Att få kunskapen att landa – Ida Svanedal om sitt sätt att undervisa

För Ida Svanedal är det viktigt att skapa en undervisningsmiljö där alla studenter känner att de kan ställa frågor och bidra med sina perspektiv.

– Det ska vara prestigelöst. På lektionerna är alla frågor tillåtna. Jag försöker alltid bekräfta frågor, för det finns säkert fler i gruppen som undrar samma sak, säger hon.

Frågorna är också ett sätt för Ida att utveckla sin egen undervisning. När en student frågar något får hon syn på vad som behöver förtydligas eller förklaras på ett annat sätt.

– Frågor innebär också att jag kan ta till mig och lära mig av frågorna. De visar vad jag kan behöva förtydliga i min undervisning till nästa gång.

Viktigt med aktivt arbete

Ida varvar teoretiska genomgångar med aktivt arbete och instuderingsfrågor. På så sätt får studenterna möjlighet att använda sina nya kunskaper direkt.

– Jag kommer aldrig att göra en examination bara på en bok man läst. Det handlar om att tillämpa och lösa uppgifter på ett sätt så att det man läst om i boken kommer till användning.

Hon menar att det är viktigt att studenterna både behärskar grunderna och kan använda sina kunskaper för att lösa problem och resonera kring olika frågeställningar.

– De ska ha koll på faktakunskapen och grundkunskapen, men måste också kunna tillämpa dem.

Studentkåren lyfter i sin motivering särskilt fram just detta arbetssätt. Årets pristagare har, enligt motiveringen, utvecklat en undervisning där även svåra och abstrakta begrepp inom kemi blir tydliga och begripliga. Studenterna uppskattar också tydliga föreläsningar och välstrukturerat undervisningsmaterial som gör det lättare att följa undervisningen och förstå komplexa sammanhang.

Vill se studenterna utvecklas

En annan viktig del i Idas undervisning är mötet med studenterna. I mindre grupper finns möjlighet att gå runt, diskutera och fånga upp hur studenterna resonerar.

– Jag älskar att undervisa. Och jag tycker om att göra det i en lite mindre grupp där man kan se hur det landar. Man ser när de bearbetar och gör det till sin egen kunskap.

Hon tycker också om att se hur studenterna utvecklas under utbildningen – inte bara kunskapsmässigt utan också i sin förmåga att våga ta plats, ställa frågor och prova sig fram.

– Jag brukar ofta be någon dela med sig av vad de upptäckt och så får någon annan fylla på. Det är roligt att se den personliga utveckling som en student gör, att de vågar säga något och dela med sig och växa mot sin framtida yrkesroll.

Studentkåren beskriver också lärandemiljön som trygg och inkluderande och lyfter fram Idas vilja att möta studenter med olika förutsättningar och ge alla goda möjligheter att lära.

För Ida är det just studenternas uppskattning som gör priset särskilt betydelsefullt.

Det finaste priset man kan få

– Det känns som det finaste priset jag kan få som lärare på Mittuniversitetet. Jag är glad och rörd.

Som lärare vill Ida också ge studenterna kunskap som de kan använda utanför universitetet. Hennes egen forskning handlar bland annat om ekologisk hållbarhet, och hon ser kemin som en viktig del av den samhällsomställning som pågår.

– Om jag kan utbilda studenter som får kunskap om hur vi kan ersätta fossilbaserade produkter med hållbara produkter och hur de kan bidra till den här utvecklingen i vårt samhälle, då hoppas jag att de vill verka för en hållbar samhällsutveckling. Kemin är ju en nyckelkunskap i den omställningen.