Är en ny batterifabrik lösningen på Sundsvallsregionens utmaningar? | miun.se
Fabrik

Är en ny batterifabrik lösningen på Sundsvallsregionens utmaningar?

Sundsvallsregionen står inför en rad utmaningar. Enligt det lokala nyhetsutbudet (se exempelvis Sundsvalls Tidning 2022-09-01) handlar det i första hand om att bryta de senaste decenniernas stagnerande befolkningsutveckling med allt vad det innebär.

På senare tid har fokus främst varit att attrahera en större industriinvestering till regionen, en så kallad ”game changer”, samtidigt som det finns en ambition (om än något mindre uttalad) att skapa förutsättningar för en hållbar tillväxt. Förebilden är troligtvis de industriinvesteringar som görs i Norr- och Västerbotten, medan utvecklingen i Umeå skulle kunna vara något att lära av vad gäller kunskaps- och innovationsdriven tillväxt.

Mot denna bakgrund kan flera frågor ställas. Är etableringen av Northvolt i Skellefteå ett hot mot Sundsvallsregionen? Eventuellt på kort sikt, men mer troligt till gagn för Sundsvallsregionen. Då efterfrågan på en viss typ av arbetskraft ökar i Skellefteåområdet (företrädelsevis med gymnasiekompetens) samtidigt som arbetslösheten är låg i Skellefteå kommer lönerna för den typ av arbetskraft som efterfrågas att stiga. Det är rimligt att anta att arbetskraft till viss del har hämtats och kommer att hämtas från Sundsvallsregionen, både bland arbetslösa (en grupp som troligtvis inte kräver någon lönepremie för att flytta) och de som har anställning (en grupp som troligtvis kräver en viss lönepremie för att flytta). Konsekvensen för Sundsvallsregionen blir att arbetsutbudet minskar vilket leder till högre löner och försämrar den lokala industrins konkurrenskraft. Icke konkurrenskraftig verksamhet slås ut i regionen samtidigt som friställd arbetskraft har möjlighet att få anställning i Skellefteå. För de enskilda individer som tvingas flytta är det naturligtvis en påfrestande omställning, men för Sundsvallsregionen är en positiv effekt att arbetslösheten dämpas.

Måste Sundsvallsregionen svara upp genom att attrahera liknande industrisatsningar som de i Skellefteå? De kortsiktiga effekterna av en ny stor produktionsanläggning är uppenbara. Högre efterfrågan på arbetskraft, eventuellt en stor inflyttning, större skattebas för att finansiera den offentliga servicen och så vidare. Så långt är allt väl, men är stora produktionsanläggningar en långsiktigt hållbar lösning på Sundsvallsregionens utmaningar? Sveriges välstånd och utveckling bygger till stor del på förmågan att effektivisera produktionen genom att den automatiseras och allt färre arbetstimmar krävs per producerad enhet. I klartext, givet att Sundsvallsregionen får en ny produktionsanläggning (exempelvis en batterifabrik) kommer det att ha en positiv effekt på kort sikt men på längre sikt kommer produktionen att effektiviseras och antalet anställda att minska.

Samtidigt som produktionsanläggningar effektiviseras och antalet arbetstimmar minskar per producerad enhet – med andra ord minskar efterfrågan på arbetskraft inom produktionsindustrin – så ökar antalet sysselsatta i Sverige. Sedan 2001 har de ökat från cirka 4,3 miljoner till dagens cirka 5,4 miljoner. En berättigad fråga är då var alla nya anställningar uppstår. En verksamhet som är svår att effektivisera (och automatisera) i samma utsträckning som ren produktionsindustri är kopplad till kunskap och innovation. Här är tillgången till högre utbildning viktig. Universitet och högskolor attraherar en yngre befolkning, inflyttning och nya idéer. För en långsiktigt stabil tillväxt krävs också uthållighet och anpassningar. Här utgör Umeåregionen ett tydligt exempel på universitetets betydelse och på att tillväxten numera till stor del drivs av små innovativa företag inom bland annat spelindustri, finans och skogsmaskiner.

Hur attraherar en region då den typen av verksamheter? Om inriktningen är kunskaps- och innovationsdriven utveckling torde Mittuniversitetet, som varande ett globalt universitet med regionalt engagemang, ha en roll att spela. Hög kvalitet i undervisning och utbildning ger studenterna en positiv bild av regionen och ökar sannolikheten att de stannar kvar efter avslutad utbildning. I sin tur kan ett högre söktryck också leda till att fler studenter väljer att studera i regionen. Även forskning, samarbete med andra lärosäten och samverkan mellan forskare och företrädare för privat och offentlig sektor är avgörande för den här typen av utveckling. Det gäller såväl teknisk och naturvetenskaplig som samhällsvetenskaplig forskning, där den senare inte minst kan bidra med fakta och kunskapsunderlag till beslutsfattare inom både privat och offentlig sektor.

Vad blir då slutsatserna av allt detta? Jo, att investeringsvågen i Norr- och Västerbotten kan vara till hjälp för Sundsvallsregionens ambition att ställa om mot en mer kunskaps- och innovationsdriven utveckling. Skulle Sundsvallsregionen lyckas attrahera en ny batterifabrik är det dock viktigt att det även etableras en forsknings- och utvecklingsavdelning. Att enbart satsa på nya produktionsanläggningar utan utvecklingsavdelningar riskerar att cementera redan befintliga strukturer och hämma en långsiktigt hållbar utveckling.

För att stärka den regionalekonomiska forskningen och öka kunskapen om vilka faktorer som påverkar regional utveckling utifrån de specifika förutsättningar som råder i Västernorrland och Jämtland/Härjedalen initierar Centrum för forskning om ekonomiska relationer (CER) vid Mittuniversitetet, tillsammans med Centrum för regionalvetenskap vid Umeå Universitet (CERUM), en satsning på studier om kunskaps- och innovationsdriven tillväxt. Här ser vi en potential att involvera andra intresserade parter. Systematiserad samverkan mellan akademi, näringsliv och offentlig sektor utgör en viktig men i praktiken ofta förbisedd faktor för evidensbaserat kunskapsutbyte och regional utveckling.

Peter Öhman
Föreståndare CER Mittuniversitetet

Johan Lundberg
Föreståndare CERUM Umeå universitet

Anders Fällström
Rektor Mittuniversitetet

 

Kommentarer

Ingen har kommenterat än, var den första!

Peter Öhman

Professor i redovisning och revison samt centrumledare vid CER.

Vi som deltar

Barbro Widerstedt
Universitetslektor
Darush Yazdanfar
Professor
Heléne Lundberg
Professor
Irina Dimitrova
Doktorand
Dennis Hedback
Doktorand
Mustafa Nourallah
Doktorand
Peter Öhman
Centrumledare
Gästbloggare
Inlägg från våra gästbloggare.
CER-podden
Podd från CER

Sidan uppdaterades 2022-09-16