Jonas Harvard är ny professor i medie‑ och kommunikationsvetenskap

Jonas Harvard är forskare vid forskningscentrat Demicom och undervisar på journalistprogrammet. Vi tog chansen och ställde några frågor kring hans utnämning till professor.

Vi börjar med en klassiker, hur känns det?

Det är förstås jättekul, det är hedersamt att bli utnämnd!

Vad innebär det för dig att bli professor?

Jag ser det som ett förtroende som också innebär ett stort ansvar. Universiteten har en viktig roll i samhället och som professor blir man en synlig ambassadör för detta. För mig innebär det en påminnelse om att försöka vara en förebild vad gäller integritet och korrekthet men också ödmjukhet.

Du har ett intresse av teknikutveckling och det mediehistoriska, hur tror du att din nya position som professor kommer att påverka din forskning och ditt arbete framöver?

Jag började min karriär som historiker, där ligger fokus på de långa linjerna och förändring över tid. Som professor i medie- och kommunikationsvetenskap blir det ett tydligare avstamp i dagsaktuella frågor. Samtidigt är det lätt att vi uppslukas av mediefenomen som är heta för dagen, men tappar bort de långsamma förändringarna. Till exempel har vi sakta men säkert vant oss vid att nyheter är gratis. Så en dag kommer man till en punkt där den generation som växt upp med detta börjar tjäna egna pengar, men bara vill betala för streamingserier och musik, inte för nyheter. Det i sin tur har en grundläggande påverkan på hur kvalitetsjournalistik kan finansieras i framtiden.

Har du något pågående eller kommande forskningsprojekt du vill berätta om?

Vi har flera projekt som handlar om drönare och medier, just där tror jag faktiskt att tekniken gör snabb skillnad. Det är något smått absurt att alla som vill nu kan köpa en flygande kamera! Fågelperspektivet ger oss överblick, men skapar också en distans. Vad gör det med vår mediekultur? Kan vi förstå klimatförändringar bättre med hjälp av överblicksbilder? Eller blir vi avtrubbade när vi sett för många drönarflygningar genom katastrofområden? Det är viktiga frågor att undersöka, för det påverkar också hur vi agerar.

Till sist, har du några råd eller insikter som du skulle vilja dela med dig av till andra som strävar efter en framgångsrik akademisk karriär och kanske drömmer om att bli professor i framtiden?

Det mest självklara är att välja ämnen som man är riktigt intresserad av, annars blir det rätt tråkigt. Sedan tror jag att man måste vänja sig med att acceptera allt som vi inte vet. Forskning startar i det vi redan förstår, men är alltid på väg mot det vi inte känner till, för det är där ny kunskap behövs. Det kan kännas frustrerande och oroande att ständigt försöka få fatt i det obekanta, men är också det som gör forskning spännande.