Statsvetenskap

Vid Mittuniversitetet återfinns två breda statsvetenskapliga forskningsinriktningar med ett gemensamt fokus på det politiska systemets funktionalitet med särskild tyngdpunkt på samhälleliga utmaningar och kriser.

Den ena övergripande forskningsinriktningen fokuserar på väljare, partier, val och opinionsbildning. Ur ett väljarperspektiv studeras hur väl det demokratiska systemet fungerar i termer av representation och ansvarsutkrävande. Hur ser till exempel valdeltagandet ut i olika befolkningsgrupper, vilka åsikter är representerade i de allmänna valen. Ur ett partipolitiskt perspektiv studeras hur återväxten ser ut inom de politiska partierna, hur dessa organiserar sig såväl internt som på den parlamentariska arenan samt hur beslutsvägarna fungerar på olika politiska nivåer. Inom denna inriktning bedrivs forskning med särskilt fokus på demokratins utmaningar såsom förekomsten av högerradikala populistpartier samt det ständigt närvarande hotet mot samhällsordningen genom miljö och klimatförändringar.

Den andra övergripande forskningsinriktningen inom ämnet riktar fokus mot policyförändringar och implementeringen av politiska beslut. Denna inriktning är särskilt orienterad till regionala och lokala politiska nivåer och sker inte sällan i ett jämförande perspektiv där variationer i policyskapande placeras i blickfånget. Inom denna inriktning studeras hur politik utformas och omsätts i praktiken, hur beslut utarbetas i samverkan med det omgivande samhället, inom olika policysektorer, samt ur ett flernivåperspektiv. Detta inkluderar exempelvis teoretiska perspektiv kring aktörers och strukturers betydelse att forma perspektiv och beteenden. Forskning inom inriktningen är empiriskt orienterad mot aktuella samhällsfrågor såsom integration, jämställdhet, klimatförändringar, krishantering och lokal utveckling.

Under de kommande åren kommer vi att arbeta för att upprätta en kommunforskningsdatabas, vilket kommer bli en viktig del i den fortsatta utvecklingen av forskningsmiljön och dess nätverk i forskningssamhället och andra relevanta samhällsaktörer. Databasen kopplar på ett naturligt sätt samman ämnets två forskningsinriktningar genom att inkludera data både avseende partier, väljare och val, variabler som fångar hur styrning och samverkan sker, samt indikatorer som speglar vad de lokala politiska välfärdssystemen presterar.

För att öka Mittuniversitetets relevans på den nationella såväl som den internationella arenan är ämnets fokus särskilt riktat mot de aspekter där man har sina komparativa fördelar. En sådan fördel när det gäller statsvetenskap vid Mittuniversitetet är den lokala förankringen i allmänhet och då i synnerhet den forskning som bedrivs på kommunal nivå. Ämnets målsättning är att utgöra en självklar nationell- såväl som internationell samarbetspartner.

Den breda kunskapen om lokala förhållanden utgör därmed en särskilt gynnsam grund för upprättandet av en kommunforskningsdatabas. Syftet med en dylik databas är att sammanställa, harmonisera och dokumentera olika typer av datakällor som finns för landets kommuner. Fördelarna med att härbärgera en fritt tillgänglig datamängd av samhällsvetenskaplig relevans baserad på landets kommuner är flera. På kort sikt underlättar det för hela forskarsamhället att inte behöva koppla samman data själv. På lite längre sikt bidrar det till att göra Mittuniversitetet till en viktig nod i ett nätverk av forskare och studenter med intresse för det lokala perspektivet.