Fysisk inaktivitet – en ledande riskfaktor för ökad dödlighet

Författare: Kyle Lee, universitetslektor vid Nationellt vintersportcentrum

Fysisk aktivitet, hälsa och livsmiljö

Världshälsoorganisationen (WHO) rekommenderar vuxna minst 150 minuter måttligt intensiv fysisk aktivitet eller 75 minuters högintensiv aktivitet per vecka. Men en fjärdedel av alla vuxna uppfyller inte dessa rekommendationer i dag globalt sett.

Över hela världen finns det riktlinjer för att främja fysisk aktivitet bland individer, till exempel insatser som ska öka ens egen motivation till fysisk aktivitet. Men insatser som främjar fysisk aktivitet på individuell nivå är inte särskilt kostnadseffektiva. I det större perspektivet är det troligt att den yttre miljön påverkar hälsobeteenden hos en stor andel av befolkningen under längre tidsperioder. Ny forskning visar att egenskaperna i den yttre miljön kan främja fysisk aktivitet på flera sätt. Till exempel kan en omgivande miljö med ett väl utbyggt vägnät uppmuntra invånarna att promenera, vilket är ett vanligt transportmedel för de flesta.

Gångvänlighet och kopplingen till fysisk aktivitet och hälsa

Flera indikatorer återspeglar lättheten att gå i ett område. Till exempel har ett preliminärt gångvänlighetsindex tagits fram, det inkluderar bostadstäthet, andel golvyta i detaljhandel, gatukorsningsdensitet och mångfald av markanvändning. Dessa komponenter återspeglar tillgängligheten av infrastrukturer i ett område, tillgång till parkeringsplatser för bilar, åtkomst till gator och tillgängligheten till olika kommersiella och icke-kommersiella platser. Ett område med mer infrastruktur, färre parkeringsplatser, en större tillgång till restauranger och mataffärer och med bättre gatukoppling kan uppmuntra promenader. En svensk studie fann att människor som bor i mer gångvänliga stadsdelar var mer benägna att gå både för att transportera sig och som fritidssysselsättning, de utövade också mer både måttlig och högintensiv fysisk aktivitet per dag.

Det har visat sig mindre troligt att människor som bor i mycket gångvänliga områden har ett midjemått större än 88 cm, vilket indikerar bukfetma. Skillnaden i midjemått mellan människor som bor i områden med hög respektive låg gångvänlighet kan förklaras av energiförbrukningen till följd av promenader. Dessutom visade det sig att personer som bor i områden med egenskaper som stöder mer fysisk aktivitet och mindre bilkörning har bättre hjärt- och lungkondition (kardiorespiratorisk kondition) och lägre kroppsmasseindex (BMI). De positiva hälsoeffekterna av att bo i en aktivitetsvänlig miljö är tydliga och vi ser ett växande antal vetenskapliga studier som kopplar ihop fysisk aktivitet och hälsa med gångvänligheten i ett område.

Cykelvänlighet och kopplingen till fysisk aktivitet och hälsa

Cykling är ett annat vanligt transportsätt som är förknippat med liknande fördelar som promenader, det vill säga ökad total fysisk aktivitet, förbättrad konditionsträning och generellt minskad dödlighet. De som cyklar till jobbet har också lägre risk för hjärt-kärlsjukdomar och fetma till följd av större kaloriförbrukning. Ur miljöperspektiv kan ersättandet av bilturer med cykling minska luftföroreningarna, som inte bara har en negativ inverkan på hjärtlunghälsan utan också på det globala klimatet. En spansk studie rapporterade att cirka 66 dödsfall kunde undvikas årligen genom att ersätta 40 procent av bilturerna med cykling. Följaktligen är det av största vikt att främja cykling som transportmedel och minska bilanvändningen.

Undersökningar av motiverande faktorer och hinder för cykling har ökat markant under det senaste decenniet, med fokus på att identifiera viktiga omgivningsfaktorer och uppfattningar hos cyklister som kan underlätta cykling i omgivningarna. I en svensk studie konstaterades att rutter med vackra omgivningar och naturmiljöer samt god säkerhet är de faktorer som motiverar cykelpendling, medan förekomsten av avgaser, trafikstockningar och dålig framkomlighet var hinder. I ett försök att undersöka förhållandet mellan miljö och cykelanvändning har en Bike Score utvecklats och använts i över 160 amerikanska och kanadensiska städer för att bedöma tillgången på cykelinfrastruktur, backighet och framkomlighet. Det visade sig att Bike Score var positivt relaterat till andelen av befolkningen som cyklar till jobbet.

Sammanfattning

Nuvarande bevis stödjer uppfattningen att vår närmiljö kan påverka vårt fysiska aktivitetsbeteende och därigenom vår hälsostatus. Vetenskapliga studier har levererat kunskap till stadsplanerare och beslutsfattare om vikten av att skapa en aktivitetsvänlig miljö som stöder gående och cykling. Ytterligare forskning behövs för att utveckla utvärderingsverktyg som kan identifiera framgångsfaktorer samt hinder för gående och cykling i enskilda stadsdelar.

Ytterligare läsning

Wang, Y., Chau, C. K., Ng, W. Y., & Leung, T. M. (2016). A review on the effects of physical built environment attributes on enhancing walking and cycling activity levels within residential neighborhoods. Cities, 50, 1-15.