Seminarium: Lokalt språkcentrum för sydsamiska i Östersund

Anna Rosén vid Intitutionen för utbildningsvetenskap leder en förstudie som utreder formerna för ett lokalt sydsamiskt språkcentrum i Staare/Östersund. Bakgrunden är att Staaren tjïelte/Östersunds kommun ingår i förvaltningsområdet för samiska och som enda kommun i Sverige har avsatt medel till en tjänst som samisk kurs- och aktivitetssamordnare för att främja samisk språk- och kulturrevitalisering. Detta, och kommunens ambitiösa ”Riktlinje för arbete med nationella minoriteter”, har gett uppmärksamhet i andra kommuner och myndigheter. Samiska kurs- och aktivitetssamordnaren Patricia Fjellgren har gjort en omfattande kartläggning av det sydsamiska språksamhället, vilken pekade ut fyra prioriterade insatsområden: Kommunikation, samordning, mötesplatser samt kurser och aktiviteter. Det visar sig dock att det finns utmaningar med att som kommun med kommunala strukturer arbeta med ett skört samiskt civilsamhälle. Exempelvis kan kommunen inte anställa resurspersoner som språk- och kulturarbetare för korta uppdrag. Det sydsamiska samhällets behov är också svåra att möta av en kommunorganisation som inte själv kan producera kulturprogram annat än via biblioteket med stora begränsningar vad gäller lokaler och lediga tider och med väldigt lång framförhållning. I dagsläget tvingas kommunens samiska kurs- och aktivitetssamordnare få civilsamhällets organisationer att arrangera kulturprogram åt kommunen. Detta gör att ett språkcentrum skulle vara en viktig aktör för många delar av revitalisering och utveckling kopplat till sydsamiskt språk och kultur. 

För universitetets del skulle ett sådant centrum vara viktigt eftersom språkets roll är avgörande för utvecklingen av samisk utbildning och forskning i ett brett perspektiv. En gemensam process för att utveckla ett språkcentrum skulle därför även gynna möjligheterna för universitetet att skapa förutsättningar inom den egna organisationen för en språkutbildning samt forskning kopplat till sydsamiska språket. 

Syfte och mål

Syftet med förstudien är att utreda hur ett språkcentrum för sydsamiska i Östersund skulle kunna ta form: Möjliga organisationsformer; finansiering för uppstart, försöksverksamhet och permanent drift; innehåll; fördelar samt risk- och konsekvensanalys. Den skulle också utreda om det vore mest ändamålsenligt med ett språkcentrum för samiska med samtliga varieteter eller endast för sydsamiska och vad ett lokalt språkcentrum skulle innebära för kommunens efterlevnad av minoritetslagstiftningen. Förstudien skulle även i dialog undersöka hur Sametinget ser på tätt samarbete och medfinansiering av språkcentrets drift. 

Förstudiens resultat ska presenteras för Kommunstyrelsen och Kommunfullmäktige för beslut om vidare hantering. Förstudiens rapport skulle också ligga till grund för en ansökan om vidare finansiering av samarbete mellan kommunen och universitetet via Samverkansavtal samt eventuellt EU-finansiering.

Omvärldsbevakning

I Norge är det en mer omfattande process i än i Sverige för kommuner att få bli samiska förvaltningskommuner. De kommuner som lyckas kan sluta avtal med det norska Sametinget om egna lokala språkcentra. När en kommun blir samisk förvaltningskommun får de en omfattande finansiering av det norska Sametinget, och i förekommande fall även till bland annat ett kommunalt språkcentrum. De kommunala språkcentra i Norge ska synliggöra samiskt språk och bidra till att samiska språk stärks och utvecklas. Det ska göras i kommunen. Det finns 19 språkcentra i Norge från Tana i Östfinnmark till Oslo. 

I Utsjoki i Finland har man drivit ett tvåårigt interregprojekt med mål att etablera ett samiskt språkcentrum som ska stärka det samiska språket. Det öppnade i maj 2022. Med inspiration från förebilder och exempel enligt ovan kan vår förstudie således ligga till grund för ansökningar om större och mer långvariga projekt hos tex EU. Det är dock avgörande att ett genomarbetat underlag finns för att det ska vara möjligt att skriva större ansökningar.

På svensk sida finns ett nationellt språkcentrum under Sametinget, men inga motsvarande lokala centra som i Norge och Finland. Vi menar att det är av betydande vikt att kunna arbeta med utgångspunkt i de lokala behoven, som ett sätt att stärka närhetsprincipen och som ett komplement till det arbete som görs av Sametinget. Det är dock viktigt att upprättandet av ett lokalt centrum sker i dialog med Sametinget.

Betydelse 

Denna förstudie kommer att ha stor betydelse för möjligheterna till både utbildning och forskning om samiska språk i det sydsamiska området på svensk sida Saepmie. Sydsamiskan är idag ett av de samiska språk som är hotat med ett litet antal modersmålstalare och ännu färre med språklig expertis i form av översättare eller lärare. Samtidigt finns en stor förväntan och efterfrågan på språkkompetens från det samiska såväl som det svenska samhället. Detta gör att de personer som arbetar med språket professionellt drar ett mycket tungt lass. Att möjliggöra för fortsatt utbildning och utveckling av språket är därför avgörande. Modersmålstalare som inte arbetar professionellt med språket upplever också att de behöver ta ett tungt individuellt ansvar. Allt fler vill idag också ta tillbaka sitt samiska språk som försvenskningen har berövat stora delar av den samiska befolkningen, inte minst när det gäller sydsamiska. Här kan ett språkcentrum ge stöd och utgöra ett viktigt sammanhang för både personer och organisationer.

Kommunen har idag stora svårigheter att leva upp till minoritetslagstiftningen på grund av en extrem brist på sydsamiska översättare. Ordningen med att beställa översättningar av upphandlade översättningsföretag fungerar inte för ett språk som sydsamiska. Okonventionella och banbrytande lösningar som mentorprogram där unga sydsamiskspråkiga får individuell coaching av seniora översättare behöver testas. Sametingets etablering i Östersund skulle kunna motivera särskilda anslag till Östersund från statligt håll. Här behöver universitetet bidra till att främja språk-utveckling och utbildning. En gemensam förstudie av formerna för ett språkcentrum skulle därför vara ett viktigt steg i detta fortsatta gemensamma arbete, samt för att kunna rekrytera personal och studenter till utbildning och forskning med samisk inriktning och innehåll. I förlängningen kommer detta att vara ett stort steg för att skapa stödjande strukturer för samisk språkutveckling för samer i alla åldrar och utifrån olika behov.

Mötet äger rum i Anna Roséns zoomrum: https://miun-se.zoom.us/j/5501041998