Gästforskaren Alberto Sanchez Rojas utforskar framtidsscenarier för turistintensiva områden

Hej Alberto, du har nyligen kommit till oss på ETOUR vid Mittuniversitetet i Östersund som gästforskare. Vill du berätta lite om din bakgrund? 

Jag bor i Málaga i Spanien och växte upp i Algeciras. Vetenskap, forskning och kreativitet har alltid intresserat mig och efter att ha provat mig fram som ungdom började jag förstå att turism – som har en enorm betydelse för Spanien – är ett komplext och tvärvetenskapligt fenomen. Det fascinerade mig att turism kan studeras utifrån så många perspektiv. 

2020 flyttade jag till Málaga och började studera turism på universitetet. Under de första fyra åren engagerade jag mig allt mer i forskning och deltog i forskningsprogram för studenter. 2024 började jag arbeta som forskningsassistent inom digital och kustnära turism och utformade experiment för att studera framtidsscenarier i omstridda turismmiljöer.

2025 inledde jag min masterutbildning i turismledning samtidigt som jag arbetade som administrativ handläggare vid IATUR, turismforskningsinstitutet i Málaga. Det gav mig möjlighet att fortsätta forska om framtidsscenarier. Samma år blev jag också antagen till en utbildning för universitetslärare, vilket gav mig möjlighet att bli både doktorand och lärare på universitetet. 

Du forskar om framtidsscenarier i turistintensiva områden. Berätta mer, hur kommer det sig att du har intresserat dig för just detta?

I min avhandling så utforskar jag hur kustnära turistdestinationer kan påverkas och utvecklas i framtiden i en tid präglad av flera samtidiga kriser, så kallade polykriser. Det handlar om områden längs den spanska Medelhavskusten där ekonomiska, politiska, sociala och ekologiska utmaningar samverkar. Jag använder mig av framtidsscenarier och ny teknik för att undersöka hur människor och aktörer föreställer sig framtiden för dessa turistintensiva områden. Målet är att identifiera vilka faktorer som har störst betydelse när framtidsbilder och framtidsvisioner formas i turistintensiva kustregioner.

Min forskning befinner sig i gränslandet mellan turism och framtidsstudier, ett brett forskningsfält där jag intresserar mig särskilt för de kollektiva och socio-rumsliga föreställningar som vi använder oss av när vi tänker på framtiden. Det kan till exempel handla om hur vi föreställer oss en destination om tio, tjugo eller trettio år, vilka som får vara med och forma framtidsbilderna och vilka framtidsscenarier vi överhuvudtaget kan föreställa oss som möjliga.

Området kräver ett starkt tvärvetenskapligt perspektiv, vilket är vanligt inom turismforskning. En av de mest fascinerande aspekterna av turism, är just att det ständigt tvingar oss att betrakta samma fenomen utifrån olika discipliner och perspektiv.

Mitt intresse för att försöka se in i framtiden, väcktes egentligen långt innan jag visste att det fanns något som kallades framtidsstudier. Redan som barn brukade jag fundera över hur de kommande åren skulle se ut eller hur världen skulle kunna se ut om hundra år. Hemma fanns böcker och filmer som mina föräldrar hade läst eller sett på 1980-talet. Jag tyckte det var oerhört spännande att se hur människor då, föreställde sig den värld som min egen generation senare skulle komma att växa upp i.

Jag tror också att mitt intresse för att försöka blicka in i framtiden, hänger samman med att jag tillhör en generation som har vuxit upp omgiven av ganska pessimistiska berättelser om framtiden. Klimatförändringar, ekonomiska kriser, konflikter och bostadsbrist. Ofta talar vi om framtiden som något som vi måste skydda oss från. Jag skulle säga att det finns en slags generationsmässig låsning, när det gäller att föreställa sig olika framtidsscenarier. Det här är ytterligare en anledning till att jag tycker att ämnet är så intressant att studera.

Ett avgörande ögonblick, var när jag läste The Year 2000 av Herman Kahn och Anthony J. Wiener. Då upptäckte jag att framtidsscenarier är ett systematiskt sätt att tänka kring det som ännu inte har hänt. När jag läste boken så studerade jag redan turism på universitetet, men plötsligt såg jag en koppling mellan dessa idéer och frågor om plats och territorium.

Jag har med tiden kommit att bli intresserad av att utforska framtiden i olika turistiska miljöer. För mig är en plats den fysiska miljö som turisterna besöker, men också de minnen, den identitet, de sociala relationer, konflikter, önskningar och föreställningar som platsen rymmer. Genom att studera hur olika människor föreställer sig platsens framtid, kan vi börja förstå vart vi är på väg och vilken tid vi håller på att skapa.

Vad är det som gjort att du valt att besöka ETOUR och hur länge planerar du att stanna? 

Jag hörde talas om ETOUR för tre år sedan när min kollega Fátima Santos-Izquierdo gjorde ett forskningsutbyte här. 2025 besökte också Sandra Wall-Reinius, docent i kulturgeografi vid ETOUR, universitetet i Málaga. Under de tre månader vi tillbringade tillsammans berättade hon om forskningscentret, olika forskningsområden och likheter hon såg mellan ETOUR och IATUR.

