Labbtest – mer än siffrorna på papperet

Spara favorit 24 maj maj 2018

Oavsett om man läser vetenskapliga artiklar inom idrottsfysiologi eller om man bara slår upp en kvällstidning och läser artiklar om idrott får man information i form av siffror vad gäller resultat. När det gäller antalet mål i en hockeymatch är det väldigt tydligt vad siffrorna betyder men när det kommer till testresultat är det viktigt att veta mer om metoderna bakom resultaten, hur man fått fram siffrorna, hur säkra resultaten är och inte minst hur man ska tolka dem.

Syftet med tester

Som testledare på Nationellt vintersportcentrum (NVC) händer det att man får frågor av aktiva och tränare om syftet med att gå in i ett labb och göra tester. Räcker det inte med att göra fältester och köra träningstävlingar utomhus för att se att man gått framåt i sin utveckling som skidåkare? Alla våra tester går i princip ut på att utvärdera hur en individs fysiologiska, tekniska och mentala egenskaper kombineras i förmågan att prestera och i slutändan ge ett resultat. Visst går det att snabbt utvärdera om man utvecklats och presterar ett bättre resultat sedan sitt senaste testtillfälle genom att regelbundet ta tid på sig själv på en bestämd sträcka. Men det är här labbtesterna kommer in i bilden, de kan svara på frågorna varför och vad av allt man gjort som faktiskt gör att man presterar bättre än vid det senaste testtillfället.

Standardisering och kvalitetsarbete

En av de största fördelarna med att göra tester i ett labb är standardiseringen av förhållandena under vilka testerna sker. Till skillnad ifrån i utomhusmiljö kan man i ett labb se till att standardisera allt ifrån temperatur, rullmotstånd på rullskidor, underlag, lutningar på backar, hastigheter och så vidare för att inte dessa yttre faktorer slumpmässigt ska påverka testresultaten mellan olika tester. Utöver dessa faktorer sker ett kontinuerligt kvalitetsarbete på all utrustning som används i våra labb för att vi ska kunna vara säkra på att eventuella förändringar i testresultaten beror på den aktives träning och inte på maskinella felmarginaler.

Valideringsarbetet med labbutrustningen sker vanligtvis 2 ggr/år inför de stora testperioderna på våren och hösten (då jämförs utrustningarna med varandra samt med en jämförelsemetod), det är av yttersta vikt för att vi ska kunna leverera rättvisa testresultat. Det är också avgörande att de aktive själva förbereder sig väl och gör sitt bästa under testerna för att resultaten rättvist ska reflektera deras nivå. Inför våra tester skickar vi ut en standardiseringsinformation som vi vill att de aktiva läser, tar till sig och försöker följa så gott de kan inför sitt test. Allt för att få bästa möjliga tillförlitlighet på testresultaten och på så vis kunna vara till större hjälp i utvärderingen av den aktives träning.

Testerna som görs på våra skidåkare

Vi har testat och samlat data från landslaget i längdåkning sedan 2003, de har kommit till oss på NVC för att se hur de ligger till inför säsongen. Testpaketet har i stort sett varit detsamma med några smärre förändringar genom årens lopp, ändringar har gjorts för att dra nytta av de senaste rönen inom forskningen och få ut ännu mer information. Varje testmoment har sina egna syften, här följer en kort sammanfattning av hur de används och utvärderas.

Kroppssammansättningsmätning – IDXA

Framtagen av NASA för att kunna mäta bentätheten på hemkommande astronauter är iDXA idag en välanvänd metod för att mäta såväl kroppsammansättning som bentäthet. Med en undersökningstid på under 15 minuter och en strålningsdos som motsvarar en normal flygresa blir den också ett utmärkt verktyg i ett fysiologiskt testpaket. IDXA-maskinen mäter benmassa samt fettmassa, fettfri massa och förhållandena däremellan uttryckt som fettprocent. Med noggrann positionering går det att läsa av fördelningen av olika vävnadstyper i kroppen och till exempel utvärdera eventuella sidoskillnader i muskelmassa.

Mätning av kroppssammansättning kan leda till att idrottarens fokus hamnar på att ha en låg fettprocent. Här är det viktigt att betona att en låg fettprocent inte är direkt relaterat till förbättrad prestation utan snarare en av många pusselbitar att utvärdera i samråd med expertis.

Att upptäcka en låg fettprocent i tid kan dock vara viktigt då detta över tid annars riskerar att inverka på bentätheten i skelettet. I misstänkta fall kan detta upptäckas genom en bentäthetsmätning med iDXA och åtgärdas i tid innan benskörhet (vilket bland annat ökar risken för frakturer) uppstår. Sammantaget kan man säga att vi utvärderar hur väl balanserad idrottarens kropp är, både när det gäller energibalans över en längre tidsperiod men också i fördelning av muskelmassa, allt för att förbättra hälsa och minska skaderisk på grund av obalans.

Laktattröskeltest / Submaxtest

I ett laktattröskeltest genomför försökspersonen ett antal submaximala belastningar (exempelvis 60, 70, 80, 85, 90 och 95% av maximal belastning) under 3-5 minuter vardera i syfte att kroppen ska hinna möta och stabilisera kroppens energibehov, och uppnå "steady state" på varje nivå. Mätningar av hjärtfrekvens (HR), syreupptagning (VO2), blodlaktat och Borg-skala (en subjektiv bedömning av belastning) görs på varje nivå för att följa kroppens fysiologiska respons såväl som personens egen subjektiva känsla när den utsätts för en utökad belastning. Efter testet läggs alla värden in i en rapport innehållande bland annat en laktatkurva (blodlaktatkoncentration mot träningsbelastning visas på X respektive Y-axeln) där laktatkurvans utformning visar hur kroppens blodlaktatnivåer förändras med ökad extern belastning.

