Gaskeuniversiteete professorem Ole Henrik Maggam earoedåaktarinie nommehtahta

Professore Ole Henrik Magga (r.1947) lea akte dejstie almetjijstie gie joekoen dïedtem vaalteme,  saemien politihken åvtehkinie, gïeledotkeminie jïh aalkoealmetjireaktide Saepmesne jïh internationelle eatnamisnie. Satne lingviste, aerebe professore soeme-ugrijen gïelide Osloven Universiteetesne jïh saemiengïelide Saemien jolleskuvlesne Guovdageaidnusne (Kautokeino), jïh dovne saadthalmetjinie Norska Vetenskapsakademijesne jaepeste 1993. Satne aaj earoedåaktere gellie noerhtelaanti universiteetine.

Gïeledotkijinie Magga joekoen vihkeles orreme gosse saemiegïelide evtiedidh jïh jealajidh. Maadthdotkeme, gïelide sjïehteladtedh/normeredh jïh jarkoestidh jïh saemiengïelide dovne ööhpehtimmesne jïh seabradahkesne. Dan dotkeme jïh ïedtjijes barkoe iktegisth jarngesne orreme saemiengïelide gorredidh, jealajehtedh jïh vuesiehtovvedh.

Akademijen dahkoen baalte Magga aaj politihken vaedtsiehtæjjine orreme. Satne lij åvtehke Nöörjen Saemiej Rïjhkesaervesne (1980-1985). Gosse stujmie Guovdageainnu-Álaheaju jeanoen (Kautokeino-Altavassdraget) bigkeme Finnmaarhkesne eelki Magga desnie åvtehkinie vihkeles. Jalhts saemieh jeanoem dassin satne dåajmije åvtehkinie meatan saemiej jïh staaten gaskem råårestalli. Saemiereaktamoenehtsen barkoste Saemiedigkie tseegkesovvi 1989 jïh saemide almetjinie mietiehtin. Satne Saemiedigkien voestes presideente sjïdti jaepien 1989 jïh desnie åvtehkinie jaapan 1997, gosse dellie institutionelle saemien jïjtjereerijassem evtiedi.

Internationelle dahkosne Magga joekoen dïedtem aalkoealmetji gyhtjelasside åtneme. Satne lij meatan gosse World Council of Indigenous Peoples jaepien 1975 tseegkesovvi, saadthalmetjinie Veartenekommisjovnesne (Världskommissionen) kultuvrese jïh evtiedæmman 1992-95 jïh åvtehkinie EN:n stinkes forumisnie aalkoealmetjidie 2002–04, akte sïlle åvtese dan globaale barkose aalkoealmetji reaktide.

Dejstie sov dahkojste saemien gïelide Noerhtelaanti Saemien Gulliegïele-baalhkam (Gollegiella) jaepien 2022 åadtjoeji. Altese barkoe dotkemem ektede dovne åvtehkinie saemienpolitihkesne, gïelide jealajehtedh jïh aalkoste internationelle barkoe aalkoealmetji reaktide. 

Daejstie åajvoeh dahkojste jïh barkoe gïeligujmie, dotkeminie jïh seabradahken evtiedimmine Saepmesne jïh globaale eatnamisnie sïjhtebe Ole Henrik Maggam earoedåaktarinie Gaskeuniversiteetesne (Mittuniversitetet) earoehtidh. 

Mittuniversitetet utnämner Ole Henrik Magga till hedersdoktor

Professor Ole Henrik Magga (f. 1947) är en av de mest inflytelserika gestalterna inom samiskt politiskt ledarskap, språkforskning och urfolksrättigheter i Saepmie och internationellt. Han är lingvist, tidigare professor i finsk-ugriska språk vid Universitetet i Oslo och i samiska språk vid Sámi allaskuvla i Guovdageaidnu (Kautokeino), samt ledamot av Norska Vetenskapsakademien sedan 1993. Han är också hedersdoktor vid flera nordiska universitet.

Som språkvetare har Magga haft en avgörande roll i utvecklingen och revitaliseringen av de samiska språken. Hans arbete spänner över grundforskning, språknormering och översättning till långvariga insatser för att stärka samiskans ställning i utbildning och samhälle. Hans vetenskapliga och praktiska engagemang har varit centralt för att säkra språkens fortlevnad och synlighet.

Parallellt med sin akademiska gärning har Magga haft en banbrytande politisk roll. Han var ordförande för Norske Samers Riksforbund (1980–1985). Under konflikten kring utbyggnaden av Alta-Kautokeinoälven i Finnmark spelade Magga en viktig roll. Trots att kampen om älven förlorades bidrog hans pragmatiska ledarskap till en konstruktiv relation mellan samerna och staten. Arbetet i Samerettsutvalget ledde senare till att Sametinget inrättades 1989 och att samerna erkändes som folk. Han blev Sametingets förste president 1989 och ledde arbetet fram till 1997, vilket lade grunden för ett institutionellt samiskt självbestämmande.

Internationellt har Magga haft ett betydande inflytande i urfolksfrågor. Han deltog i grundandet av World Council of Indigenous Peoples 1975, var ledamot av Världskommissionen för kultur och utveckling 1992–95 samt var ordföranden för FN:s permanenta forum för ursprungsfolk 2002–04– en milstolpe i det globala arbetet för urfolks rättigheter.

För sina omfattande insatser för de samiska språken tilldelades han 2022 det nordiska samiska Gollegiella-priset. Hans livsgärning förenar vetenskapligt arbete med samepolitiskt ledarskap, språkrevitalisering och internationellt pionjärarbete för urfolks rättigheter.

Mot bakgrund av hans exceptionella och långvariga bidrag till språk, forskning och samhällsutveckling i Saepmie och globalt är Ole Henrik Magga synnerligen väl förtjänt av en hedersdoktorstitel vid Gaskeuniversiteete (Mittuniversitetet).