Statsvetenskap D, Statsvetenskapliga analysinriktningar, 10 poäng

Syfte

Kursens syfte är att fördjupa kunskaperna om teoribildning inom några specifika statsvetenskapliga analysinriktningar vilka är framträdande inom den statsvetenskapliga forskningen vid Mittuniversitetet. Därmed blir studenterna förtrogen med de analysinriktningar som kommer till uttryck i ämnets profildokument "Demokrati, autonomi och civilsamhället", dvs. välfärdstatens politiskekonomi, flernivådemokrati regional utveckling samt jämförande politik. Deltagarna skall efter kursens genomgång kunna problematisera och analysera forskningsfrågor om demokrati, autonomi och civilsamhället och deras förhållanden till varandra.

Innehåll

Kursen är uppdelad i tre delmoment vilka behandlar tre separata analsyinriktningar. Den bygger på aktivt deltagande i tio seminarier och genomförande av skriftliga läsrapporter i anslutning till varje analysinriktning, en recension av en/två valfri(a) bok/böcker samt en slut PM utifrån någon av dess inriktningar och bok recension. Sistnämnd PM ska kunna fungera som uppsats PM. Det ska skickas till alla senaste kl. 15.00 två dagar innan slutseminariet.

De tre statsvetenskapliga analysinriktningarna beskrivs kort nedan:

Välfärdsstatens politiskekonomi:
Temat för detta delmoment är välfärdsstatens politiskekonomi i ett internationellt perspektiv. Välfärdsstaten omvandlas i större eller mindre utsträckning i de flesta OECD länder pga. 1980 och 90-talets finansiellkris, den åldrande befolkning i många europeiska länder, den ökande välfärdsmixen, mm. Hur kan staten bemötta dessa förändringar och var kan och bör marknaden och den tredje sektorn göra för att lösa dem? Delmomentet kommer att söka svar i några klassiker.

Flernivådemokrati och regional utveckling:
Temat för detta delmoment är flernivådemokratin och förvaltningens nivåer i ett internationellt perspektiv. Inom EU försiggår sedan några decennier en process där regionerna på ett tydligare sätt än tidigare profilerar sig som självständiga aktörer i det politiska systemet. Få av dessa länder har dock starka kommuner som på denna nivå har uppdragits att svara för lokal förvaltning och produktion av välfärdstjänster. Här kommer den nordiska modellen att fortsättningsvis förbli en förebild för andra förvaltningssystem inom EU. I flernivådemokratin ingår även relationerna till den tredje sektorn, dvs. civilsamhället och medborgarorganisationer samt hur detta kopplas till den officiella beslutsstrukturen inom den offentliga förvaltningen i olika länder.

Jämförande politik:
Kursen syftar till att fördjupa de studerandes kunskaper i jämförande politik. Under kursens lopp diskuteras särskilt hur studier i jämförande politik kan bedrivs på olika nivåer. Härvidlag tas fasta skillnader mellan studier i vilka analysenheter utgörs av individer i olika länder och studier på systemnivå. En annan viktig fråga inom jämförande politikforskning utgörs av antalet undersöknings-enheter. I kursen diskuteras följaktligen skillnaden mellan globala jämförelser och regionala jämförelser samt fördelar och nackdelar med respektive tillvägagångssätt.

Behörighet

Filosofie eller politices kandidatexamen med huvudämnet statsvetenskap, 120 poäng.

Urvalsregler

Urval sker i enlighet med Högskoleförordningen och den lokala antagningsordningen

Undervisning

Se under rubriken innehåll.

Examination

10 poäng (15 ECTS-poäng), Statsvetenskapliga analysinriktningar
Kursen bygger på aktivt deltagande i tio seminarier och genomförande av skriftliga läsrapporter i anslutning till varje analysinriktning, en recension av en/två valfri(a) bok/böcker samt en slut PM utifrån någon av dess inriktningar och bokrecension. Sistnämnd PM ska kunna fungera som uppsatsPM.
Betyg: U, G eller VG

Betygsskala

Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG)