Heléne Lundberg

Berätta – vem är Heléne Lundberg.
Jag är ursprungligen ångermanlänning men tog min ekonomexamen vid Handelshögskolan i Stockholm. Sedan jobbade jag på olika positioner i näringslivet, först i Stockholm och senare i Sundsvall. Jag älskar att lära mig nya saker och gick några kurser vid sidan av mitt arbete och i samband med att jag var föräldraledig. På så vis kom jag i kontakt med dåvarande Mitthögskolan och mitt intresse väcktes för att börja arbeta som lärare. Det ledde sedan till att jag fick möjlighet att doktorera - och sedan var jag fast för det här arbetet. På fritiden spelar jag gärna golf på sommaren och åker längdskidor på vintern. Jag tycker också att det är roligt med språk och mitt nuvarande projekt är att lära mig tyska. På senare år har jag också utvecklat en stor förkärlek för balett – Alexander Ekman är min favoritkoreograf!

Beskriv din forskning.
En gemensam nämnare för min forskning är företagssamarbeten, såväl sådana som vuxit fram på initiativ av företagen själva som sådana som man på regional basis försöker stimulera genom olika typer av nätverksinitiativ. Jag studerar också företags internationaliseringsprocesser och vilken roll relationer och nätverk spelar i detta sammanhang. Slutligen intresserar jag mig för familjeföretagens lite speciella situation.

Hur kommer det sig att du började intressera dig för detta område?
Jag doktorerade i Uppsala som varit lite av en vagga för forskning om företagsrelationer. Den bild som dominerar är att företag alltid är tuffa konkurrenter, men forskare från Uppsala var delaktiga i en stor studie som kunde visa att företagssamarbeten ofta är en viktig framgångsfaktor. De sker vanligtvis med kunder och/eller leverantörer, men kan även förekomma mellan konkurrenter. Att få inblick i detta var spännande och gav mersmak.

Varför behövs din forskning?
Tanken är att resultaten ska kunna vägleda såväl företagsledare som de som vill stötta små och medelstora företags utveckling. Det ger också underlag för undervisningen.

Hur fördelar du din tid mellan forskningen och undervisning?
Det är för närvarande en viss övervikt för forskningen, men dessutom har jag administrativa uppdrag.

Drömscenario i termer av jobbet?
Ett stort forskningsanslag vore inte fel, men jag är rätt nöjd om det fortsätter ungefär som nu.