Ny avhandling om friluftslivkonflikter i svenska kustlandskap ur ett planerings‑ och användarperspektiv
Utgångspunkten för den här avhandlingen, som är författad av Rosemarie Ankre, är att beskriva och analysera eventuella målkonflikter kopplat till friluftsliv utifrån både ett planerings- och ett användarperspektiv.
Utvecklingen av friluftsliv och turism innebär ett ökat antal besökare, vilket bidrar till att det i de svenska kustlandskapen finns många olika intressenter som kan komma i konflikt med varandra.
- Friluftslivet är en del av samhället och dess relevans för fysisk och mental återhämtning ger planering och förvaltning av friluftsliv ett ökat politiskt stöd, samtidigt som tidigare forskning visat att friluftsliv är stark i retoriken men svag i planeringspraktiken. Därför behövs kunskap som kan utveckla planeringen av friluftsliv i svenska kustlandskap, säger Rosemarie Ankre.
Avhandlingen baseras på två fallstudier i Luleå och Blekinge skärgårdar. Resultaten visar att användarnas perspektiv ännu inte till stora delar har inkluderats i den kommunala planeringen. En viktig slutsats är att upplevelserna av lugn och ro samt tystnad är centrala för användarna i Luleå och Blekinge skärgårdar.
- Ett problem som avslöjas är metoden med decibelnivåer som inte avgör skillnader i ljuden som upplevelse i sig. Upplevelsen av buller och tystnad är subjektiv, menar Rosemarie Ankre.
Ett sätt att hantera konflikter mellan friluftsliv och exempelvis naturbevarande är att dela upp det geografiska rummet och styra användarna till olika områden. I denna avhandling identifieras och analyseras olika sorters zoneringar i fallstudieområdena såsom biosfärområde, hänsynsområde samt planeringsverktyget Recreation Opportunity Spectrum (ROS) som är en nordamerikansk zoneringsmodell.
Slutsatsen är att när man i planering och förvaltning utgår från ett perspektiv där naturvård och bevarande är utgångspunkterna - för att inkludera användare med olika behov, upplevelser och deltagande - så måste ytterligare värderingar och verktyg inbegripas. Men det innebär också att zoneringens gränser i sig ifrågasätts. Den här avhandlingen tillför mer kunskap om spänningen mellan olika attityder och synsätt i den fysiska planeringens processer, förvaltning samt friluftslivets användare i svenska kustlandskap.
- Avhandlingen är också ett tillägg till tidigare kunskap om hur zonering fungerar som ett sätt att hantera konflikter i svenska kustlandskap, där särskilt användarperspektivet är en viktig del. Avhandlingen bidrar även till en grundläggande översikt av fysisk planering i relation till friluftsliv.
Avhandlingen har finansierats av Mittuniversitetet samt genom AGORA Interreg III-projektet Network Sustainable Tourism Development in the Baltic Sea Region. Luleå kommun och Blekinge länsstyrelse har bidragit med medel för datainsamling. Avhandlingen har skrivits inom ämnet fysisk planering vid Blekinge Tekniska Högskola och handledare för avhandlingen är professor Abdellah Abarkan, professor emeritus Lars Emmelin samt professor Peter Fredman.