Med målet att göra parasporten mer rättvis
Aaron Lindström gör sig redo att kasta sig ut i slalombanan. Dräkten han bär mäter hela kroppens rörelser, och innan han börjar sina teståk måste sensorerna kalibreras. Till och med i pjäxorna har han sulor som mäter trycket.
Hur påverkar en funktionsnedsättning prestationen? Det är en av frågorna som forskare vid Nationellt Vintersportcentrum och Sports Tech Research Centre på Mittuniversitetet försöker ta reda på. Studien görs i samarbete med Internationella Paralympiska Kommittén och målet är att göra klassificeringssystemet för alpin skidåkning mer rättvist.
Till vardags går Aron Lindström skidgymnasiet i Åre, i vintras tävlade han för Sverige i paralympiska spelen i Pyeongchang. Aaron saknar vänster underarm, och där underarm och hand brukar sitta har han nu en protes med en skidstav fasttejpad i silvertejp.
– För mig i min skidåkning påverkar funktionsnedsättningen inte så mycket, men det är bra att göra sådana här mätningar så klassificeringen kan förbättras. Det behövs forskning kring detta, säger han.
Kalibrering av sensorer.
Från toppen av Gustavsbergsbacken kan man blicka ut över Östersund och strax bortom den välkända silhuetten av rådhuset syns ett annat riktmärke, det före detta regementet A4 där numera Mittuniversitetet huserar. Sedan den 1 juli 2018 är Mittuniversitetet också Riksidrottsuniversitet, ett av fem i Sverige, och fokus ligger på vintersport och parasport. I uppdraget ligger att ge elitidrottare möjlighet till anpassade studier, men också bedriva forskning och utveckling, ge elittränarutbildning samt starta ett internationellt parasportcenter.
Aaron Lindström som tränar inför Paralympics i Pyeongchang.
− Den här regionen har i många år genomfört satsningar på parasport, inte minst genom stora evenemang. På Mittuniversitetet har vi redan idag en betydande forskning kopplad till parasport, men vi ser stora utvecklingsmöjligheter även här, säger Kerry McGawley, centrumledare för Nationellt vintersportcentrum, NVC.
När all kalibrering av sensorerna är färdiga, gps-övervakaren längre ner i backen är redo och alla datorer och mätare är igång sätter Aaron fart nedför backen. Varje rörelse kroppen gör registreras på detaljnivå. Vid Gustavsbergsbackens slut väntar Marie Ohlsson, forskare vid NVC. När Aaron åker genom målportarna registrerar Marie tiden. 29, 37 sekunder.
– Forskningen kommer att kunna ligga till grund för utveckling av klassificeringssystemen inom parasport som används för att skapa rättvisa tävlingar. Klassificeringen ska dela in idrottarna i grupper beroende på hur deras funktionsnedsättning påverkar prestationen inom den aktuella idrotten, säger Marie Ohlsson.
De alpina paraskidåkarna klassas idag in i tävlingsgrupper efter deras funktionsnedsättning. Skidåkarna med funktionsnedsättning i armarna tävlar i dag med en stav eller utan stavar. Tanken är att resultaten av de biomekaniska mätningarna ska leda till gruppindelningar på evidensbaserade grunder. Redan i dag görs tidsavdrag efter funktionsnedsättning på tävlingsnivå, men förhoppningen är att systemet ska bli bättre.
– Vi gör inte klassificeringsystem, däremot kan vi ta fram underlag, säger Marie Ohlsson.
Marie Ohlsson, forskare på Nationellt Vintersportscentrum vid Mittuniversitetet.
Alpina paraskidåkarna klassas i in i tävlingsgrupper efter deras funktionsnedsättning. Skidåkarna med funktionsnedsättning i armarna tävlar i dag med en stav eller utan stavar. Tanken är att resultaten av de biomekaniska mätningarna ska leda till gruppindelningar på evidensbaserade grunder. Redan i dag görs tidsavdrag efter funktionsnedsättning på tävlingsnivå, men förhoppningen är att systemet ska bli bättre.
– Vi gör inte klassificeringsystem, däremot kan vi ta fram underlag, säger Marie Ohlsson.
Aaron Lindström har idag inget tidsavdrag när han deltar i tävlingar. Den här testdagen gör han sammanlagt åtta åk, i några fall åker han utan stavar, medan han ibland är utrustad med en eller två stavar. I Paralympics i vintras tävlade han i gruppen LV 68/2, vilket kort sammanfattat betyder att han tävlar i stående grupp där de tävlande har funktionsnedsättning i en arm varav han i en underarm.
Studien om hur funktionsnedsättningar påverkar prestationen i paraskidåkning görs i samarbete med IPC, International Paralympic Committee, Kungliga Tekniska Högskolan, KTH och New Century Information AB. Projektet har även fått finansiering från lokalt håll då Rolf och Gunilla Enström har bidragit med pengar via sin stiftelse. De resultat forskarna kommer fram till ska användas som underlag när nya klassificeringar inom alpin paraskidåkning görs.
– Vi vill göra det så rättvist och jämlikt som möjligt, säger Marie Ohlsson.