På ett återkommande laktattröskeltest vill man se en laktatkurva som ligger lägre och högerförskjuten i jämförelse med tidigare gånger. Detta då det är ett tecken på att individen förbättrat sin förmåga att utföra ett arbete med en lägre nivå bildad blodlaktat och har alltså blivit bättre på att arbeta aerobt och/eller blivit mer effektiv vad gäller att förbränna det laktat som redan bildats anaerobt. Från VO2 och koldioxidproduktion (VCO2) kan även man se fördelning mellan fett- och kolhydratförbränning vilket är en viktig uthållighetsfaktor då vältränade individer kan utnyttja fettförbränning effektivare och på en högre belastning än otränade individer.

Fettförbränningen kan förenklat liknas vid en dieselmotor i förhållande till kolhydratförbränningen som i likhet med bensinmotorer generellt sett accelererar snabbare men också snabbare tömmer "tanken". Förmågan att kunna använda en hög grad fettförbränning är därför fördelaktigt vid ett långvarigt uthållighetsarbete där kroppens kolhydratdepåer riskerar att ta slut men gör även att man tolererar en hög träningsmängd bättre. Arbetsekonomi kan också beräknas genom att mäta VO2 och VCO2 under ett submaximalt test. För vidare läsning och djupare insyn i de olika egenskaperna bakom en uthållighetsprestation rekommenderas Jones & Carter (2000) och Joyner & Coyle (2008).

Time trial / VO2maxtest

Ett vanligt förekommande test i såväl forskning som elitverksamhet är ett VO2maxtest som handlar om att testa individens maximala kapacitet att omsätta energi med hjälp av syre. Genom åren har det varit vanligt att man gör ett så kallat ramptest där man startar på en utvald belastning och sen utökar lutning och/eller hastighet, eller effekten på en cykelergometer, med jämna mellanrum tills den aktive helt enkelt väljer att avbryta testet. Denna typ av test är relevant om man är intresserad av VO2max, men har en begränsning i att vara mindre likt ett riktigt tävlingsscenario.

Forskning har visat att ett så kallat time trial-test kan ge lika höga VO2max-resultat som ett ramptest på tränade längdskidåkare, men det ger även information om andra fysiologiska och prestationsrelaterade faktorer (McGawley & Holmberg, 2014). Sedan två år har vi på NVC gått över till att göra denna typ av tester med bland andra de aktiva i längd- och skidskyttelandslaget. Under testet är lutningen konstant men i övrigt gäller som på tävling, att åka en fast sträcka så fort som möjligt (600-1000m beroende på kön och skidteknik). Rullbandets hastighet styrs av den aktive själv via ett laserkontrollsystem och därigenom kan åkaren lägga upp testet hur den vill.

För bästa resultat anses en offensiv start fördelaktig eftersom det främjar en snabbare fysiologisk anpassning hos åkaren, i form av aerob och anaerob respons (Andersson et al, 2016). Genom time trial-testets prestationstid, VO2-värden samt beräknad effekt (beräknat utifrån hastighet, lutning och rullmotstånd) kan vi sedan också beräkna individens anaeroba energiproduktion eftersom vi vet energieffektiviteten under det submaximala testet samt nyttjandegraden av dennes VO2max. Vi kan sammanfattningsvis genom detta test utvärdera idrottarens prestationstid, farthållningsstrategier, VO2max och anaeroba kapacitet.

Stakergometertest 30 sekunder

Det sista testet som längdåkarna kör hos oss på NVC är ett 30 sekunder långt "all-out" test på en "Concept" stakergometer. Då testdelen med submax och VO2max båda går i diagonal så blir detta den enda delen som går i stakning och dess korta testtid med maximal start ger också ett bra mått på åkarnas explosivitet och prestationsförmåga vad gäller korttids, sprintstakning.

Slutord

Att genomföra tester är bara meningsfullt om atleter och coacher också lägger tid och kraft på att gå igenom, analysera och använda sig av resultaten. Detta kräver en viss nivå av kunskap och förståelse. Vi hoppas att genom vårt partnerskap med svenska skidförbundet kunna hjälpa till att förevisa och utveckla denna kunskap och förståelse inom längdåkningssporten i Sverige.

Referenser

Andersson, E., Holmberg, H. C., Ørtenblad, N., & Björklund, G. (2016). Metabolic responses and pacing strategies during successive sprint skiing time trials. Medicine & Science in Sports & Exercise, 48(12), 2544-2554.

Jones, A. M., & Carter, H. (2000). The effect of endurance training on parameters of aerobic fitness. Sports medicine, 29(6), 373-386.

Joyner, M. J., & Coyle, E. F. (2008). Endurance exercise performance: the physiology of champions. Journal of Physiology, 586(1), 35-44.

McGawley, K., & Holmberg, H. C. (2014). Aerobic and anaerobic contributions to energy production among junior male and female cross-country skiers during diagonal skiing. International Journal of Sports Physiology & Performance, 9(1), 32-40.

 


Relaterade sidor:

Tillbaka till toppen
Stäng meny
Favoriter /globalnavigation/closemenu

Installera webbappen på din iPhone eller iPad: klicka på   och lägg till på hemskärm.