Medicinsk vetenskap
Vid Mittuniversitetet bedrivs forskning med medicinvetenskaplig inriktning inom flera områden, med fokus på människokroppens uppbyggnad och funktion vid hälsa och sjukdom.
Kunskapsområdet är tvärvetenskapligt och innefattar flera ämnen. Det kan vara inom både tillämpad och grundforskning, med samarbeten både på den nationella och internationella arenan. Det övergripande syftet är att bidra med ny kunskap som leder till ökad förståelse hur kroppen fungerar, både ur ett fysiologiskt och patofysiologiskt perspektiv. Detta kan handla om allt ifrån studier kring specifika kroppsfunktioner eller studier på molekylär nivå, till studier på hela befolkningar. För närvarande bedrivs forskning främst inom följande områden:
Integrativ fysiologi
Forskningen är främst inriktad på integrativa fysiologiska responser utifrån kardiovaskulära och pulmonella parametrar kopplade till både kort- och långvarig hypoxi, samt andra former av fysiologisk stress så som fysisk aktivitet och olika omgivningsfaktorer. Patofysiologisk hypoxi förekommer i många olika sjukdomsförlopp, med tillämpningar inom exempelvis respiratorisk insufficiens och KOL. Ofrivillig apné sker vid drunkning eller olika typer av kvävningstillstånd, men också vid sömnapné och plötslig spädbarnsdöd. Frivillig apné är därav ett effektivt sätt att förstå olika försvarsmekanismer kopplade till hypoxi, så som den kardiovaskulära dykresponsen. Vi studerar även mjälten som dynamisk blodreservoar med dess förmåga att kontrahera för att tillfälligt öka cirkulerande röda blodkroppar. Eftersom mjälten tillsammans med andra funktioner spelar en viktig roll i försvaret mot olika former av fysiologisk stress.
Utifrån detta pågår projekt i Himalaya Nepal för att studera fysiologiska responser kopplat till hög höjd och acklimatisering, både i form av hypobar och normobar hypoxi. Flera samarbetsprojekt pågår också med Lunds universitet kring olika kardiovaskulära mekanismer samt mjältens potentiella betydelse för blodtrycksregleringen. Men även kring fysiologiska svar på olika respiratoriska parametrar, dess initierande faktorer och kemoreceptorkänslighet.
Kvinnliga könshormoners effekt på hjärnan
Några av progesterons (gulkroppshormon) nedbrytningsprodukter har stor effekt på hjärnans elektriska aktivitet genom sin inverkan på neurotransmittorn (signalämnet) GABA. Vidare har detta kunnat kopplas till effekter på beteenden och sinnestillstånd såsom födointag, inlärning, nedstämdhet och oro.
Livsstilsprogram för personer med psykisk ohälsa
Detta projekt sker i samarbete med ämnet omvårdnad. I livsstilsprogrammet betonas interpersonella relationer, hälsoutbildning och kognitivt stöd till individuella livsstilsförändringar. Målet med programmet är en förbättring både vad gäller fysisk och psykisk hälsa.
All verksamhet inom ämnet Medicinsk vetenskap sker på institutionen för hälsovetenskaper (HOV)