Marcia Håkansson Lindqvist är forskare i pedagogik och verksam vid HEEL samt CER - Centrum för forskning om ekonomiska relationer. Hennens forskning har stort fokus på digitalisering och teknikstött lärande.

Marcia Håkansson Lindqvist

Berätta – vem är Marcia Håkansson Lindqvist
Ursprungligen kommer jag från New Hampshire, US, men är numera bosatt i Ånge och här har jag nära till Campus Sundsvall och Campus Östersund. Mina doktorandstudier gjorde jag vid Umeå universitet inom området lärande och Informations- och Kommunikationsteknik (IKT). Jag började arbeta på Institutionen för utbildningsvetenskap här på Mittuniversitetet i februari 2017. Fritiden ägnar jag åt promenader, golf och renovering.

Beskriv din forskning
Min forskning handlar om digitalisering inom olika utbildningskontexter. Mycket har handlat om att lära, undervisa och leda processer inom digitalisering. I min avhandling, Conditions for Technology Enhanced Learning and Educational Change: A case study of a 1:1 initiative, studerade jag arbetet med bärbara datorer ur elev-, lärar- och rektorsperspektiven.

Mitt stora intresse för digitalisering och teknikstött lärande har följt med i min forskning, där jag studerat användningen av digitala teknologier i allt från kompetensutveckling hos universitetslärare till hur lärare arbetar med de minsta barnen inom förskolans värld.

Livslångt lärande och digitaliseringens möjligheter för individers och organisationers utveckling och lärande får jag fördjupa mig inom i samband med BUFFL-projektet, som är en del av CERs verksamhet.

Hur kommer det sig att du började intressera dig för detta område?
Jag har alltid haft ett stort intresse för lärande och utveckling. Detta har följt mig från mitt arbete inom bank- och finansbranschen, till att vara högstadielärare och vidare till universitetslärare.

Varför behövs din forskning?
Lärande är en viktig del av livet för alla människor. Det livslånga lärandet sätter ännu större fokus på detta. Hur vi skapar goda förutsättningar för lärandet i många olika kontexter, t ex med hjälp av digitaliseringen, kommer att vara avgörande i denna process i framtiden. Det handlar om individers möjligheter att lära sig, men också utvecklingen av olika organisationer och högre utbildning för att kunna ge individer stöd i lärandet. Hur vi med digitaliseringen lyckas med detta är av stor betydelse för hur vi kan lära oss av och förstå hur samhället förändras och utvecklas över tid oavsett tid och rum. Mer forskning behövs.

Hur fördelar du din tid mellan forskningen och undervisning?
Jag delar min tid mellan undervisning, handledning, ett uppdrag som proprefekt, Samverkan Bästa Skola (SBS) och forskning. Jag undervisar inom beteendevetenskapligt program, rektorsprogrammet och grundlärare fritidshem. I min undervisning har jag förmånen att träffa många olika studentgrupper; nya studenter, doktorander, fritidslärarstudenter och verksamma rektorer. Forskningen kommer in mitt upp i mina uppdrag. Allteftersom har jag också börjat forska mer inom mina undervisningsområden för att koppla ihop min forskning och undervisning. Jag brukar tänka att jag undervisar om min forskning. Forskningsarbetet är roligt då det är ett kollegialt arbete och många gånger ett kollaborativt skrivande. Jag får skriva tillsammans med många olika kollegor i många olika sammanhang. På samma sätt som forskningen är utvecklande, är undervisningen en ständig källa till energi.

Drömscenario i termer av jobbet?
I termer av jobbet tycker jag nog att jag har ett drömscenario. Jag får forska, undervisa och arbeta inom flera olika projekt som kombinerar teknikstött lärande och livslångt lärande. Arbetet i HEEL-gruppen och BUFFL-projektet innebär att vara med om utveckling inom högre utbildning och arbetslivet vad gäller digitalisering och dess möjligheter och utmaningar.