Statsvetenskap GR (A), Brott och välfärdsstaten i Västeuropa, 7,5 hp

Syfte

Den här kursen utforskar förhållandet mellan välfärdsstaten och kriminalitet. Välfärdsstatens omfördelande egenskaper och sociala skyddsnät har länge ansetts dämpa kriminalitet. Sedan 1990-talet har dock västeuropeiska välfärdsstater genomgått stora reformer i form av nedskärningar och privatisering. Den ökade behovsprövningen och villkorandet av välfärdstjänster kan kopplas till ökad ojämlikhet i många länder. Särskilt situationen för låginkomsttagare har försämrats. Vilken betydelse har förändringar i välfärdssystemen för utvecklingen av brottslighet i ett land? Kan nedskärningar kopplas till ökat kriminalitet? När blir välfärdsstaten en arena för illegala aktiviteter? De senaste avslöjandena om organiserad brottslighet i Sverige, där tjänstemän med kopplingar till organiserad brottslighet gav ut välfärdsförmåner, påminner om historiska exempel på statligt missbruk från maffian i södra Italien. Har privatiseringen av välfärdsstaten under de senaste tre decennierna gjort det lättare för organiserad brottslighet att dra nytta av den? Med utgångspunkt i frågor av denna typ kommer kursen att jämföra de senaste tre decenniernas utveckling i Västeuropa.

Lärandemål

Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:
-Redogöra översiktligt för välfärdsstatens fördelningspolitik och rättspolitiken i Västeuropa.
-Redogöra för brottslighetens sociala sammanhang.
-Analysera dagsaktuella händelser genom att sätta dem i relation till brottslighet och välfärdsstat i Västeuropa

Innehåll

Kursen innehåller en översikt av skillnader i välfärdsstaten och utvecklingen i Västeuropa under de senaste tre decennierna samt belyser också förhållandet mellan välfärdsstaten, social ojämlikhet och utanförskap. Därtill presenteras en översikt över brottslighet, rättspolitik, polisarbete och statlig kapacitet i Västeuropa.

Behörighet

Grundläggande behörighet

Urvalsregler

Urval sker i enlighet med Högskoleförordningen och den lokala antagningsordningen.

Undervisning

Undervisningen består av föreläsningar, seminarier och olika former av övningar. För att genomföra kursen krävs tillgång till dator med internetuppkoppling, mikrofon, webbkamera och högtalare.

Examination

1000: Inlämningsuppgift, 3,5 hp
Betygsskala: Underkänd (U) eller Godkänd (G)

2100: Inlämningsuppgift, 4 hp
Betygsskala: På kursen ges något av betygen A, B, C, D, E, Fx och F. A - E är Godkänt, Fx och F är underkänt.

Betygskriterier: se ämnesspecifika betygskriterier, www.miun.se/betygskriterier

Om student har ett beslut från samordnaren vid Mittuniversitetet om pedagogiskt stöd vid funktionsnedsättning, har examinator rätt att ge anpassad examination för studenten.

Begränsning av examination

Studenter registrerade på denna version av kursplan har rätt att examineras tre (3) gånger inom loppet av ett (1) år enligt denna kursplan. Därefter gäller senaste version av kursplan.

Betygsskala

På kursen ges något av betygen A, B, C, D, E, Fx och F. A - E är Godkänt, Fx och F är underkänt.

Övrig information

Kursen är en breddkurs. Kursen kan inräknas i examen, men däremot inte tillgodoräknas som motsvarande Statsvetenskap GR (A) vilket innebär att den inte ger behörighet till nästa progressionsnivå i Statsvetenskap.

Kursbevis, tillgodoräknanden, överklaganden m m regleras i Högskoleförordningen.