När jag påbörjade mina doktorandstudier, var jag därför redan säker på att jag ville uppleva ETOUR och Östersund. Och här är jag nu, nästan ett år senare. Jag stannar i tre månader från september till december 2026.

Det här är min första forskningsvistelse utomlands som doktorand och ett av mina mål är att stärka den teoretiska grunden i min avhandling. Utifrån det jag har sett av ETOUR och forskningen här under mina första veckor, känns det som att jag har kommit helt rätt.

Vad hoppas du kunna arbeta med när du har avslutat dina doktorandstudier?

Jag hoppas kunna fortsätta arbeta som forskare och universitetslärare under många år framöver. Jag tycker om den akademiska världen. Inte bara för att den ger mig möjlighet att forska och lära mig nya saker, utan också för möjligheten att samverka med samhället och bidra till förändring.

Jag tror inte på att akademin kan fungera isolerat. Verkligheten är full av nyanser, kunskaper och erfarenheter som är svåra att förstå enbart ur ett akademiskt perspektiv. För mig handlar forskningen även om att skapa kanaler som gör det möjligt för kunskap utifrån att komma in i akademin, samtidigt som forskarnas kunskap kommer samhället till nytta. Kunskapen behöver spridas i båda led.

Jag vill gärna arbeta utifrån ett perspektiv där kunskapen samskapas med de människor som bor på och formar de platser som jag studerar. Jag ser relationen mellan människorna och platsen som en symbios. Universiteten bidrar med verktyg för att tolka och förutse vissa processer, medan samhället bidrar med erfarenheter, behov och kunskaper för att förstå dem.

Från IATUR till ETOUR. Hur hänger din bakgrund i Spanien ihop med ETOUR och den forskning och kompetens som finns här i Östersund? 

Vid första anblick skiljer sig kontexten runt ETOUR från den jag är bekant med i Spanien. Landskapet, klimatet, det svenska kulturarvet, relationen till naturen och allemansrätten skapar andra förutsättningar för turismutveckling. De här skillnaderna är också en anledning till att jag gärna ville komma just hit.

Om vi bara skulle studera platser som vi redan känner till, så tror jag att det finns en risk i att vi börjar betrakta vissa processer som universella när de i själva verket är starkt kopplade till specifika platser. Att besöka Östersund ger mig möjlighet att jämföra och se vad som händer då sammanhanget förändras.

Det är också fascinerande att upptäcka att många av de frågor som vi studerar i Östersund och Málaga är förvånansvärt lika, trots skillnaderna i kontexten. Relationen mellan invånare och besökare, tillgång till mark och resurser, rumsliga förändringsprocesser, intressekonflikter och rättvisefrågor finns både i Málaga och Jämtland, även om de tar sig olika uttryck.

Och naturligtvis var teamet av forskare på ETOUR och möjligheten att arbeta mer med Sandra Wall-Reinius också viktiga faktorer till att gästa Östersund. Jag träffade Sandra när hon gjorde gästforskade i Málaga under  2025. Hon var intresserad av att förstå dynamiken i en intensiv turistregion som Málaga och utforska frågor kopplade till territoriell rättvisa och turisträttvisa.

Vid den tiden arbetade jag som administrativ handläggare vid IATUR och jag fungerade som hennes tolk under tre månader. Det var både intressant och kul. Vi försökte visa Sandra vår turismregion så ärligt som möjligt, med styrkor, motsättningar och konflikter, och vi lärde oss mycket tillsammans under tiden.

Någon gång nämnde Sandra att jag borde komma till Östersund. Jag tog hennes råd på allvar och här är vi nu. Ytterligare tre månader på samma universitet, fast den här gången i norra Europa.

Hur har de första veckorna i Östersund varit? Hur har du tagits emot och finns det något som har gjort särskilt intryck?

Sedan jag kom till Östersund har teamet på ETOUR varit otroligt vänliga och verkligen gjort sitt bästa för att få mig att känna mig välkommen. Innan jag kom hit, så trodde jag att de första dagarna skulle vara lite svåra. Ett nytt land, nytt universitet, ett annat språk och nya rutiner. Mina kollegor fick snabbt känslan att försvinna. Jag har känt mig välkommen och hemma från start. Och ja, jag har definitivt blivit förtjust i att fika!

En sak som jag tycker är intressant är hur studenterna och doktoranderna på Mittuniversitetet verkligen inkluderas i akademiska diskussioner. Under de första veckorna har jag fått se hur studenterna deltar i seminarier, presentationer och olika forum för diskussioner och jag uppskattar verkligen känslan av att studenter blir en aktiv del av universitetets gemenskap.

Östersund hade också en liten överraskning i beredskap för mig. När jag kom hit upptäckte jag att Candela del Barrio, en kurskamrat från min masterutbildning i Málaga, också befann sig på ETOUR. Jättekul! Efter de här första veckorna kan jag säga att jag är mer än glad över att vara här på Mittuniversitetet. Det finns fortfarande mycket kvar att upptäcka, lära mig och uppleva, vilket gör det ännu mer spännande.

Med detta så vill vi säga varmt välkommen till Alberto. Vi ser fram emot att ha dig här hos oss på ETOUR och Mittuniversitetet under hösten!