Doktorsavhandling framlagd vid DEMICOM

Tor 28 apr 2022 11:29

Fredag den 22 april försvarade Milda Malling sin doktorsavhandling ”The Story Behind the News: Informal and Invisible Interactions between Journalists and Their Sources in Two Countries", en studie om relationerna mellan journalister och deras politiska källor.

Fyra personer ståendes framför ett skrivbord med glas i handen.
Milda Malling tillsammans med betygsnämnden Kristoffer Holt, Gunilla Jarlbro, Jenny Wiik samt handledare Lars Nord och Gunnar Nygren.

Disputationen hölls både på plats på Campus Sundsvall såväl som digitalt via Zoom. Runt 25 personer var på plats på campus och digitalt hörde och såg runt 35 personer Milda försvara sin avhandling och hur hon blev godkänd.

Handledare

Professor Lars Nord, Mittuniversitetet

Professor Gunnar Nygren, Södertörns Högskola

Opponent

Docent Mattias Ekman, Stockholms Universitet

Betygsnämnd

Professor Gunilla Jarlbro, Lunds Universitet

Docent Jenny Wiik, Göteborgs Universitet

Professor Kristoffer Holt, Linnéuniversitetet

Abstract

Journalister har källor de enbart möter vid något eller några tillfällen, och andra som utvecklas till relationer som spänner över flera sociala sammanhang och roller. Den politiska nyhetsbevakningen, där både reportrar och källor har mångårig erfarenhet på sina områden och interagerar regelbundet, och där åsikter blir nyheter, är en arena där relationer och interaktion spelar en särskild roll.

Denna doktorsavhandling granskar hur formella och informella relationer mellan journalister och deras källor påverkar nyhetsbevakningen i Litauen och Sverige. Hur navigerar journalister och källor mellan sina sociala och professionella roller när de interagerar med varandra?

Teoretiskt utgår studien från processmodellen för den journalistiska yrkesrollen, och diskuterar självständighet kontra anpassning mellan journalister och källor, både vad gäller hur roller uppfattas och utförs. Hur resonerar journalister och källor om relationen dem emellan? Hur använder de relationen i praktiken? Hur motiverar journalister sina beslut när de interagerar med en formell/informell och/eller synlig/osynlig källa?

Denna doktorsavhandling består av en introduktion och fem artiklar. De första två artiklarna analyserar relationer mellan journalister och deras källor utifrån den normativa och den kognitiva rolluppfattningen. Artiklar tre och fyra testar när, på vilket sätt och varför de informella källorna bidrar till nyhetsbevakningen. Artikel fem undersöker hur journalisterna motiverar sina val och sin tillit till källorna i olika nyhets- och relationssammanhang. 

Studiens analys av rolluppfattningen baseras på 43 kvalitativa intervjuer med journalister som bevakar inrikespolitik i två länder: Litauen och Sverige. Underlaget som rör genomförandet av rollerna består av rekonstruktionsintervjuer som täcker 517 interaktioner mellan journalister och källor i dessa två länder.

Resultatet visar att upp till hälften av alla källor som bidrar till medieinnehållet förblir osynliga där. Dessutom, en tredjedel av alla källor som bidrar till innehållet har icke-formella sociala band med journalister. Detta gäller i båda länder som undersökts. Den journalistiska yrkesrollens krav på autonomi kräver ett visst socialt avstånd mellan journalister och deras källor. Samtidigt förlitar sig både journalister och källor på varandras sociala relationer när de tar sig fram i den konkurrensutsatta omgivningen.  

Formell och informell samt synlig och osynlig interaktion mellan journalister och källor förutsätter olika roller som källorna får spela i nyhetsprocessen. Källor som även interagerar informellt med en journalist är mer aktiva i att ta fram uppslag till nyheter.  Denna sorts källor syns ofta inte i rapporteringen och ingen hänvisning till dem finns i artiklarna. Sist men inte minst så har journalister större tillit till en källa, och anpassar i större utsträckning sin rapportering efter den, ju starkare social koppling de har till denna källa. Därför är de sociala banden mellan journalister och källor, och hur dessa kopplingar används vid det specifika tillfället, ett taktiskt val för källor som vill sätta en agenda och kan användas som en strategisk fördel när källorna vill sätta ramar som senare dominerar i den offentliga sfären.

Studiens slutsats är att för journalister så kan den professionella och sociala rollerna komplettera, överlappa eller ta över varandra. Rollerna används växelvis i interaktionen mellan journalist och källa. Studien visar att interaktion mellan journalister och deras källor inte bara styrs professionellt utan också socialt mellan människor som anpassar sig till varandra och omgivningens förväntningar. Informell och formell interaktion driver på varandra. Informella lösningar mellan journalister och källor uppstår för att möta ökat tryck (från politiska ledare) att koordinera och professionalisera kommunikationen. Sociala nätverk och sociala band mellan journalister och deras källor och hur de spelar in i konkreta sammanhang kan därför vara en variabel i forskningen om journalistisk kultur och politisk kommunikation.

Länk till avhandlingen i DIVA

Sidan uppdaterades 2022-04-28