Turism – en bransch i bakgrunden?

Mån 23 jan 2023 13:18

Forskning på ETOUR belyser gång efter annan turismens roll för människor och samhällen. Hälsa, glädje och kunskap är bara några områden som främjas av turismen. Man kan undra varför turismen, enligt många, inte får den uppmärksamhet den förtjänar.

Kollage: Cyklist i skogen, Porträttfoto av man i glasögon
Robert Pettersson ledare för ETOUR forskningscenter.

Doktorander och avhandlingar står för mycket ny kunskap. Färska avhandlingar från ETOURs forskare visar hur turism driver regional utveckling, främjar samhällen och platsutveckling, och inte minst kan bidra till minskade konflikter och fred.

Vi vet att svenskarna gillar och prioriterar turism och resande. Varje år läggs omkring 6,5 % av hushållens utgifter på resor. I hög- såväl som i lågkonjunktur. Besöksnäringen bidrar till omkring 2,5 % av landets BNP och står sig bra i en jämförelse med andra branscher som skogs-, gruv- eller bilindustri.

Trots detta hör man besöksnäringens aktörer beklaga sig över bristande uppmärksamhet, uteblivna prioriteringar och låg finansiering. Det handlar om forskare som ser de stora forskningspengarna flyga förbi fönstret och landa i teknisk och naturvetenskaplig forskning. Det handlar om en bransch som i åratal hävdat att de offentliga satsningarna inte står i proportion till nyttan (eller situationen i andra länder). Det handlar om turismföretagare som känner sig styvmoderligt behandlade och inte alltid tagna på allvar. 

Är besöksnäringens aktörer ett gnälligt släkte eller kan det finnas förklaringar till känslan av låg prioritering? Kanske finns en del av förklaringen i svårigheten att definiera och avgränsa besöksnäringen. I Sverige görs branschindelningar traditionellt med hjälp av standard för svensk näringsgrensindelning (SNI). Problemet med denna metod är att turismen till stora delar hamnar utanför sin egen bransch. Aktivitetsföretag och cykeluthyrare må vända sig till turister, men räknas ändå till andra branscher. Mycket av turismens effekter kan därför inte tillgodoräknas branschen, vilket urholkar statusen.  

Med svårigheten att avgränsa och definiera branschen följer alltså även utmaningen i att utvärdera och visa på branschens ekonomiska effekter. Detta förstärks ytterligare att turismen skapar många mjuka och svårfångade värden såsom förbättrad folkhälsa, ökad integration och ökad glädje. Även här är effekterna alltså större än vad som visas i statistiken. 

Studier antyder också att besöksnäringens status tyvärr också urholkas av en relativt stor andel lågstatusjobb och personer med relativt sett lägre status på arbetsmarknaden; kvinnor, invandrare och unga. Ett sorgligt utfall och ett riktigt samhällsproblem.

Lägg till detta beskyllan att besöksnäringen skulle innehålla en stor andel livsstilsföretagare. Besöksnäringen är ofta småskalig och på grund av säsongsvariationer ofta mångsysslarorienterad. Men i en tid där ständig tillväxt knappast är lösningen för vare sig klimathot eller sjukfrånvaro borde livsstilsföretagaren förtjäna ett bättre rykte.  

Vetenskapsområdet turism, avslutningsvis, brottas med en svag position. I alla fall om vi får tro turismforskarna själva. Många vittnar om bristande förståelse hos finansiärer och att man som ett relativt ungt och litet vetenskapsområde får stå tillbaka. Till detta kommer och en bransch med låg FoU-grad och få kapitalstarka aktörer som kan vara med och finansiera forskning.

Finns det då ingen ljusning? Jodå. Ett gott exempel på forskningsfinansiering är Besöksnäringens forsknings- och utvecklingsfond (BFUF) som sedan några år tillbaka positionerar och bidrar till finansiering av turismforskning. Vidare kan man se att fortsatt professionalisering och ökad uppmärksamhet på besöksnäringens roll för plats- och samhällsutveckling succesivt ökar turismens status. Denna gradvisa transformation blir spännande att följa och vore ju om inte annat ett riktigt spännande avhandlingsområde!

 

Robert Pettersson

Ledare Etour Forskningscenter


Rekommenderat

Sidan uppdaterades 2023-01-23