Anka forskar för effektivare massaprocesser

Vad har du för bakgrund?

Jag kommer från Kroatien och läste min kandidat- och masterutbildning i kemi vid universitetet i Split. Jag är en person som gärna testar den svårare vägen för att se om det går. Så jag valde att utbilda mig till civilingenjör inom kemiteknik med inriktning mot materialvetenskap, även om det är ett område där det finns väldigt få kvinnor. Det är också en utbildning som har ett rykte om sig att vara väldigt svår. Av 90 studenter var det bara nio som fullföljde och sex som gick vidare till master. Det är tuff press på studenterna i Kroatien. Eftersom jag var den första i min familj som läste vidare, så ville jag visa att det gick.

Hur kom det sig att du valde att göra din doktorandutbildning här vid FSCN research centre och Mittuniversitetet?

Efter min utbildning försökte jag få jobb i Kroatien, men det var svårt i en mansdominerad bransch. Jag arbetade en tid som kemilärare, men till slut flyttade jag till Sverige där jag hade vänner. Här tog jag enklare jobb innan jag sökte till en Master by Research i kemi vid Mittuniversitetet. Efter det arbetade jag på Nouryon och Unimedic. När jag såg att universitetet sökte en doktorand kändes det helt rätt. Jag vill alltid lära mig mer – jag trivs inte när det står stilla.

Vad handlar din forskning om – och vad hoppas du att den ska bidra med?

Jag forskar om hur man kan karakterisera och impregnera nordiska träslag för kemisk massa. Inom den delen av pappersindustrin är ett problem att man inte vet fukthalt eller ligninhalt i träflisen innan kokprocessen, där ligninet frigörs. Genom att använda nära-infraröda strålar (NIR) som scannar träflisen kan man ta reda på dessa egenskaper i förväg. Då kan processen justeras – med rätt tid, mängden av kemikalier och temperatur – redan innan impregneringen.
Målet är att industrin ska kunna optimera processen bättre, vilket sparar energi och resurser och gör den mer ekonomiskt hållbar.

Vilka metoder eller material arbetar du med i ditt projekt?

Jag imiterar den industriella processen för att kunna analysera träflisen före och efter basning och impregnering. Just nu lär jag mig att använda svepelektronmikroskop för att undersöka hur basningen och impregnering påverkar träet. Målet är att ta reda på hur processen ska utformas så att impregneringen blir jämn och effektiv.

Vilka utmaningar har du stött på under din forskning hittills – och vad har varit mest givande?

I början trodde jag att forskningen inte skulle vara så svår, men det är otroligt mycket att ta till sig. Man måste läsa in sig på mycket och sedan omsätta kunskapen praktiskt. Jag har lärt mig mycket – inte bara vetenskapligt utan också att ta initiativ, söka information och värdera resultat.

Hur upplever du forskningsmiljön och samarbetet med kollegor på FSCN?

Jag trivs väldigt bra här. Jag känner att jag kan vara mig själv, säga ifrån, be om hjälp och vara en del av gemenskapen. När jag började 2022 var jag ensam doktorand inom mitt forskningsområde, men nu är vi flera. Jag är också engagerad i doktorandrådet, där vi kan lyfta frågor som rör våra arbetsvillkor.

Vad ser du framför dig efter disputationen – vill du fortsätta inom akademin, industrin eller något annat område?

Jag vill börja arbeta inom industrin efter disputationen. Men jag vill inte stänga dörren till akademin – kanske återvänder jag dit i framtiden.