Forskare och samiska organisationer diskuterade forskningsetik i Saepmie
I veckan anordnade Gaskeuniversiteete / Mittuniversitetet och Sámiid Riikkasearvi / Svenska Samernas Riksförbund konferens om hur akademin och det samiska samhället kan mötas i meningsfulla forskningssamarbeten.
Rektor Anders Fällström och prorektor Anna Olofsson vid Gaskeuniversiteete och Matti Blind Berg, ordförande för Sámiid Riikkasearvi / Svenska Samernas Riksförbund, inledde konferensen.
Elle Merete Omma, chef för EU-avdelningen vid Sámirađđi / Samerådet, talade om "Inkluderende forskning i Arktis – Veien mot dekolonisering". Åsa Nordin Pittja berättade om Samerådets projekt Birgejumpi.
Eva Maria Fjellheim i Tromsø talade om "Att utforska relationellt ansvarstagande i en nordisk-samisk (grön) kolonial kontext". Ragnhild Nilsson vid Gaskeuniversiteete och Universitetet i Bergen gav en internationella utblick under rubriken "Urfolk i Arktis – internationella forskningsriktlinjer och forskningsprocessens etiska dilemman".
Niila Inga gav oss Leavas samebys erfarenheter av otaliga forskningssamarbeten. Anna-Marja Persson, tidigare projektledare vid Sámirađđi / Samerådet, gav ett gott exempel på ett forskningsprojekt i mötet mellan olika kunskapssystem i sitt anförande "Wetlands in Sápmi. Att kartlägga skogssamebyars renbetesmarker genom muntligt berättande och ritande".
Ett 50-tal deltagare från bland annat Sáminuorra, Várdduo – Centrum för samisk forskning vid Ubmejen universitiähta / Umeå universitet, Sanningskommissionen för det samiska folket, Sveriges Lantbruksuniversitet, Kungliga Tekniska Högskolan, Försvarshögskolan och Statens veterinärmedicinska anstalt deltog.
På eftermiddagen följde en workshop och ett panelsamtal med spännande diskussioner. Forskare som arbetar med samisk forskning får ofta frågor som handlar om hur man kan forska med det samiska samhället och behålla rollen som "opartisk" och objektiv forskare så att forskningsresultaten ska anses accepterade och legitima i majoritetssamhället. Hur kan vi fördjupa samtalet och komma vidare från föreställningar om den västerländska förment neutrala, objektiva forskarblicken i kontrast till urfolksforskare? Hur kan vi stötta samiska ungdomar som vill men inte vågar ta plats i akademin när de redan på förhand misstänkliggörs som partiska och representerande särintressen? Vilket ansvar har forskaren för ömsesidiga relationer med de lokalsamhällen som beforskas och för att forskningen bidrar till att bygga kapacitet? var några av de frågor som diskuterades.
Läs vidare
Här kan du läsa om Sámiid Riikkasearvi / Svenska Samernas Riksföbund