Disputation i medie‑ och kommunikationsvetenskap med Christian Nounkeu Tatchou

Datum: 4 september 2026

Tid: 10:00

Plats: Mittuniversitetet, Campus Sundsvall, C312

Ordförande: Professor Jonas Harvard, Mittuniversitetet

Opponent: Professor Raul Ferrer Conill, Stavanger University

Betygsnämnd: Professor Henrik Örnebring, Karlstad universitet, Professor Kristin Skare Orgeret, Oslo Met, Professor Gustav Lidén, Mittuniversitetet

Sammanfattning

De senaste två decennierna har präglats av den ökade spridningen av desinformation i den offentliga sfären och dess framväxt som ett strukturellt inslag i våra samtida mediemiljöer. Denna anmärkningsvärda ökning av spridningen av falska och vilseledande påståenden beror delvis på tillkomsten av sociala medier och artificiell intelligens, som vem som helst kan använda för att producera och sprida information, utan att nödvändigtvis behöva säkerställa dess riktighet och tillförlitlighet. Spridningen av desinformation är potentiellt skadlig för demokratin, eftersom den kan leda till politisk polarisering; våld; cynism; samt allmänhetens misstro mot politiska processer, politiska aktörer och demokratiska institutioner.

Nyhetsmedier är en demokratisk institution som hotas av desinformation eftersom den utmanar själva essensen av journalistik, vilket är att ge korrekt information till medborgarna för att hjälpa dem att fatta välgrundade val. I detta sammanhang har etablerade nyhetsmedier över hela världen pressats att reagera på desinformation. Dessa svar involverar mestadels faktakontroll och korrigerande nyhetsrapportering. De etablerade nyhetsmedierna uppvisar dock varierande uppfattningar, tillvägagångssätt och praxis när det gäller faktakontroll och korrigerande nyhetsrapportering, med betydande skillnader mellan politiska och mediesystem. Dessa skillnader tyder på att nationella journalistiska kulturer, vilka förhandlas fram utifrån kontextuella begränsningar och påtryckningar, kan ha ett betydande inflytande på hur etablerade nyhetsmedier förstår, faktagranskar och korrigerar desinformation inom olika politiska och mediemiljöer. Mot denna bakgrund syftar denna avhandling till att förstå hur journalistiska kulturer påverkar etablerade nyhetsmediers reaktioner på desinformation i Afrika söder om Sahara och västländer.

Denna forskning använder sju länder som fallstudier: fyra demokratiska länder, varav tre i väst (Frankrike, Sverige och USA), och ett i Afrika söder om Sahara (Sydafrika); två länder i Afrika söder om Sahara som är övergångsdemokratier (Kenya, Nigeria) och ett auktoritärt land i Afrika söder om Sahara (Kamerun). Denna avhandling är teoretiskt förankrad i journalistisk kulturteori. Metodologiskt använder den en blandad metoddesign, nämligen kvantitativ innehållsanalys och kvalitativa djupintervjuer.

Resultaten visar att etablerade nyhetsmediers reaktioner på desinformation i demokratiska länder huvudsakligen återspeglar inflytandet från en övervakande journalistisk kultur. Prioriteringarna skiljer sig dock avsevärt mellan Frankrike, Sydafrika, Sverige och USA, främst på grund av de olika ideologier som stöds i respektive mediesystem. Dessutom visar resultaten att etablerade nyhetsmediers reaktioner på desinformation i övergångsländerna återspeglar inflytandet från mer mångbottnade och hybrida journalistiska kulturer. Journalistikens interventionistiska roll tenderar dock att betonas mer i Kenya, som har mer erfarenhet av demokrati, än i Nigeria, som relativt nyligen uppstod ur en lång rad militära regelverk. Detta tyder på möjligheten att erfarenhet av demokrati har konsekvenser för interventionism. Dessutom visar resultaten att etablerade nyhetsmediers reaktioner på desinformation i det auktoritära landet Kamerun återspeglar inflytandet från ad hoc-journalistiska kulturer, som omständigheterna antagits och anpassats för att navigera kontextuella frihetsrestriktioner, politiskt förtryck samt sociala och ekonomiska begränsningar.

Mot bakgrund av dessa resultat argumenterar jag för att journalistiska reaktioner på desinformation är betingade av journalistiska kulturer inbäddade i bredare politiska, mediemässiga och demokratiska sammanhang.