurs kunna:
- redogöra översiktligt för de politiska idéernas utveckling under perioden ca 1500-1800
- redogöra för olika perspektiv på denna historiska utveckling
- diskutera och jämföra utvecklingen i olika delar av Europa
- analysera nyckeltexter som spelat en avgörande roll i den historiska utvecklingen
- jämföra olika författares och politiska tanketraditioners ståndpunkter

Innehåll

Kursen är indelad i två moment om vardera 7,5 hp.

1. Statsnytta och suveränitet ca 1500-1650 (Reason of state and sovereignty ca 1500-1650)
I momentet studeras framväxten av det tidigmoderna statsbegreppet och utvecklingen inom den politiska etiken. Fokus ligger framför allt på Niccolò Machiavelli, Justus Lipsius, Jean Bodin och Thomas Hobbes. Momentet innehåller också historisk kontextualisering inriktad på den tidigmoderna statens utveckling, reformationen, krig och konflikter.

2. Naturrätt och upplysning ca 1650-1800 (Natural law and Enlightenment ca 1650-1800)
Momentet fokuserar på utvecklingen av den så kallade sekulariserade naturrätten och idéer om naturliga och oavytterliga rättigheter samt samhällsfördraget. Fokus ligger på bland andra Hugo Grotius, Samuel Pufendorf, John Locke och Jean-Jacques Rousseau. Den politiska idéutvecklingen studeras mot bakgrund av den vetenskapliga revolutionen och upplysningen.

Behörighet

Grundläggande behörighet

Urvalsregler

Urval sker i enlighet med Högskoleförordningen och den lokala antagningsordningen.

Undervisning

Undervisningen bedrivs i form av nätbaserade föreläsningar, seminarier och gruppövningar. All undervisning sker via nätet.

Examination

2101: Statsnytta och suveränitet ca 1500-1650, Inlämningsuppgift, 7,5 hp
Betygsskala: Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG)
Examinationen genomförs i deletapper via skriftliga inlämningsuppgifter och forumdiskussioner

2102: Naturrätt och upplysning ca 1650-1800, Inlämningsuppgift, 7,5 hp
Betygsskala: Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG)
Examinationen genomförs i deletapper via skriftliga inlämningsuppgifter och forumdiskussioner.

Studerande har rätt till ordinarie provtillfälle i anslutning till kurs samt två ytterligare prov inom loppet av ett år. Dessa provtillfällen skall grundas på samma kurslitteratur. En student, som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det. Ansökan om att få en ny examinator utsedd ska vara skriftlig och ställs till den instans som utser examinator. Den som godkänts i prov får ej genomgå förnyad prövning för högre betyg.

Länk till ämnesspecifika betygskriterier: www.miun.se/betygskriterier

Om student har ett beslut från samordnaren vid Mittuniversitetet om pedagogiskt stöd vid funktionsnedsättning, har examinatorn rätt att ge anpassad examination för studenten.

Betygsskala

Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG)

Övrig information

Kursbevis, tillgodoräknanden, överklaganden m m regleras i Högskoleförordningen.
Kursen är en så kallad breddkurs och kan inte tillgodoräknas i Historia GR (A), 30 hp och ger därmed inte behörighet till Historia GR (B)