Det ekonomiska läget för hushåll och företag i Sverige

I den turbulenta situation vi befinner oss i har både hushåll och företag stött på problem när det gäller ekonomiska prognoser, planering och beslutsfattande. Inflationen utgör till exempel ett hinder för hushållens konsumtion och företags investeringar samt är en utmaning för den ekonomiska tillväxten i landet.

För att förstå dagens situation är det viktigt att utgå från de historiska ekonomiska händelserna under de senaste tre decennierna. Under dessa decennier har Sverige upplevt låga inflationsnivåer, stigande bostadspriser och sjunkande styrräntor.

Idag har inflationen och dess påverkan på hushållens ekonomi blivit en av de mest diskuterad frågorna. Inflationen var redan på uppgång till följd av Covid-19-pandemin och den ekonomiska politik som då genomfördes, men inflationstrycket tog extra fart på grund av Rysslands anfallskrig mot Ukraina, vilket utlöste en omfattande chock för såväl den globala ekonomin som för ekonomin i Sverige. Inte minst drev den begränsade tillgången till energi- och livsmedelsmarknaderna upp priserna till höga nivåer. Noteras kan att Ryssland och Ukraina tillsammans står för en tredjedel av världens veteexport och femtedel av exporten av majs och gödningsmedel.

Det finns många sätt som inflationen kan påverka ekonomin och de som finns i den ekonomiska miljön. De direkta och omedelbara effekterna är att befolkningsgrupper med begränsat ekonomiskt utrymme måste minska sina levnadskostnader. Till skillnad från företag, som kan överföra ökade kostnader till sina kunder i form av högre priser, måste hushållen själva bära sina kostnader. De som drabbas hårdast är de med de lägsta lönerna, de som jobbar deltid och de som arbetar för företag utan kollektivavtal. Likaså drabbas arbetslösa, sjukskrivna och personer som är beroende av socialt stöd.

En annan påverkansfaktor är den stora osäkerhet som råder. Exempelvis tenderar placerare att lämna små valutor, som den svenska kronan, och söka sig till valutor som dollarn och euron. Detta innebar i sin tur att importvaror blir dyrare för svenska konsumenter. Dessutom påverkas vi av ökade räntekostnader för bolån, konsumentkrediter och andra typer av skulder.

Det är svårt att ge ett exakt svar på frågan om hur stora ökningar låntagare tål vad gäller bankräntorna på sina lån. Generellt gäller dock att låntagarnas möjlighet att hantera höjda räntesatser på sina bolån beror på ett antal faktorer.

Skuldkvot är ett mått på skuldbördan i förhållande till inkomsten hos hushållet. En hög skuldkvot indikerar att hushållet har en stor andel skulder i förhållande till sin inkomst. Det kan innebära att en betydande del av hushållets inkomst används till att betala av skulder och räntekostnader, vilket minskar hushållets ekonomiska flexibilitet och sätter det i en sårbar position som förvärras ju högre räntan blir. En låg skuldkvot indikerar å andra sidan att hushållet har en mer hållbar nivå av skulder i förhållande till sin inkomst, större utrymme att hantera ökade räntekostnader och en stabilare ekonomisk situation. Det är därför viktigt att övervaka sin skuldkvot och se till så att den ligger inom rimliga gränser för att undvika överbelåning och risker för ekonomisk instabilitet. En lämplig skuldnivå hjälper hushållen att hantera ekonomiska påfrestningar. Även typen och strukturen på lånet kan spela in i fråga om låntagares förmåga att klara av höjda räntesatser. Låntagare som har stora lån eller långsiktiga återbetalningsavtal utsätts för större utmaningar än andra grupper.

Avslutningsvis kan den allmänna ekonomiska situationen komma att förändras över tid och inverka på i vilken omfattning inflation, ekonomisk tillväxt och riksbankens penningpolitik påverkar låntagares förmåga att hantera skulder, räntesatser och andra kostnadsposter. I sammanhanget kan nämnas att Riksbanken har som mål att hålla inflationen på en nivå nära 2 procent. För att uppnå detta mål är det möjligt att Riksbanken fortsätter att höja sina styrräntor för att ytterligare dämpa inflationen.

Noterbart är att Riksbanken fattar sina beslut om eventuella räntehöjningar baserat på en helhetsbedömning av ekonomiska indikatorer och marknadsförhållanden. Genom att anpassa räntepolitiken efter rådande ekonomiska läge strävar Riksbanken efter att uppnå målet om långsiktig prisstabilitet och en stabil ekonomisk utveckling i Sverige. Samtidigt kommer både hushåll och företag att fortsätta påverkas av hur Riksbanken agerar.