Pedagogik GR (A), Grundläggande matematikinlärning för grundlärare i fritidshem, 7,5 hp

Syfte

Kursen syftar till att studenten ska orientera sig i skolmatematikens innehåll, fördjupa sina egna kunskaper om grundläggande matematiska begrepp samt barns och elevers uppfattning om matematiska begrepp och om barns och elevers olika sätt att lösa matematiska problem. Vidare ska studenten utveckla kunskaper om, och en didaktisk kompetens i, att stödja barns och elevers upptäckande och tillämpande av matematik i vardagliga sammanhang med konkret material.

Lärandemål

Efter avslutad kurs skall studenten kunna:
- förklara och tillämpa grundläggande matematiska begrepp
- redogöra för skolmatematikens syfte, matematik som ämneskompetens och ämnesinnehåll utifrån gällande styrdokument
- reflektera över och resonera kring barns och elevers förståelse för och kunskapsutveckling om matematisk begreppsbildning
- redogöra för hur olika lärmiljöer kan skapa förståelse och kunskap kring grundläggande matematiska begrepp
- resonera kring matematikens roll i ett historiskt perspektiv
- självständigt planera och genomföra praktiska matematiskdidaktiska aktiviteter i fritidspedagogisk verksamhet
- reflektera över och resonera kring den matematikdidaktiska forskningen

Innehåll

- Grundläggande matematiska begrepp.
- Didaktisk behandling av taluppfattningens grunder, de fyra räknesätten, tidsuppfattning, geometri, algebra, mönster, sortering och klassificering.
- Barns utveckling och lärande av tal-, tids- och rumsuppfattning.
- Fritidspedagogiska arbetsformer och lärmiljöer i matematikundervisningen med fokus på praktiska aktiviteter.
- Verksamhetsnära fältstudie.
- Aktuell matematikdidaktisk forskning.

Behörighet

Engelska B, Naturkunskap A och Samhällskunskap A
(Äldre gymnasiebetyg)

Urvalsregler

Urval sker i enlighet med Högskoleförordningen och den lokala antagningsordningen.

Undervisning

Huvudområde för kursen är pedagogik. Undervisningen anpassas till lärandemålen för kursen så att föreläsningar är huvudform för kunskapsmålen, seminarier och fältstudier är huvudform för insikter och förståelse. Gruppövningar utgör grundform där studenten tränar kursens färdighetsmål.

Examination

Studentens förmåga att nå kursens lärandemål prövas individuellt. Kunskaps- insikts och förståelsemål prövas skriftligt eller muntligt. Färdighetsmålen prövas via att den enskilde studenten prövas och bedöms vid praktiska övningar. Studenten kan prövas vid ett ordinarie tillfälle och vid ett omprovstillfälle i nära anslutning därtill. Vid underkänt resultat ges ytterligare ett provtillfälle inom loppet av ett år. Dessa provtillfällen skall grundas på samma kurslitteratur.



Betygskriterier:

A
Framstående
Studenten visar framstående resultat i förhållande till de krav som ställs i lärandemålen för kursen

B
Mycket bra
Studenten visar mycket bra resultat i förhållande till de krav som ställs i lärandemålen för kursen

C
Bra
Studenten visar bra resultat i förhållande till de krav som ställs i lärandemålen för kursen

D
Tillfredställande
Studenten visar tillfredställande resultat i förhållande till de krav som ställs i lärandemålen för kursen

E
Tillräcklig
Studenten visar tillräckliga resultat i förhållande till de krav som ställs i lärandemålen för kursen

Fx
Otillräcklig, komplettering möjlig
Studenten visar otillräckliga resultat i förhållande till de krav som ställs i lärandemålen för huvudområdet pedagogik Ytterligare arbete krävs för att uppfylla lärandemålen för kursen

F
Otillräcklig
Studenten visar otillräckliga resultat i förhållande till de krav som ställs i lärandemålen för kursen

Betygsskala

På kursen ges något av betygen A, B, C, D, E, Fx och F. A - E är Godkänt, Fx och F är underkänt.

Övrig information

I samband med kursavslutning genomförs en skriftlig kursvärdering. Kursvärderingen sammanställs och arkiveras på institutionen. Resultatet återkopplas till studentgruppen, studentkåren och institutionsstyrelsen. Resultatet tillsammans med eventuellt vidtagna åtgärder presenteras för kommande studentgrupp.